Tom Van Grieken är den mest populäre belgiske politikern på Facebook. Förra veckan passerade hans sida milstolpen 500 000 likes. Han slår därmed med råge alla andra politiker i Belgien. ”Det är ett intressant medium. Vi får feedback direkt från människor. Vi vet om budskapet når fram eller inte”, sade ledaren för Vlaams Belang till TV-kanalen De Zevende dag (VRT) i söndags.
Taktiken är enkel: Investera stort i sociala medier och kringgå traditionella medier för att rikta sig direkt till potentiella väljare. Med mer än 600 000 följare lyckas Vlaams Belang till och med ha en större publik på sociala nätverk än de flamländska audiovisuella medierna, VTM (437 000 följare) och VRT (390 000 följare).
Men varför vänder sig väljarna till Vlaams Belang? Jan Antonissen, journalist och författare till boken De Ontfatsoenlijken, [The Deplorables] pekar på två element: ojämlikhet och identitet. ”Klyftorna mellan människor blir större och större. Allt fler människor känner sig utestängda från samhället. De känner sig inte längre hemma och känner sig förrådda av de traditionella partierna.”
Den belgiske statsvetaren, författaren och kolumnisten Dave Sinardet bekräftade denna iakttagelse för belgisk public service, RTBF: ”Frustrationen gällande migrations-, asyl- och säkerhetspolitiken finns fortfarande kvar. Detta fenomen förekommer över hela Europa. Vi ser det med Marine Le Pen i Frankrike, Geert Wilders och Thierry Baudet i Nederländerna…”
Under den förlängda förhandlingsperioden för att bilda en ny regering, som varade i mer än 16 månader, upprepade Vlaams Belang också att det var nödvändigt att återvända till valurnorna för att medborgarna skulle få säga sitt. De andra partierna ville inte ha nyval, eftersom ”de enda som skulle kunna gå starkare ur ett nyval är Vlaams Belang”, hade Caroline Sägesser, forskare vid Crisp varnat. Crisp är ett belgiskt forskningscenter gällande socio-politiska frågor.
Partiet är inte begränsat till sociala nätverk heller. De organiserade till exempel en massdemonstration i Heysel i slutet av september där omkring 10 000 personer samlades för att hävda att De Croo-regeringen inte var deras regering med hashtaggen #nietmijnregering.
Tusentals anhängare av det flamländska partiet hade uttryckt sin ilska i en protest mot den vänsterinriktade regeringskoalition som beredde sig att ta makten efter det politiska dödläget. Konvojer av bilar kördes in i Bryssel från städer i norra Belgien för att protestera mot försöket att utestänga Vlaams Belang från inflytande, trots deras valresultat, från 3 mandat till 18.
Organisatörerna uppskattar att det rörde sig om 5 000 bilar, medan den belgiska polisen säger att det handlade om 4 500 bilar med i snitt 3 till 4 passagerare.
Vivaldi-koalitionen samlar de flamländska och fransktalande socialisterna, liberaler och gröna plus de flamländska kristdemokraterna i ett försök att hålla Vlaams Belang utanför. Belgien gick till valurnorna den 26 maj 2019, men har sedan dess kämpat för att bilda en ny federal regering.
