Med upplösningen av Sovjetunionen 1991 förändrades den officiella högtidskalendern. Kommunistiska minnesdagar avlägsnades och ersattes med andra. Den nationella enhetens dag den 4 november är ett bra exempel. När Sovjetsystemet upplöstes avskaffades också firandet av oktoberrevolutionen. Istället infördes den nationella enhetens dag som har firats sedan 2005.
Dagen började för president Putins del med nedläggandet av blommor vid minnesmonumentet över Kuzma Minin och Dmitry Pozharsky tillsammans med ungdomar och representanter för traditionella religiösa konfessioner i Ryssland. Minin och Pozharsky var ledande gestalter vid befrielsen från polackerna 1612. Bronsmonument står framför Vasilij-katedralen på Röda Torget.
I anslutning till firandet vid monumentet höll president Putin ett tal om sammanhållning. Betydande delar av talet återges i ryska media. Putin konstaterade att “representanter för olika nationaliteter och religioner ställde sig upp mot landets interna strider och förödmjukelser. De var enade i kampen mot utländska inkräktare. Därför vann vi och återställde statens integritet och starka makt”. Presidenten fortsatte att tala om att “ryssarna förenas tack vare patriotism och solidaritet. Invånarna i landet har historiskt bevisat sitt val att vilja leva i harmoni oavsett religion”.
I dagsläget försöker extremister parasitera på relationerna mellan etniska grupper enligt Putin. ”Situationen i ett antal länder, vi ser det, är komplicerad. Provokatörers handlingar leder till att troendes känslor under sken av yttrandefrihet förolämpas och blir en förevändning för att rättfärdiga våld och intolerans. Ryssland måste göra allt för att undvika detta”, avslutade statschefen.
Putins tal får förstås mot bakgrund av att den Ryska federationen består av närmare 200 olika folkgrupper och flera stor religioner: förutom de kristna, ryssarna och ytterligare några folkslag, finns cirka 17 miljoner muslimer, ungefär 100 000 judar, buddhister, animister-shamanister, ateister och andra. Största folkgrupp är den ryska med 77 procent av invånarna. Störst minoritet är de 3,7 miljonerna tatarer. En lång rad folk består av kring en miljon individer: tjetjener, ingusjier, jakuter med flera. De allra flesta lever sedan länge i fred och harmoni med varandra.
Rysk konst ställs ut i Manegen
Efter ceremonin på Röda torget begav sig Rysslands president och Moskvas patriark Kirill tillsammans till utställningen ”Dyrbarheter från ryska museer” som öppnades samma dag. Utställningen är placerad i ”Manegen” i Alexanderparken alldeles vid sidan av Kreml.
Utställningen presenterar mer än 280 av de mest betydelsefulla konstverken från flera århundraden av rysk konsthistoria. Verken har lånats från 50 olika museer, kyrkor och andra platser i Ryssland. Bland många andra verk finns ”Ömhetens ikon” från Pskov-Pechersky-klostret med i Manegen. Även den kända ikonen ”Gudsmodern” av Kazan är utställd. Den anses vara Rysslands heliga beskyddare. Den 4 november är denna ikons festdag.
Klockspelet i Frälsartornet i Moskvas Kreml ljöd under Den nationella enhetens dag för första gången på nära en månad. Klockspelet har just utrustats med nya klockor.
Putin lovprisar patriotism i högtidstal
På sedvanligt vis hölls senare under dagen en mottagning i det stora Kreml-palatset för särskilt inbjudna gäster. Vid mottagningen utdelade statschefen utmärkelser till personer som på olika sätt bidragit till stöd för det ryska språket och kulturen. Att det inte var någon trångsynt nationalism som odlades framgår av att även utländska medborgare hedrades. Några fick erkännanden för att de verkat för att stärka banden mellan Ryska federationen och andra länder och folk.
I samband med mottagningen i Kreml under eftermiddagen på den nationella enhetsdagen talade president Putin om den historiska, moraliska och andliga betydelsen av denna helgdag. Presidenten betonade att det ryska folkets “oövervinnliga andliga styrka bygger på patriotism” och yttrade bland annat: “För Ryssland är patriotismens höga ideal av särskilt värde. Den oövervinnliga styrkan i vårt folks ande bygger på dessa värden, som mer än en gång har förvånat och väckt beundran i världen. “Känslan av patriotism är den viktigaste delen av den nationella kulturen, kärnan i vårt genetiska minne”, enligt den ryske ledaren. ”Dessa traditioner har alltid inspirerat ädla gärningar. Dagen för nationell enhet markerar lojalitet mot fäderneslandet, villighet att försvara det och arbeta för dess välstånd”, betonade statschefen. Han påminde om att det funnits “många perioder i den ryska historien när moderlandets framtid blev det viktigaste för varje medborgare – landets öde bestämdes då alltid av folkets mod, solidaritet och vilja.”
Högtidsdagen återkopplar till händelser under mer än fyra århundraden. Men storheten i prestationen, till vilken kärleken till fäderneslandet väckte folket då, förenade människor med olika nationaliteter
De satte stopp för oroligheter, stridigheter, svek, utvisade interventionisterna från Moskva, återställde en varaktig makt, tillät inte inkräktarna att förstöra, försvaga deras stat och den ryska nationens enhet.
Utmärkelser utdelades
Kreml hedrar på Den nationella enhetens dag traditionellt landsmän och andra som gjort sig förtjänta av utmärkelser för sina insatser för ryskt språk och rysk kultur. Lyudmila Verbitskaya, ordförande för Ryska utbildningsakademin och Sankt Petersburgs universitet tilldelades ett pris för sitt bidrag till att stärka den ryska nationens enhet. Presidenten presenterade henne som “en enastående lingvist som har gjort mycket för utveckla det ryska språket som ett statsbildande språk, ett språk för kultur och mellanfolklig kommunikation.” Han nämnde särskilt Lyudmila Aleksejevnas stora utbildningsaktivitet för att främja det ryska språket utomlands. Lyudmila Aleksejevna hedrades i sin frånvaro eftersom hon av hälsoskäl inte kunde närvara.
Fem icke-ryska personer tilldelades Orden för vänskap och fem andra fick Pushkin-medaljen, bland andra ordföranden för Edinburgh Bank, Angus Grossart, som fick medaljen av presidenten för sitt arbete för att främja relationerna med den Ryska Federationen.
Befrielsen ur “den stora oredan” firas
Den nationella enhetsdagen har firats i Ryssland sedan 2005. Den inrättades till minne av befrielsen av Moskva genom en folkmilis år 1612. Införandet av denna högtidsdag innebar en återgång till en helgdag som fanns fram till 1917. Före revolutionen firade man denna dag segern över Polen 1612. På den tiden var Ryssland svagt på grund av splittring mellan olika maktintressen. Den “stora oredans tid” 1597-1613 kännetecknas av tsarer som plötsligt avled och nya som tillsattes. Falska tsarpretendenter trädde fram med anspråk på att vara rättmätiga efterträdare och utgav sig för att vara äkta avkomma till avlidna tsarer. Utifrån ansatte polacker och svenskar landet och försökte vinna fördelar och territorium, något som Ryssland till slut kunde avvärja.
