Den palestinska myndigheten meddelade redan i mitten av november att den hade beslutat att återupprätta alla förbindelser med Israel, inklusive säkerhetssamordningen mellan PA:s säkerhetsstyrkor och Israels försvarsmakt, IDF, på Västbanken.
Dessutom beslutade den palestinska myndigheten att låta sina ambassadörer återvända till Bahrain och Förenade Arabemiraten efter att ha kallat hem dem för konsultationer i protest mot fredsavtalen mellan de två länderna och Israel.
Den palestinska ledningen hade anklagat Förenade Arabemiraten och Bahrain för att ha huggit en kniv i ryggen på palestinierna och ”begått förräderi mot det palestinska folket, Jerusalem och al-Aqsa-moskén” genom att lova att upprätta förbindelser med Israel. Palestinier på Västbanken, Gazaremsan och östra Jerusalem demonstrerade mot normaliseringsavtalen genom att bränna Bahrains och Förenade Arabemiratens flaggor samt bilder av de två ländernas härskare.
Ironiskt nog finns det nu palestinier som anklagar PA för hyckleri och för att ”hugga en kniv i ryggen på det palestinska folket” genom att återupprätta förbindelserna med Israel. Flera palestinier och araber har uttryckt sarkastiska uttalanden på sociala medier där de kräver att den palestinska myndigheten drar tillbaka sin ambassadör från Ramallah i protest mot sitt eget beslut att ”normalisera” förbindelserna med Israel.
Beslutet kom dagar efter det amerikanska presidentvalet och palestinierna räknar med att Biden kommer att visa mer empati för deras situation än president Donald Trump. PA bröt alla kontakter med Trumpadministrationen för tre år sedan.
PA:s beslut att återupprätta förbindelserna med Israel och låta de palestinska ambassadörerna återvända till Förenade Arabemiraten och Bahrain ses av vissa palestinier som ett tydligt försök att ansluta sig till en ny amerikansk administration under sannolikt tillträdande president Joe Biden. Abbas hoppas förmodligen också att Förenta staterna och några av Gulfstaterna i sin tur kommer att återuppta sin praxis att fylla på PA:s kassakistor.
Enligt den officiella palestinska nyhetsbyrån WAFA kom beskedet efter att palestinierna fått försäkringar från ”internationella kontakter” om att Israel skulle följa tidigare avtal.
”Mot bakgrund av talet som [PA-ledaren] Mahmoud Abbas höll om Israels åtagande att underteckna avtal med oss, och baserat på officiella skriftliga och muntliga meddelanden vi fått, som visar på Israels engagemang, kommer förbindelserna med Israel att återupprättas till som förut”, sade PA:s inrikesminister Hussein al-Sheikh.
Al-Sheikhs ”Kommission för inrikesärenden” ansvarar för förbindelserna med Israel. Han beskriver återgången till samtal med Israel som ”en seger för vår stora nation”.
”Vår hållning var tydlig: Så länge det fanns en avsikt att annektera, ansåg den palestinska ledningen sig löst från sina avtal med Israel”, sade al-Sheikh i en intervju med Palestina TV.
”Vi vände oss till den israeliska regeringen – skriftligen – under de senaste dagarna och frågade om de fortfarande skulle hålla sina avtal med oss eller inte … vi fick i dag ett brev från den israeliska regeringen där det stod att de respekterade de avtal som undertecknats med den palestinska ledningen”, fortsatte al-Sheikh.
Hamas kritiserade skarpt PA:s beslut och kallade det ”en attack mot de nationella ansträngningarna att bygga upp ett samarbete och en strategi för att bekämpa ockupationen, annekteringen, normaliseringen och ’Århundradets överenskommelse’. Det kommer precis efter ett tillkännagivande av tusentals nya bosättningar i det ockuperade Jerusalem.”
Det terrorklassade Hamas talesperson, Hazem Qassem, kritiserade också al-Sheikhs uttalanden. Vissa aspekter av PA:s kontakter med Israel — särskilt säkerhetssamordningen — är kontroversiella bland palestinier.
”Att man i Ramallah, hos den Palestinska myndigheten, pratar om ’segrar’ när man återgår till normala förbindelser är bara att behandla den palestinska allmänheten som om de vore idioter”, sade Qassim, som insisterar på att palestinierna kommer att motsätta sig och fördöma tillkännagivandet.
Abbas Fatah-rörelse och Hamas har hållit flera samtalsrundor under de senaste månaderna, ledda av Fatahs generalsekreterare Jibril Rajoub, i ett försök att överbrygga klyftorna mellan de rivaliserande palestinska rörelserna.
Fatah och Hamas har varit oense sedan 2007, då Hamas kastade ut Abbas Fatah-rörelse efter en blodig kamp om kontrollen över Gazaremsan. Flera försök att få ett slut på den långvariga splittringen i palestinsk politik har gjorts utan framgång.
Analytiker såg den senaste serien samtal, som inleddes i mitten av sommaren, som ett försök att lösa frågan innan det amerikanska valet. Många förutspådde att om Biden valdes skulle PA vända sig från Hamas och försöka reparera relationerna med USA istället.
”Vi kräver att den Palestinska myndigheten omedelbart drar tillbaka detta beslut och upphör med att hoppas på Biden och de som är som honom. Landet kommer inte att befrias, inte heller kommer rättigheter att skyddas, eller ockupationen att hävas – utom genom sann nationell enighet”, sade Hamas.
Islamiska Jihad kritiserade också skarpt PA:s beslut, och sade att det skulle kunna göra slut på ansträngningarna att skapa palestinsk enighet.
”Detta är en kupp mot alla försök att främja nationellt samarbete. Det här är en allians med fienden”, stod det i uttalandet.
En politisk kommentator från Bahrain, Abdullah Al-Junaid, skrev, riktat till Abbas: ”President Mahmoud Abbas, som medborgare i gulfarabstaterna välkomnar jag beslutet att låta de palestinska ambassadörerna återvända till Manama och Abu Dhabi, men ni bör omedelbart utfärda en formell ursäkt till alla invånare i Konungariket Bahrain, Förenade Arabemiraten och Konungariket Saudiarabien för era uttalanden och förolämpningar mot oss.”
Al-Junaid påpekade att Abbas hade varit ordförande för ett möte med palestinska fraktioner i september i syfte att fördöma och förolämpa araber i Gulfstaterna och deras ledare.
”Sedan 1960-talet har barnen i Gulfstaterna bidragit med sina fickpengar för att stödja palestinierna”, konstaterade Al-Junaid. Å andra sidan, tillade han, ”har palestinska ledare endast uttryckt förakt för folket i Gulfstaterna”.
”Ni har anklagat oss för att sälja ut Jerusalem och det palestinska folket samtidigt som ni återupptar ert säkerhetsavtal med Israel utan att ge någon motivering till den palestinska allmänheten, för att inte tala om araberna. Återkomsten av (palestinska) ambassadörer till Abu Dhabi och Manama kom utan någon skam eller uttryck för en ursäktande kommentar från er sida. Jag lägger mig inte i era inre angelägenheter, herr president, men angreppen på medborgarna i Gulfstaterna är något som inte längre är acceptabelt. Ni bör offentligt och personligen be om ursäkt för det ni har sagt om oss.”
Al-Junaid och andra gulfaraber har uppmanat till bojkott av PA-ledningen tills Abbas utfärdat en ursäkt för att ha förolämpat Gulfstaterna och uppmanat deras medborgare att göra uppror mot de styrande i Förenade Arabemiraten och Bahrain.
En författare från Förenade Arabemiraten, Turki Hasher, har krävt att PA ber om ursäkt innan de låter de palestinska ambassadörerna återvända till Bahrain och Förenade Arabemiraten. Han sade att den palestinska ledningen slutligen har medgett att tillbakadragandet av ambassadörer var ett misstag. ”Men jag tror inte att det är så enkelt som att helt enkelt skicka tillbaka dem, eftersom en officiell ursäkt bör göras för detta förhastade beslut som återspeglade förvirring och dåligt ledarskap” skrev Hasher.
En politisk kommentator i Kuwait, Mohammed Al-Mulla, undrade varför alla de som hade fördömt Förenade Arabemiraten och Bahrain för att ha undertecknat fredsavtal med Israel nu var tysta om den palestinska ledningens beslut att återupprätta förbindelserna med Israel:
”Vi hörde hot och skrämselpropaganda från alla palestinska fraktioner och islamistiska partier när det gällde fredsavtalet mellan Gulfstaterna och Israel. Men var är de i dag när det gäller en palestinsk-israelisk normalisering?”
En emiratisk användare på sociala medier, BintUAE1900, svarade: ”De [palestinierna] trampade på bilderna av våra ledare. Men vi har inte sett dem stampa på bilderna av Abbas.”
Vissa gulfaraber reagerade på den palestinska ledningens beslut att återuppta förbindelserna med Israel genom att kräva att palestinska ambassadörer i Gulfstaterna skulle utvisas och att palestinska varor bojkottas.
En annan kuwaitisk författare, Abdel Muhsen Husseini, sade att han tyckte att det var märkligt att medan den palestinska ledningen förkastade normaliseringsavtalen mellan Israel, Förenade Arabemiraten och Bahrain, lovordade man sitt eget beslut att återupprätta palestinska förbindelser med israeler.
Abdel Muhsen, som har sagt att den palestinska ledningens beslut var detsamma som normalisering med Israel, sade att palestinierna fortfarande är splittrade på grund av de fortsatta stridigheterna mellan Abbas Fatah-fraktion på Västbanken och Hamas på Gazaremsan. Muhsen noterade:
”Palestinierna har kastat bort kraft och tid utan att vidta några åtgärder för att slutföra det palestinska projektet för att bilda en palestinsk stat … [Den tidigare PLO ledaren] Yasser Arafat ruinerade alla palestinska ansträngningar och höjde alltid sin hand med en slogan om seger, men han var oförmögen att åstadkomma någonting.”
Nyligen krävde Gulfstaternas samarbetsråd en ursäkt från Abbas och andra palestinska ledare för deras ”oansvariga retorik, hets och hot” mot Gulfstaterna som undertecknade fredsavtal med Israel. Abbas och PA-ledningen har dock valt att ignorera detta krav.
Banden med Israel bröts i maj, efter att Abbas meddelat att palestinierna inte längre var bundna av sina avtal med Israel och USA, med hänvisning till Israels uttalade avsikt att annektera delar av Västbanken. Abbas hade i åratal uttalat liknande hot om att säga upp säkerhetssamarbetet med Israel, men det var första gången han gjorde allvar av hoten.
Beslutet att upphöra med samordning både gällande säkerhet med Israel hade omfattande konsekvenser: Patienter i Gaza som behövde akut medicinsk behandling på israeliska sjukhus kunde inte få tillstånd att lämna kustenklaven, tiotusentals palestinska nyfödda barn kunde inte få officiell dokumentation från Israel, som inte fick information från den palestinska myndigheten om deras existens, PA-poliser som tidigare skulle dra sig tillbaka från områden när israeliska styrkor varnat dem om en kommande operation upphörde att svara i telefon, och så vidare.
Israel upphävde annekteringen i augusti som en del av ett normaliseringsavtal med Förenade Arabemiraten. Men PA drog ut på att återuppta förbindelserna med Israel, enligt uppgift i tron att så länge Trump var vid makten skulle en annektering kunna bli aktuell igen.
Förbindelserna innebär också att PA återigen kommer att ta emot skatteintäkter som Israel samlar in för dess räkning. Dessa så kallade ”clearance revenues” utgör cirka 60 procent av PA:s budget. Ramallah upphörde att acceptera skatteöverföringar från Israel i slutet av maj, även det i protest mot annekteringen.
Utan skatteintäkterna drabbades PA av en akut finansiell kris. Myndigheten har inte betalat sina anställda full lön på flera månader. Lönerna inom den offentliga sektorn utgör omkring 20 procent av Västbankens BNP och utan dem kämpade många av Västbankens invånare för att klara vardagen.
”Vi gick in i en enorm finansiell kris, och de som drabbades var vanliga palestinska medborgare” erkände al-Sheikh.
Men när det amerikanska valet närmade sig, antydde PA att man skulle acceptera intäkterna igen i händelse av att Biden vann valet, och sade till strejkande lärare i Ramallah att ”den finanspolitiska krisen är nästan över”.
PA-regeringen klippte alla band med Trumpadministrationen 2017 och anklagade USA:s president för pro-israelisk partiskhet efter att ha erkänt Jerusalem som Israels huvudstad. Washington reagerade genom att skära ned på stödet till palestinierna och stänga PLO:s kontor i Washington.
Den Palestinska myndigheten avslutade också säkerhetssamarbetet med USA i protest mot Trumps stöd för israels annektering av delar av Västbanken inom ramen för fredsplanen.
Dessa områden omfattar israeliska bosättningar och Jordandalen – ett viktigt strategiskt område som utgör omkring en tredjedel av Västbanken.
Palestinierna säger att USA:s plan skulle göra slut på möjligheterna till en tvåstatslösning av deras decennier långa konflikt med Israel.
