I februari remitterade Justitiedepartementet ett utkast till lagrådsremiss med ett förslag som ska skärpa villkoren för anhöriginvandring samt begränsa möjligheten att bevilja uppehållstillstånd av humanitära skäl. Under tiden beviljas dock uppehållstillstånd i oförändrad takt, och färsk statistik från Migrationsverket visar att totalt 15 768 personer fick uppehållstillstånd under januari och februari i år.
I februari erhöll 7 882 personer uppehållstillstånd, där den största gruppen fortsatt är arbetskraftsinvandrare. Totalt rör det sig om 3 210 personer som har fått rätt att arbeta i landet. Den näst största gruppen är anhöriginvandrare där 2 054 personer får stanna i Sverige då de kan påvisa en koppling till personer som redan bor här. I februari har även 505 personer beviljats uppehållstillstånd på grund av studier.
Enligt Migrationsverkets statistik erhöll 141 428 personer uppehållstillstånd i Sverige under 2022.
Ny lag ska minska invandringen
Enligt migrationsminister Marie Malmer Stenergard från Moderaterna innebär en omfattande invandring ”stora utmaningar”, och därför vill man nu få till ett förslag som bland annat skärper villkoren för anhöriginvandring.
”Senare års omfattande invandring i kombination med bristande integration har inneburit att Sverige står inför stora utmaningar med ett växande utanförskap. För att bryta och vända utvecklingen behöver en rad åtgärder vidtas och de här förslagen utgör ett viktigt led i det paradigmskifte som nu genomförs inom svensk migrationspolitik”, meddelade migrationsminister Maria Malmer Stenergard i ett pressmeddelande i februari.
Justitiedepartementet remitterade nyligen ett utkast till lagrådsremiss med flera förslag som ska minska invandringen till Sverige. Bland annat föreslås det att åldersgränsen för att neka uppehållstillstånd på grund av anknytning höjs. Man vill dessutom se att bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter slopas helt, och att minderåriga istället ska få beviljas uppehållstillstånd på grund av sannerligen ömmande omständigheter.
”Det föreslås också att möjligheterna till undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande, begränsas.”, skriver regeringen.
Lagändringarna väntas träda i kraft först i slutet av 2023.
– Det här ett viktigt steg i den långsiktiga och ansvarsfulla migrationspolitik som nu börjar ta form. Vi behöver kraftigt minska invandringen till Sverige och det är positivt att fler och fler åtgärder för att åstadkomma detta nu börjar bli verklighet, säger Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling, enligt regeringens pressmeddelande.
Begränsa bidrag för ickemedborgare
I mitten av februari gick migrationsministern även ut med att man vill se begränsade bidrag för personer som inte är medborgare i Sverige. Hon menar att det är viktigt att det ska krävas mer för att ta del av den svenska välfärden, och sa i SVT:s program 30 minuter att man ”inte ska kunna stapla bidrag på varandra”.
– Jag är fullt övertygad om att den kravlösa integrationspolitik vi har haft, som har inneburit att man får bidrag oavsett hur mycket man har ansträngt sig, den leder till utanförskap i mycket större utsträckning än om du faktiskt vågar ställa krav, sa Malmer Stenergard i programmet.
