fredag, 22 november, 2024
fredag, november 22, 2024

Traditionellt, småskaligt jordbruk räddar hotade arter i naturen

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, släpper inom kort den så kallade rödlistan, där tillståndet för olika växt- och djurarter bedöms. Enligt vad bland annat Vetenskapsradion rapporterar har antalet hotade arter ökat med 11 procent på fem år. Nu säger Lena Tranvik, tillförordnad chef vid SLU Artdatabanken, att en räddning för fler arter vore ett mer småskaligt, traditionellt jord- och skogsbruk. Samtidigt ger hon en känga till alla politiker som vill exploatera kommunala grönytor.

Vart femte år sammanställer SLU Artdatabanken den så kallade röda listan, en rapport där man visar vilka arter som är livskraftiga respektive hotade i Sveriges natur. I år är det dags igen och de uppgifter som bland annat Vetenskapsradion presenterade den 18 april var en läsning som var allt annat än uppmuntrande för de som vill se en svensk flora och fauna som är livskraftig och rik på mångfald.

De arter som bedöms som hotade har ökat med 11 procent sedan förra rapporten 2015. Särskilt utsatta är fåglar, fjärilar och skalbaggar, men även många moss- och svamparter riskerar att utrotas om inget drastiskt görs.

Skrattmåsarna allt mer sällsynta
En fågelart som under de senaste åren har minskat i population är skrattmåsarna, som häckar både vid våra kuster och längre in i våra våtmarker.

Lena Tranvik, chef vid SLU Artdatabanken. Foto: SLU

– Skrattmåsarna fyller en viktig funktion i vår natur, en funktion som många kanske inte tänker på, säger Lena Tranvik, chef vid SLU Artdatabank till Nya Tider. Hon fortsätter:

– Eftersom de hörs och skriar ganska mycket håller de undan en hel del annan rovfågel som annars skulle orsaka skada på andra arter. Allt har ju en växelverkan och utgör en förutsättning för varand­ra i naturen.

Enligt Lena Tranvik är det inte bara skrattmåsarna som är hotade som fågelart. Det gäller även kråkan men också flera av våra småfåglar. Och för den som beger sig ut i skärgården och är fågelskådare kommer man numera att få leta innan man kanske hittar andfåglar såsom kricka eller bläsa. En annan djurart som kommit att bli nära på utrotningshotad i Östersjön är den så kallade östersjötumlaren, det enda valdjuret i dessa bräckta vatten.

Efterlyser naturanpassat, traditionellt jord- och skogsbruk
En bov i dramat när det gäller arters utsatthet är enligt Lena Tranvik också ett jord- och skogsbruk där man alldeles för ensidigt koncentrerar odling och plantering till en eller kanske två arter av grödor på en begränsad yta.

– All erfarenhet visar att skogsområden eller jordbruksmarker med stor variation bland grödor samt småbiotoper såsom åkerholmar, öppna diken och kantzoner och annan växtlighet är en guldgruva för att också få en artrikedom bland andra växter och djur, säger Lena Tranvik och tillägger:

– Områden som är ensidigt brukade brukar man i det här fallet kalla för monokultur, och de blir också utarmade, både när det gäller jorden och annan artrikedom. Dessutom är det intensiva skogsbruket med stora hyggen rena katastrofen. Jag skulle nog säga att ett jord- och skogsbruk som bedrivs mer naturanpassat och traditionellt enligt försiktighetsprincipen är det som kan få fler arter att överleva.

Östersjötumlare. Foto: Fjord Bælt/Wiki

NyT: Finns det inte också områden som mår dåligt i vår natur för att de inte brukas på ett skonsamt men ändå nyttigt sätt för alla oss som lever här?

– Jo, det finns områden i både skog och jordbruksmarker runtom i Sverige som helt enkelt växer igen. Där skulle fler betesdjur kunna göra en stor men helt klart naturlig skillnad så att traditionellt betade eller slåttrade marker hålls öppna och att skogen blir lite luckigare. Det gynnar också fler av de arter som nu hotas i sin existens.

De föreslagna åtgärderna från artdatabankschefen, nämligen att få ut fler betesdjur i våra jord- och skogsbruksmarker, går på tvärs mot vad klimataktivister kräver. ”Kött- och mejeriprodukter påverkar klimatet ungefär lika mycket som världens alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans”, skriver till exempel Naturskyddsföreningen på sin hemsida i sektionen Frågor och svar.

Ger en känga till politiker som vill exploatera grönytor
lutligen påpekar Lena Tranvik att det inte bara är sättet att bedriva skogs- och jordbruk som spelar roll för vilka arter som till syvende och sist överlever i Sveriges flora och fauna. Det är även hur vi exploaterar våra kvarvarande grönområden runtom i kommunerna.
– Ju mer vi asfalterar, ju mer grönt vi hugger ner, desto artfattigare blir naturen. Det säger sig självt.

NyT: Vad har du att säga om partier som säger sig värna miljön och klimatet men som å andra sidan vill förtäta och exploatera mer med fler och högre bostadshus för att möjliggöra större invandring och inflyttning?

– Jag vill inte recensera enskilda partier, men jag vill ändå vara tydlig med att försiktighetsprincipen nog är väldigt viktig här. Ju mer grönytor vi bevarar, desto bättre för allt levande. Det är inte förtätning och exploatering som är lösningen. Ju fler människor som kan ha tillgång till orörd natur nära bostäderna, desto bättre. Vi mår inte bättre av att titta på höga hus runtom oss.

Senaste