På senare tid har de så kallade födelsetalen, eller nativiteten, i våra nordiska grannländer minskat drastiskt. I Norge har födelsetalet minskat från 1,96 (2010) till dagens 1,56. På Island födde varje kvinna i snitt 2,2 barn år 2009. I dag är det bara 1,7 barn. I Danmark ligger man på 1,72 barn per kvinna och i Sverige är siffran 1,76 barn per kvinna, vilket gör att vi ligger över EU genomsnittet på 1,56 barn per kvinna. Det kan verka som att vi klarar oss bra i Sverige, men vi ligger långt under det födelsetal som krävs för att upprätthålla en stabil befolkningsnivå, vilket är 2,1 barn per kvinna. Än mer oroväckande för vår del är att över 41 procent av de barn som föddes i Sverige under 2019 inte var etniska svenskar.
Fallande födelsetal i Norden
Under lång tid har de nordiska länderna varit bäst i Europa på att upprätthålla förhållandevis höga födelsetal. En förklaring som ofta angetts till detta har varit de nordiska ländernas generösa villkor för bland annat föräldraledighet vilket uppmanat många par till att skaffa barn. Det har ändrats konstaterar Anna Karlsdóttir vid NordRegio, Nordiska ministerrådets forskningscentrum för regional utveckling och planering.
– Vi blir alltmer lik världen i övrigt, säger hon till Science Nordic.
Mer specifikt blir vi mer lika det övriga Europa där födelsetalen ligger på 1,56, långt under de 2,1 som krävs för att bibehålla en stabil befolkning.
Enligt Karlsdóttir är den främsta anledningen till de låga födelsetalen att kvinnorna väntar allt för länge på att bli gravida. I takt med att födelsetalen gått ner har åldern för förstföderskorna gått upp. Denna ålder är i dag strax under 30 i Danmark, Norge, Sverige och Finland. På Island har denna ålder också ökat, men inte lika mycket. Där är kvinnorna ”bara” 27,8 år i genomsnitt när de föder sitt första barn.
Det enda undantaget i de nordiska länderna är Färöarna där det föds fler än det dör.
– Familjeplanering är till övervägande delen positivt. Barnen är önskade och välkomna. Men tyvärr, fertiliteten påverkas om man väntar med barnafödandet till dess att kvinnan är äldre, säger Anna Karlsdóttir.
Kraftigt sjunkande spermietal hos europeiska män
En sak som också påverkar födelsetalen är den kontinuerligt sjunkande mängden spermier hos europeiska män – ett faktum som oroar forskare.
Den senaste större undersökningen av spermier hos män boende i bland annat Europa och Nordamerika visar att antalet spermier sjunkit med drygt 50 procent mellan 1973 och 2011. En annan studie visar att även finska spermier, som länge betraktats som bäst i klassen, hade en liknande utveckling. Om den negativa trenden fortsätter kan det innebära att västerländska män förlorar förmågan att reproducera sig redan år 2060 rapporterar SVT i en artikel 2018.
– Det är chockartade siffror, vi fann en kraftig nedgång på över 50 procent av både spermiekoncentrationen och antalet under de senaste 40 åren. Och kurvan är ännu tvärare de senaste 20 åren så vi kan konstatera att vi har ett problem, säger den israeliske forskaren Hagai Levine till SVT.
Forskarna vet sedan tidigare att sperman kan påverkas av kemikalier, bekämpningsmedel och livsstilsvanor. Men enligt flera ledande forskare, inklusive den brittiske professorn Richard Sharpe, som är en expert på manlig reproduktiv hälsa, kan den största påverkan redan ske i fosterstadiet och därför behövs det studier om gravidas vanor och vad de exponeras för.
– Problemet är att om våra misstankar är korrekta innebär det att vad du gör som ung man är som att flytta runt stolarna på Titanic. Detta eftersom din reproduktiva förmåga bestämdes redan när du låg i mammas mage, säger professor Sharpe till SVT.
Det är ännu oklart vad som orsakar den kraftigt försämrade mängden spermier hos just västerländska män, men samma förändring har inte skett i Afrika eller Asien vad forskarna ännu konstaterat. Det är något som vi utsätts för i Europa och Nordamerika som drabbar just oss, men ingen vet vad.
Ersätts av invandrare – demografiskt skifte
För Sveriges del kan den totala nativiteten se bättre ut än hos våra grannländer med 1,76 barn per kvinna, men en mycket stor del av detta kommer från invandrare som föder fler barn per kvinna än etniska svenskar.
Enligt de senaste siffrorna från SCB hade 59 procent av barnen som föddes i Sverige två inrikes födda föräldrar, medan 25 procent hade två utrikes födda föräldrar och 16 procent en inrikes och en utrikes född förälder under 2018. Det innebar att 41 procent av de barn som föddes då inte var etniska svenskar. Som jämförelse kan även nämnas att i subsahariska Afrika ligger den genomsnittliga nativiteten på 5,0 och även i Mellanöstern ligger den avsevärt högre än i Europa. I Afghanistan låg den på 3,8 och i Irak 3,0 under 2018 som exempel.
Det kommer inte ta många år till innan andelen barn till invandrare som föds varje år går om det totala antalet som föds av etniska svenskar i Sverige. Det är något som sker inom fem år om utvecklingen följer den fortsatta trenden.
Flera faktorer samspelar och sänker de etniska svenskarnas nativitet: Att det är dyrt för svenskar att skaffa barn under ett högt skattetryck, att man känner oro över framtiden eller att svenska kvinnor väljer studier eller karriär framför att skaffa barn. Samma faktorer påverkar inte invandrare i samma grad tycks det.
Till exempel var bara 65 procent av utrikesfödda kvinnor i arbetsför ålder i arbete under 2018. För inrikesfödda kvinnor var siffran 85 procent.
Bland utrikesfödda kvinnor ligger nativitetssiffran på 2,17, vilket är avsevärt högre än hos svenskfödda kvinnor. Störst nativitet har kvinnor som invandrat från Somalia, Eritrea och Afghanistan – bland dessa ligger genomsnittet på 4,0 barn per kvinna.
Samtidigt har den stora invandringen till Sverige lett till att 73 procent av befolkningsökningen i Sverige beror på invandring, enligt SCB.
FAKTA: FRUKTSAMHET
I 20–25-årsåldern är kvinnans fruktsamhet på topp. Om samlag sker i samband med ägglossning i denna ålder är den genomsnittliga sannolikheten för befruktning 24–35 procent Vid 35 års ålder är sannolikheten 12 procent.
Rökning påverkar fruktsamheten hos både män och kvinnor. Män som använder tobak får färre och skadade spermier. Hos kvinnor kan arvsanlagen inne i ägget skadas och rökning påverkar bland annat hormonproduktionen och livsmodersslemhinnan så att ett befruktat ägg får svårare att fastna. Rökning leder också till att lagret av ägg minskar snabbare.
Alkohol i stora mängder och under lång tid kan påverka både ägglossningen och spermiernas utveckling.
Sexuellt överförbara sjukdomar som klamydia, gonorré, syfilis och HPV-virus kan leda till nedsatt förmåga att få barn.
Övervikt påverkar fruktsamheten för både män och kvinnor. Exempelvis ökar risken för graviditetsdiabetes hos överviktiga, liksom risken för missfall. Kvaliteten på spermierna kan också påverkas.
