– I dag lägger ni grunden som gör det möjligt för den svenska stålindustrin att vara helt fossil- och koldioxidfri om 20 år, sade statsminister Stefan Löfven när han deltog i lanseringen av Hybrit-anläggningen (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology).
Anläggningen är ett gemensamt ägt bolag som bildas av ståltillverkaren SSAB, gruvbolaget LKAB och energibolaget Vattenfall. Alla tre är baserade i norra Sverige med gruvdrift, elproduktion, och stålverk.
– Tillsammans kan vi bygga upp Sverige som världens första fossilfria välfärdsnation, tillade Lövfen.
Hybrit syftar till att ersätta koks, som traditionellt behövs för malmbaserad ståltillverkning, med fossilfri el och vätgas. Resultatet blir världens första fossilfria ståltillverkningsteknik, med praktiskt taget inget koldioxidavtryck.
– Pilotanläggningen kommer att spela en avgörande roll innan vi kan rampa upp tekniken för användning i industriell skala. Syret i järnet är den stora utmaningen och vi måste eliminera det, säger Jan Moström, Vd för LKAB.
Traditionellt används kol eller koks för att dela upp järnmalmen i järn och syre, något som kallas direktreduktion och som är en teknik som har använts i över tusen år i masugnar.
Pilotanläggningen har kostat 1,8 miljarder kronor och skall som sagt använda sig av vätgas. Vätgasen skall produceras av en elektrolysör på 4,5 MW som står i en egen byggnad. Initialt kommer man dock att använda naturgas under inkörnings- och garantifasen. Vätgasproduktionen beräknas starta under våren.
Företagets gruvdrift i Kiruna testar redan batteridrivna fordon med ett mål att ersätta alla dieseldrivna maskiner till 2030.
– Vi har chansen att revolutionera hela stålindustrin och visa att nollutsläpp är möjliga. Vi måste ta den chansen, säger Martin Lindqvist, Vd för SSAB.
Efter pilotanläggningen planerar SSAB för marknadsproduktion under 2026, att vara fullskaligt fossilfria till 2045, och genom det dra nytta av uppsvinget i den globala gröna ekonomins efterfrågan på klimatvänliga produkter.
Hybrits mål är att minska Sveriges CO2-utsläpp med 10 procent och Finlands med 7 procent. SSAB har stålproduktion på både den svenska och finska sidan av Bottenviken.
Pilotanläggningen är 50 meter hög. Foto: SSAB/Åsa Bäcklin
SSAB:s Vd, Martin Pei, uppger till Ny Teknik att det största problemet med omställningen inte är de nya processerna, utan snarare tillgången till fossilfri el och elnätets kapacitet.
– Tillgången på fossilfri el är en knäckfråga för SSAB:s totala omställning. Det finns stora möjligheter att bygga ut vindkraften i norra Sverige, men tillståndsfrågan måste hanteras effektivt och samhället behöver förstärka elnätet, säger han.
Ett syfte med satsningen är att bli först i världen med fossilfritt stål, men konkurrensen är hård. Både den tyska ståltillverkaren ThyssenKrupp och det kinesiska Baosteel siktar på att ha koldioxidfritt stål på marknaden inom några år. ThyssenKrupp redan 2025, medan Baosteel har aviserat inom 15 år. Trots detta uppger Niklas Johansson, kommunikationsdirektör på LKAB, att de är mer oroliga för kineserna, på grund av deras reaktivitet.
