Storbritannien kommer inte att ”blinka” i de krisande brexitförhandlingarna i veckan, har Boris Johnsons chefsförhandlare deklarerat, i ett tydligt försök att sätta tryck på Bryssel.
I en intervju med tidningen The Mail i söndags varnade Lord Frost sin EU-kollega Michel Barnier för att Storbritannien inte skulle bli någon ”lydstat” till Bryssel genom att acceptera restriktioner för sina fiskerättigheter eller veton mot brittiska lagar.
Hans kommentarer kom inför Michel Barniers ankomst till London för en ny samtalsrunda som startade i tisdags. De båda sidorna har bara några veckor på sig att slutförhandla alla rättsligt bindande avtal som måste vara i kraft senast den 31 december om en avtalslös Brexit skall kunna undvikas.
I intervjun sade Lord Frost att EU måste inse att Johnsons regering har antagit en hårdare och mer beslutsam hållning än Theresa Mays.
Han sade: ”Vi kom in efter en regering och en förhandlingsgrupp som hade blinkat och fått sin bluff synad vid kritiska tillfällen och EU lärde sig att inte ta våra ord på allvar. Så mycket av det vi försöker göra i år är att få dem att inse att vi menar vad vi säger och de bör ta vår ståndpunkt på allvar.”
För att visa regeringens beredvillighet att acceptera en avtalslös Brexit har premiärministern skapat vad som kallas ”Number 10 Transition Hub”, med tjänstemän från viktiga departement som sägs ”arbeta febrilt” för att förbereda sig för handel utan något avtal på plats. Gruppen består av ”handplockade” tjänstemän från hela Whitehall som arbetar med regeringskansliets minister Michael Gove, som har lett regeringens arbete med förberedelserna för en avtalslös Brexit sedan förra året.
Lord Frost sade att EU ”inte har accepterat att vi på viktiga områden i vårt nationella liv vill kunna kontrollera våra egna lagar och göra saker på vårt sätt och använda de friheter som kommer med Brexit”.
”Vi kommer inte att bli en lydstat. Vi kommer inte att kompromissa om den grundläggande rätten att ha kontroll över våra egna lagar.”
”Vi kommer inte att acceptera bestämmelser om lika villkor som låser oss i EU:s sätt att göra saker och ting; vi kommer inte att acceptera bestämmelser som ger dem kontroll över våra pengar eller hur vi skall organisera saker här i Storbritannien och som inte bör vara kontroversiella – det är det som att vara ett självständigt land handlar om, det är vad det brittiska folket röstade för och det är vad som kommer att hända i slutet av året, vad som än händer.”
Den stridbara brexitretoriken är en del av ett försök av Johnsons regering att ”kontrollera dagordningen” efter en kaotisk sommar präglad av en ändlös rad u-svängar i frågor som coronarestriktioner och brittiska gymnasiebetyg, där vissa Tory-ledamöter uttrycker en växande oro över professionalismen i premiärministerns agerande.
Veckans brexitsamtal – den åttonde rundan – markerar slutfasen av förhandlingarna, där Lord Frosts team kräver ”mer realism” från EU:s sida för att bryta dödläget.
Michel Barniers vägran att acceptera en ökning av den mängd fisk som Storbritannien får fånga i sina egna vatten, i kombination med ett krav på vetorätt från EU gällande statligt stöd till brittiska företag, har gjort det mer sannolikt att en uppgörelse, enligt regeringskällor, inte kommer att nås. En källa skyllde på EU:s ”självpåtagna doktrin om parallellism”, det vill säga att driva alla frågor samtidigt, och en ”vägran att först lösa de enklaste frågorna, trots vår vilja att öka takten och komma till de detaljerade diskussionerna om lagtexter. Källan tillade: ”Vi hoppas att EU höjer ambitionsnivån.”
En källa nära förhandlingarna sade: ”Vi intensifierade samtalen i juli för att nå ett ramverk till en överenskommelse i somras. På grund av EU:s upprepade vägran att acceptera att vi inom viktiga områden måste göra saker på vårt eget sätt, vilket återspeglar vår nya status som ett suveränt, oberoende land, pågår dessa svåra diskussioner. Vi står nu inför en kritisk förhandlingsrunda.”
”EU måste också inse att vi menar allvar med att kräva ett handelsavtal som det Australien har och att återta vårt oberoende som suverän nation om vi inte kan nå acceptabla villkor.”
”Hela regeringen har i stor utsträckning förberett sig för att se till att företagen och medborgarna är redo för alla scenarier i slutet av övergångsperioden. Utanför tullunionen, utanför den inre marknaden och utanför EU.”
Lord Frost sade: ”Självklart gjordes massor av förberedelser förra året, nu ökar vi takten igen och har gjort det ett tag nu under Michael Goves ledning. Jag tror inte att vi är rädda för detta alls. Vi vill få tillbaka befogenheterna att kontrollera våra gränser och det är det viktigaste. Om vi kan nå ett avtal som reglerar handeln som Kanadas, bra. Om vi inte kan, kommer det att bli ett handelsavtal som liknar Australiens, och vi är helt redo för det.”
Även från EU:s håll uppger man att man ämnar göra allt för att nå ett avtal, men att man förbereder sig för ett scenario utan avtal. Om inget avtal nås och ratificeras av de europeiska parlamenten så kommer World Trade Organisations (WTO) regelverk att styra handeln mellan parterna, vilket kan innebära tullar. Kritiker menar att detta skulle kunna skada ekonomin.
David Frost har tyst – nästan osynligt – stigit till att inneha en nyckelposition i Boris Johnsons regering. Medan Rishi Sunak och Michael Gove tävlar om att vara premiärministerns ”verkställande direktörer”, har Lord Frost fått det dubbla ansvaret för att leda Storbritanniens handelsförhandlingar efter Brexit med EU och agera som Johnsons nationella säkerhetsrådgivare.
Men utnämningen av Frosts till säkerhetsrådgivare är också en signal till Bryssel om att Downing Street förväntar sig att förhandlingarna snart skall vara avslutade, så att Frost kan koncentrera sig på de hot som Ryssland och Kina utgör.
När hans nya jobb tillkännagavs i juni utlöste det en syrlig reaktion från Theresa May, som kallade det en ”politisk utnämning av någon utan bevisad expertis inom nationell säkerhet”.
I intervjun med The Mail ger Frost en känga i retur mot Theresa May och jämför kontrasten mellan Johnsons attityd i Brexit-frågan med hans företrädares slingriga – och slutligen misslyckade – försök att nå en uppgörelse, och säger att hans ”stora uppgift” har varit att ”återställa trovärdigheten i vad vi säger” i kölvattnet av hennes administration.
Det har varit många kritiska perioder sedan folkomröstningen 2016, men de kommande veckorna kommer förmodligen att vara den mest kritiska av dem alla.
Michel Barnier, EU:s förhandlare, kommer till en förhandlingsrunda där de två parterna är i ett dödläge gällande fiskerättigheter och statliga subventioner till företag.
Om ett avtal inte kan undertecknas till december så kan en av de många effekterna vara ett nytt ”torskkrig” som på 1970-talet, med Royal Navy som patrullerar de brittiska fiskevattnen.
Barniers halsstarrighet under Zoom-förhandlingarna i somras har lett till ett missnöje i europeiska huvudstäder och det ryktas om att man vill byta ut honom till förmån en ledare som Tysklands Angela Merkel.
Lord Frost, 55, en före detta diplomat som har varit Storbritanniens ambassadör i Norge, väljer sina ord med professionell omsorg, men är tydligt upprörd över EU: s envishet. ”De har inte accepterat att vi på viktiga områden i vårt nationella liv vill kunna stifta våra egna lagar och göra saker på vårt sätt och använda de friheter som kommer efter Brexit”, säger han.
Frost säger att Barnier vägrar blankt att acceptera brittiska krav på en ökning av den fiskekvot som är reserverad för brittiska fartyg i Storbritanniens vatten och beskriver det som en ”gemensam resurs”.
Frost verkar förbryllad över att EU, nio månader in i övergångsperioden efter Brexit, fortfarande inte har ”internaliserat” det faktum att Storbritannien avser att vara en ”oberoende suverän nation”.
Han säger: ”Låt oss hoppas att årsslutet får dem att skärpa sig, eftersom det är en definitiv tidsfrist. Jag tror att EU är vana vid förhandlingar där de kan fortsätta i all oändlighet, där det inte finns någon fast tidsfrist, de håller sig till en ståndpunkt med syftet att den andra sidan skall ändra sig.
”Det vi vill ha, vilket är återupprättandet av vår egen suveränitet och frihet som land, händer vare sig EU gillar det eller inte i slutet av året. De är inte vana vid den typen av förhandling. Jag tror att de tillbringar för mycket tid med att försöka gissa vad våra avsikter är och inte tillräckligt med tid att lyssna på vad vi säger.”
Fiskerättigheter verkar vara den största stötestenen. ”För närvarande deltar inte EU i den diskussionen”, säger Lord Frost, innan han kläcker ett litet skämt: ”De vill fortsätta med status quo – de vill ha sin fiskkaka och äta den”. Barnier, å sin sida, säger att britterna kräver en ”nästan total exkludering” av fiskefartyg från EU på deras vatten.
Frost tillägger: ”Klyftan mellan positionerna är enorm och konstruktiva diskussioner om detta har inte inletts, men det finns grundläggande faktorer som vi inte kommer att kompromissa om och det måste finnas en enorm skillnad för våra fiskare. Vi kommer att behöva övervaka tillträdet till våra vatten i framtiden och det kommer vi att göra.
”Michel [Barnier] säger ganska ofta att man accepterar att vi är en självständig kuststat, men drar sedan inte de rättsliga slutsatserna av det.”
”Jag vill inte kommentera hur vi skall kontrollera våra vatten, men det kommer att vara vår uppgift att kontrollera våra vatten och att ge tillgång till dem om det inte finns ett fiskeavtal.”
Nästan lika svårhanterligt som fisket är frågan om statliga subventioner till företag: Brittiska förhandlare säger att EU insisterar på att behålla rätten att stoppa regeringen från att stödja privata företag med skattemedel.
Friheten att stödja nystartade teknikföretag är en käpphäst för Johnsons rådgivare Dominic Cummings, som vill plöja ned 800 miljoner pund i ”högrisk och högavkastande brittisk forskning” för att stoppa utländska jättar som Apple från att dominera marknaden.
Lord Frost säger: ”Vi kommer inte att gå med på något arrangemang som låter EU ha något inflytande över vad vi gör med våra pengar. Vi kommer inte att acceptera den typen av kontroll eftersom det inte var vad Brexit handlade om.”
Han förklarar också att han är ”helt i fas” med Johnsons åsikt att Storbritannien inte har något att frukta från No Deal – trots nödplaneringen i regeringskansliet för en ”perfekt storm” av att en andra våg av Covid-19 sammanfaller med en No Deal Brexit inklusive elbrist och bensinköer.
Lord Frost, som är gift med sin andra fru Harriet och har två barn från sitt första äktenskap, studerade medeltida europeisk historia vid Oxford, en period präglad av plågor och krig.
”Min uppfattning är att medeltidens historia är lika relevant för att fatta beslut som nyare historia”, säger han. ”Man kan lära sig mycket.”
Så vad behöver EU lära sig?
”De behöver en modell för att hantera oberoende stater på den europeiska kontinenten”, säger han. ”De kämpar för att relatera till oss som en oberoende suverän stat.”
