Kommissionens ordförande Ursula von der Leyens budskap till Storbritannien på torsdagen var att hon meddelade att EU skulle inleda rättsliga förfaranden för att hindra London från att försöka använda nationell lagstiftning för att åsidosätta delar av det brexitavtal som undertecknades förra året.
Det kommer som ett svar på att Storbritannien ignorerar EU:s krav på ändringar i sin Internal Market Bill, ett lagförslag som syftar till att ge Storbritannien befogenheter att ändra delar av skilsmässoavtalet – och som bryter mot internationell rätt. Avtalet med EU säger att Nordirland är en del av Storbritanniens tullunion och är därför del av alla handelsavtal som Storbritannien ingår. Men EU:s tullregler kommer att fortsätta gälla för varor som fraktas mellan Irland och Nordirland, eftersom man vill undvika en ”hård” gräns som skulle kunna få oroligheterna på Irland att blossa upp igen. Det innebär att avtalet med EU säger att det skall vara en tullgräns mellan Nordirland och Storbritannien i stället. Det är alltså detta som Boris Johnson vill förhindra, eftersom det skapar an de-facto gräns mellan Nordirland och resten av Storbritannien.
Men medan EU skjuter ett varningsskott genom att tillkännage att man vidtar rättsliga åtgärder gjorde man ett beräknat, strategiskt val att inte lämna förhandlingsbordet om de framtida förbindelserna.
Det var inget lätt beslut. EU:s chefsförhandlare Michel Barnier har upprepade gånger sagt att genomförandet av utträdesavtalet är en förutsättning för alla handelsavtal och framtida politiska förbindelser. Bryssel insisterar på att utträdesavtalet har det rättsliga läget av ett internationellt fördrag och inte kan ändras.
Det brittiska lagförslaget har upprört EU, både i sak, på grund av britternas planer på att skapa en inre marknad som bryter mot delar av utträdesavtalet, och på grund av det höga tonläget när Storbritannien tillkännagav sina avsikter och sin vägran att backa.
Von der Leyen anmärkte på Storbritanniens lagförslag i sitt State of the European Union-tal förra månaden, och citerade förre premiärministern Margaret Thatcher insisterande på att Storbritannien skall uppfylla sina avtal.
Hon angrep britterna igen på torsdagen och kallade lagförslaget ”ett brott mot skyldigheten att agera i god tro”, och tillade att EU skulle hålla sin sida av överenskommelse. ”Förutom detta kommer kommissionen att fortsätta att arbeta hårt för ett fullständigt och i tid genomförande av utträdesavtalet. Vi står fast vid våra åtaganden.”
Boris Johnsons regering har dock inte avskräckts. Kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič hade tidigare i veckan varnat för att EU inte skulle tveka att gå till domstol gällande utträdesavtalet om Storbritannien vägrade att ändra sin lagstiftning. Storbritanniens kabinettsminister Michael Gove svarade att lagstiftningen skulle förbli i som den ser ut nu. Denna vecka godkände underhuset lagförslaget, tack vare att regeringen nått en kompromiss med Tory rebeller. Det lämnar inte von der Leyen något annat val än att vidta någon form av åtgärder.
”Vi hade bett våra brittiska vänner att ta bort de problematiska delarna av sitt lagförslag gällande inre marknaden Bill i slutet av september,” von der Leyen sa. ”Tidsfristen gick ut igår. De problematiska delarna har inte tagits bort, därför har kommissionen i morse beslutat att skicka en formell underrättelse till den brittiska regeringen. Detta är det första steget i ett åtalsförfarande.”
Valet av rättsliga åtgärder handlar mer om att vinna tid än om faktiska straff. Och det handlar också om att hindra Storbritannien från att skylla på Bryssel om de båda sidorna inte lyckas nå en överenskommelse i tid.
Den rättsliga vägen för EU är lång och osäker, utan någon indikation på när en sådan process skulle slutföras i domstolarna. Det ger Bryssel gott om tid att nå en politisk överenskommelse, samtidigt som man håller någon form av hot vid liv.
Det brittiska lagförslaget förväntas inte heller gå genom det brittiska parlamentet förrän åtminstone december (det måste nu gå igenom överhuset), återigen ger det båda sidor tid att förhandla fram ett politiskt resultat.
Så även om Bryssel insisterar på att lagförslaget har lett till en allvarligt förtroendeförlust har det inte helt stoppad möjligheten att samtalen kan lyckas.
Krav från lagstiftare som Bernd Lange, ordförande för Europaparlamentets handelsutskott, om att pausa förhandlingarna tills Storbritannien klargör om man avser att uppfylla sina åtaganden avfärdades av kommissionen och rådet för att undvika att ”spela Johnsons spel om skuldanklagelser”, som en EU-tjänsteman uttryckte det. Att spräcka förhandlingarna, särskilt i detta kritiska sena skede, skulle göra det alldeles för lätt för Johnson att anklaga Bryssel för misslyckandet — något som höga EU-ledare har arbetat för att undvika i varje skede av brexitförhandlingarna.
Men medan båda sidor kan ha köpt lite tid, är en lösning fortfarande ingenstans i sikte eftersom de två sidorna fortfarande är långt ifrån varandra i många viktiga frågor.
En talesperson för den brittiska regeringen höll sig till den brittiska positionen. ”Vi har tydligt redogjort för våra skäl för att införa de åtgärder som har samband med Northern Ireland Protocol. Vi måste skapa ett rättsligt skyddsnät för att skydda helheten av Storbritanniens inre marknad, se till att regeringen alltid kan uppfylla sina skyldigheter gentemot Nordirland och skydda framstegen i fredsprocessen.”
I Bryssel har EU-länderna upprepade gånger klargjort att ett fullständigt genomförande av utträdesavtalet är ett måste för att ge grönt ljus för en eventuell överenskommelse om de framtida förbindelserna. Frankrikes EU-minister Clément Beaune upprepade i dag att EU annars inte skulle ratificera ett handelsavtal.
Likaså har Europaparlamentet, som måste ratificera alla EU- avtal med Storbritannien, också varnat för att ”om de brittiska myndigheterna bryter — eller hotar att bryta – utträdesavtalet … kommer Europaparlamentet under inga omständigheter att ratificera något avtal mellan EU och Storbritannien”. Flera parlamentsledamöter upprepade det budskapet på torsdagen.
Det innebär att även om båda sidor skulle nå en överenskommelse om de framtida förbindelserna före utgången av övergångsperioden den 31 december, kan de fortfarande vara på väg mot ett dödläge gällande Internal Market Bill, även om dess långsamma passage genom det brittiska parlamentet åtminstone skapar utrymme för en möjlig lösning.
Under tiden fortsätter Storbritannien att förbereda sig för Brexit. Efter att ha undertecknat ett handelsavtal med Japan häromveckan, tillkännagav man i veckan att man hade signerat ett fiskeavtal med Norge.
Om inget handelsavtal nås innan årsslutet kommer automatiskt World Trade Organisations regler att tillämpas, något som de brittiska förhandlarna säger sig vara helt beredda på.
