Den afghanske mannen Mohammad Hanif Jafari ansökte första gången om asyl i i Sverige i november 2013 och angav då att han riskerade förföljelse vid återvändande till grund av sin etniska tillhörighet som hazara från Ghazniprovinsen i Afghanistan samt på grund av en tidigare utomäktenskaplig relation. Migrationsverket avslog dock hans ansökan och beslutade om utvisning. Beslutet bekräftades av Migrationsdomstolen i maj 2015, då Migrationsöverdomstolen inte beviljade prövningstillstånd.
Efter att ha lämnat Sverige sökte Mohammad Hanif Jafari asyl i Danmark i oktober 2015, men med anledning av Dublinförordningen, blev han återförvisad till Sverige. I maj 2019 preskriberades utvisningsbeslutet mot honom och han ansökte därför på nytt om asyl i juli samma år och åberopade i huvudsak samma skäl som tidigare. Migrationsverket avslog återigen hans ansökan i november 2020. I april 2022 återförvisades ärendet från migrationsdomstolen, då Jafari i sitt överklagande framhöll att han nu även identifierar sig som ateist, något som inte tidigare har beaktats.
Mohammad Hanif Jafaris inställning
Mohammad Hanif Jafari inställning är att han begär att migrationsdomstolen ska upphäva Migrationsverkets beslut i sin helhet och godkänna hans ansökan om uppehållstillstånd, flyktingstatus och resedokument. I andra hand begär Jafari att beviljas alternativ skyddsstatus. Nedan följer hans huvudsakliga argument.
Det är felaktigt att påstå att hans tazkira eller pass inte utfärdades på rätt sätt. Även om han inte var personligen närvarande vid utfärdandet av tazkira, följde han de instruktioner som gavs av myndigheterna i sitt hemland. De afghanska myndigheterna har bekräftat att hans personuppgifter var giltiga vid utfärdandet av både tazkira och pass. Att ignorera den afghanska myndighetens handlingar skulle strida mot internationella åtaganden och respekten för andra länders suveränitet. Det finns ingen grund för att ifrågasätta hans identitet baserat på det inlämnade passet, som är äkta och utfärdades enligt etablerade procedurer. Han har därmed bevisat sin identitet eller åtminstone gjort den sannolik.
Han har en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin religion, sin assimilering till västerländska värderingar som uppfattas som politiska och religiösa, sin etnicitet och hotet mot sin ära på grund av en tidigare utomäktenskaplig relation. Utvisning på grund av hans hälsotillstånd skulle även strida mot artikel 3 i Europakonventionen. Det finns kumulativa skäl för flyktingstatus och det finns varken myndighetsskydd eller internflyktsmöjligheter tillgängliga. Dessutom finns det mycket känsliga omständigheter i fallet.
Han har övergivit islam och är nu ateist. Hans tvivel på religion uppmärksammades tidigare av hans familjehem och han har även lämnat in skriftliga dokument som bevisar detta. Under asylprocessen har han flera gånger påpekat att han kan ha nya asylskäl, men detta har inte blivit ordentligt åtgärdat av utredarna. Hans nervositet och stress under utredningen gjorde det svårt för honom att kommunicera sina tvivel kring religion. Tvivel på religion, Gud och islam är inte automatiskt skyddsgrundande, men det finns ingen grund för att påstå att han inte har framfört en adekvat grund för skydd.
Migrationsverkets kritik mot hans berättelse är ogrundad. Hans uppgifter om sin religiösa övertygelse är detaljerade, sammanhängande och personliga. Han har även kompletterat sina uppgifter med ytterligare skriftlig dokumentation. Han har svårt att kommunicera muntligt under press, men hans berättelse har varit konsistent och trovärdig.
Han har visat hur han har integrerats i det svenska samhället under de tio år han har bott här. Han har fått en fast anställning sedan fyra år tillbaka, studerat och arbetat. Han är insatt i mänskliga rättigheter och har anpassat sitt levnadssätt och beteende därefter. Han har svenska vänner och lever ett västerländskt livsstil. Han kan inte återanpassa sig till livet i Afghanistan och har en starkare anknytning till Sverige än till sitt hemland.
Som stöd för sin talan har Mohammad Hanif Jafari lämnat in medicinska utlåtanden, skrivelser från sina familjehem, dokumentation av sin närvaro på sociala medier, en skrivelse om sin inre resa från muslim till ateist, fotobevis på sin tazkira, intyg från den afghanska ambassaden om sitt pass, anställningsbevis och ett brev från en styrelseledamot i Flyktinggruppernas Riksråd.
Migrationsverkets inställning
Migrationsverket anser att överklagandet bör avslås och framför följande huvudargument. Mohammad Hanif Jafari har inte tillräckligt styrkt sin identitet eller gjort den sannolik.
Tidigare påståenden från Mohammad Hanif Jafari är också av vikt för bedömningen av hans trovärdighet idag. Hans tidigare påstådda hotbild på grund av en otillåten relation bedöms som varken äkta eller självupplevd. Det är osannolikt att han vid den aktuella tiden skulle ha inlett en relation på det sätt han har påstått. Det verkar vara en konstruerad historia för att skapa asylskäl. Även om situationen på hans hemort i Afghanistan var osäker när han lämnade landet, har han inte lyckats visa att det fanns en personlig hotbild från talibanerna i området.
Under större delen av sin tid i Sverige har Mohammad Hanif Jafari inte uttryckt några tvivel kring sin religion eller lämnat islam. Dessa uppgifter framkom först efter att hans första asylansökan preskriberades och han ansökte på nytt. Under den första utredningen hos Migrationsverket framkom inte heller tankarna om hans tvivel om islam och trosfunderingar, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att han påstås ha brottats med dessa frågor vid den tidpunkten. Även med tanke på hans mentala skörhet är detta anmärkningsvärt. De uppgifter han har gett om sin ateism saknar djup och verkar mer som en repetition av andras åsikter. Han har inte kunnat beskriva en personlig resa eller hur hans tvivel uppstod, och hans metaforer om hus och fåglar vid en sjö är otillräckliga.
Mohammad Hanif Jafaris Identitet och hemvist:
Tidigare har både Migrationsverket och migrationsdomstolen konstaterat att Mohammad Hanif Jafari inte tillräckligt har styrkt eller gjort sin identitet trovärdig. Under den nu aktuella bedömningen har han presenterat en originalpasshandling, ett fotografi av en handskriven tazkira samt ett intyg från den afghanska ambassaden i Stockholm för att stödja sina identitetsuppgifter. Passhandlingen utfärdades 2019 av det afghanska konsulatet i Bonn, Tyskland, och har granskats av Migrationsverket, som har bedömt den som äkta.
Mohammad Hanif Jafari hävdar att han tidigare förlorade sin tazkira i Grekland. Det fotografi av tazkira han har och som han säger ligger till grund för passhandlingen, hävdar han att han fick hjälp av en vän som fortfarande är i Afghanistan. Jafari fyllde i en blankett med sina personuppgifter och mejlade den till sin vän. Vännen lämnade sedan in blanketten på distriktskontoret i Jaghori, Ghazniprovinsen, betalade en ansökningsavgift, och efter sedvanliga kontroller blev ansökan godkänd. Vännen skickade sedan en bild av den nya tazkiran, men det fysiska dokumentet nådde aldrig Jafari.
Både Migrationsverket och migrationsdomstolen noterar, med hänsyn till tillgänglig landinformation från den tiden då tazkiran utfärdades, att personlig närvaro krävs för att få en tazkira. Vanligtvis verifieras en persons identitet genom vittnesmål av auktoritativa personer som myndighetspersoner eller byledare, eller genom att visa släktingars tazkiror och kontrollera befintliga registeruppgifter. Mohammad Hanif Jafari påstår att han var i Sverige när tazkiran utfärdades och ger ingen detaljerad förklaring till hur verifieringsprocessen gick till. Jafari nämner inte heller om
hans vän hade med sig släktingars tazkiror eller vittnen till distriktskontoret. Därför bedömer migrationsdomstolen att Jafari inte har gjort sannolikt att tazkiran, som låg till grund för passhandlingen, utfärdades korrekt, och därför inte heller att passhandlingen är giltig. Eftersom uppgifterna om Jafaris födelseår i passhandlingen inte överensstämmer med den ålder han uppgett för svenska myndigheter, kan domstolen inte fastställa hans identitet.
Både Migrationsverket och migrationsdomstolen har tidigare accepterat att Mohammad Hanif Jafari har bott i Hotqool, Ghazniprovinsen, Afghanistan, men det har inte kommit fram något nytt som skulle ändra den bedömningen. Därför ska Jafaris påstådda skyddsskäl utvärderas med tanke på situationen i Ghazniprovinsen.
Skyddsbehov:
Mohammad Hanif Jafari har hävdat att han står inför hot om skyddsbehövande behandling vid en eventuell återvändo till Afghanistan, särskilt med tanke på talibanernas maktövertagande och hans hazar-etnicitet. Trots talibanernas kontroll över landet sedan 2021, ger den tillgängliga landinformationen inte tillräckligt stöd för att generellt säkerställa skydd för afghaner, inklusive hazarer. Migrationsdomstolen har kommit fram till att Mohammad Hanif Jafari inte har tillräckligt gjort sannolikt att han personligen hotas.
Mohammad Hanif Jafari har framhållit att han, vid en eventuell återvändo, riskerar behandling som skyddsgrund på grund av en tidigare utomäktenskaplig relation med en kvinna. Migrationsverket har tidigare ifrågasatt tillförlitligheten av hans uppgifter om förhållandet. Trots att han nu har tillfört nya uppgifter om att flickans familj polisanmält honom och att polisen sökt honom, finner migrationsdomstolen inte tillräcklig grund för att ändra tidigare bedömningar. De nya uppgifterna bygger huvudsakligen på osäkra andrahandskällor, vilket inte ger domstolen tillräcklig anledning att ändra sin bedömning. Detta påverkar även hans allmänna trovärdighet negativt.
Mohammad Hanif Jafari har också hävdat att han löper risk för skyddsgrundande behandling på grund av sin övergång från islam till ateism. Migrationsdomstolen noterar att han tidigare inte nämnt detta vid tidigare asylutredningar och att hans sena åberopande av detta inte stärker hans trovärdighet. Dessutom anses Jafaris uppgifter om sin religiösa övertygelse vara vaga och bristfälliga. Domstolen kan inte bekräfta hans påstående om att han blivit ateist på grund av genuina och personliga religiösa övertygelser. Det finns heller inga tillförlitliga bevis på att hans religionskritiska inlägg på sociala medier skulle ha någon betydande påverkan eller uppmärksamhet i Afghanistan.
Vidare har Mohammad Hanif Jafari påstått att han har anpassat sig till svenska normer och värderingar och därför inte kan återanpassa sig till afghanska förhållanden. Även om det är möjligt att han har integrerat sig i viss mån i det svenska samhället, bedömer migrationsdomstolen att hans anpassning inte har en religiös eller politisk grund. Därför kan han förväntas återanpassa sig till de normer och värderingar som råder i Afghanistan. Det är inte tillräckligt för att grunda ett skyddsbehov.
Sammanfattningsvis har Mohammad Hanif Jafari inte gjort tillräckligt sannolikt att han skulle utsättas för skyddsgrundande behandling om han återvänder till Afghanistan. Därför kan han inte beviljas uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl, flyktingstatus eller resedokument.
Synnerligen ömmande omständigheter
Den 1 december 2023 genomfördes en ändring i utlänningslagen. Eftersom det inte finns några övergångsbestämmelser måste migrationsdomstolen bedöma Mohammad Hanif Jafaris rätt till uppehållstillstånd enligt den nya formuleringen. Enligt den nya lagen krävs det att omständigheterna är synnerligen ömmande för att tillstånd ska beviljas, även om man har fått en stark anknytning till Sverige.
Mohammad Hanif Jafari har presenterat läkarintyg som styrker att han lider av både Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och depression. Migrationsdomstolen har inga invändningar mot att han faktiskt har diagnostiserats med dessa sjukdomar. Det senaste läkarutlåtandet, daterat 2 oktober 2023, påpekar att obehandlad PTSD kan leda till en ökad risk för självmord. Trots detta anser migrationsdomstolen inte att Jafaris hälsotillstånd är livshotande enligt bedömningen från Migrationsverket. Han har inte heller presenterat bevisning som visar att en återvändo skulle leda till en allvarlig och snabb försämring av hans hälsa, vilket skulle orsaka intensivt lidande eller förkorta hans förväntade livslängd avsevärt. Därför bedöms hans hälsotillstånd inte vara tillräckligt för att utgöra synnerligen ömmande omständigheter och det strider inte heller mot artikel 3 i Europakonventionen.
När det gäller Mohammad Hanif Jafaris anpassning till Sverige eller situationen i hans hemland finner domstolen ingen anledning att ändra Migrationsverkets bedömning. Även om han har varit i Sverige under en lång tid bedöms han vara äldre än vad han angav vid ankomsten och har tillbringat de flesta av sina formande år i Afghanistan. Hans språkliga och kulturella bakgrund är också från Afghanistan. Trots att han har etablerat ett visst privatliv under sina år i Sverige, bedöms det inte vara tillräckligt ömmande för att motivera uppehållstillstånd enligt den nya lagen. Han är en arbetsför man och det finns ingen information som tyder på att han skulle ha speciella svårigheter att klara sig själv i sitt hemland.
Sammanfattningsvis bedöms inte omständigheterna i fallet, varken individuellt eller sammantaget, som tillräckligt ömmande för att motivera uppehållstillstånd. Därför kan inte Mohammad Hanif Jafari beviljas uppehållstillstånd.
Överklagandet avslogs därför i sin helhet.
Rådmannen Hanna Nilo skiljeaktiga mening
Rådman Hanna Nilo ansåg att överklagandet bör bifallits och att Mohammad Hanif Jafari bör beviljats uppehållstillstånd som flykting. Hon motiverade detta beslut på följande grunder:
Hanna Nilo håller med majoriteten om att Mohammad Hanif Jafari inte har kunnat styrka sin identitet eller göra den sannolik. Nilo delar också majoritetens åsikt när det gäller hotbilden relaterad till Jafaris utomäktenskapliga relation samt ersättningen till det offentliga biträdet. Däremot gör rådmannen en annan bedömning än majoriteten när det gäller hans framtida risk för förföljelse om han återvänder till sin hemort.
Det är klart att Mohammad Hanif Jafari är hazar. Enligt aktuell landinformation är hazarer fortsatt utsatta för våld och fördomar, särskilt från talibankrigare och Islamiska Staten – Khorasan Provinsen (ISKP). Även om talibanerna inte har en uttalad policy mot hazarer, har de ändå blivit måltavlor för våld och förtryck. Hanna Nilo håller med om att tillhörighet till hazarerna i sig inte är tillräckligt för att motivera skydd, men det utgör ändå en betydande riskfaktor som måste beaktas i bedömningen av hans skyddsbehov.
När det gäller Mohammad Hanif Jafaris avståndstagande från islam anser Hanna Nilo att han inte fullständigt har gjort sannolikt att han har övergivit sin tidigare religion och gudstro. Trots det har han visat en viss distans till sin religiösa övertygelse och uttryckt tvivel som inte är förenligt med den strikta tolkningen av islam i Afghanistan idag. Enligt landinformation är det riskabelt att avvika från den förväntade religiösa och kulturella normen i Afghanistan, och detta kan leda till anklagelser om avfall från islam. Även om hans avståndstagande inte är helt rotat i en djup övertygelse anser Nilo att det, i kombination med hans övriga omständigheter, utgör en ytterligare riskfaktor för hans säkerhet vid återvändande.
Mohammad Hanif Jafari har tillbringat över tio år i väst och har under den tiden integrerat sig i det svenska samhället genom studier, arbete och boende i en svensk familj. Trots att han har anpassat sig till västerländska normer och värderingar, anser Hanna Nilo att denna anpassning inte är djupt rotad i en politisk eller religiös övertygelse. Han kan förväntas återanpassa sig till det afghanska samhällets normer vid ett återvändande. Dock utgör hans långa vistelse i Sverige och de band han har knutit här, såsom språkkunskaper och sociala kontakter, ytterligare en riskfaktor för hans säkerhet vid en kumulativ bedömning av hans skyddsbehov.
Sammanfattningsvis anser rådmannen Hanna Nilo att de riskfaktorer som har identifierats, tillsammans med Mohammad Hanif Jafaris psykiska hälsa, gör det sannolikt att han riskerar förföljelse vid återvändande till Afghanistan på grund av sin etnicitet och tillskrivna politiska och religiösa övertygelse. Det finns inga skäl att utesluta honom från att anses som flykting, och därför bör hans överklagande bifallas. Han bör beviljas flyktingstatus, resedokument och uppehålls- och arbetstillstånd. Därför bör utvisningsbeslutet och återreseförbudet upphävas enligt Nilo.
Mohammad Hanif Jafari utvisas tack vare tre SD-nämndemän
Eftersom att tre nämndemän i målet gick emot rådmannen Hanna Nilo kunde ett tredje utvisningsbeslut mot Mohammad Hanif Jafari fattas. Dessa nämndemän var Ludvig Andersson, Peter Skoglund Ferrari och Aiki Atka och samtliga är aktiva i Sverigedemokraterna. Andersson är invald i regionfullmäktige i Halland för SD och har därutöver uppdrag i som nämndeman i tryckfrihetsmål. Skoglund Ferrari är ersättare i kommunfullmäktige i Kungälv och är även suppleant i kommunens lokala styrelsen i SD. Atka är vice gruppledare i Lerums kommun och är också vice ordförande i kommunens lokala styrelsen för SD.
