Riksbanken skapar 500 miljarder nya kronor
Riksbanken skapar 500 miljarder kronor som kan lånas ut till bankerna till noll procents ränta. Genom denna åtgärd sätter Riksbanken en hård press på bankerna att tillhandahålla krediter till livskraftiga företag som får likviditetsproblem på grund av bristande marknader i coronavirusets spår.
Målet för Riksbankens åtgärd är att göra det möjligt för bankerna att låna ut mer till icke-finansiella företag. Åtgärden sätter därmed press på bankerna att erbjuda företag med likviditetsproblem, men som har en god soliditet, lån för att klara av de prövningar som följer av coronaviruset.
För företag med en sviktande soliditet, det vill säga de som saknar säkerhet för nya lån, riskerar de nya pengarna från Riksbanken dock att bli ett slag i luften. Bedömare menar att pengarna möjligen kan hjälpa bankerna, eftersom de flesta företag som har behov av lånen har det på grund av en snabbt sviktande lönsamhet på grund av coronavirusets effekter.
Vid en presskonferens den 13 mars sade riksbankschefen Stefan Ingves:
– Jag utgår från att bankerna gör vad de ska med de här pengarna. Banker har hävdat under lång tid att de är synnerligen välkapitaliserade. Nu är det upp till bevis.
Riksbanken menar att åtgärden skall ses som en slags försäkring mot att det saknas pengar för krediter i samhället.
Riksbanken har därefter också beslutat att utöka köpen av värdepapper med upp till 300 miljarder svenska kronor i år. Dessa pengar svarar mot ett krispaket på upp emot 300 miljarder som regeringen offentliggjorde den 17 mars. Syftet är att underlätta för företagen att klara krisen. Åtgärderna är dock, långsiktigt, mycket små eftersom de till stor del handlar om att ge företag kredit på skatteinbetalningar som måste betalas senare. Åtgärden innebär att staten lånar upp 300 miljarder kronor, som Riksbanken skapar genom sina utökade köp av värdepapper.
Snabb negativ spiral för ekonomin
I spåren av coronavirusets snabba spridning i Sverige har vissa branscher tagit enormt mycket stryk redan i inledningsskedet av krisen. Flygbranschen och hela turistnäringen är två sådana exempel, där verksamheten i stor utsträckning redan stannat av. Det får givetvis enorma konsekvenser för alla företag i dessa branscher. SAS aviserade till exempel att varsla 10 000 personer, cirka 90 procent av hela personalstyrkan, om korttidspermittering eller uppsägning.
Många företag i besöksnäringen har sett sina kunder avboka i stort sett alla redan bokade events och inga nya kommer in. Väldigt många företag i besöksnäringen är små företag utan stora ekonomiska reserver. För många av dessa företag blir coronavirusets snabba spridning en ekonomisk katastrof.
Ett exempel på ett lite större företag i branschen är Sälens Högfjällshotell som fått stora delar av vårvintersäsongen avbokad på grund av mötesrestriktionerna. Anläggningen är en av de största skidanläggningarna i Södra halvan av Sverige och en viktig rekreations- och semesteranläggning, inte minst för skidintresserade.
Nyhetsportalen Arbetsmarknadsnytt.se rapporterar om den dramatiska effekten för anläggningen, när coronavirusets effekter gör att ingen får vistas i större folksamlingar. Hotellägaren Susanne Andersson Pripp, som driver två hotell i Östersund med cirka 100 rum har ungefär 15 fast anställda personer, som under sommartid ökar till cirka 75 personer, beskriver en bransch som just nu befinner sig i fritt fall – och läget förvärras minut för minut.
De ekonomiska effekterna för besöksnäringen kan inte beskrivas på något annat sätt än katastrof. Permitteringarna ökar snabbt och korttidsanställda får sina tjänster indragna så fort det går, vilket är nödvändigt för att företagen skall kunna klara sig utan att gå i konkurs tämligen omgående.
År 2018 omsatte turismens del av besöksnäringen i Sverige cirka 337 miljarder kronor. Av dessa stod utländsk turism, vilket innebär svensk export, för cirka 144 miljarder kronor. Totalt arbetade 172 000 personer inom turistnäringen. Till detta kommer affärsresandet med resor, hotell- och restaurangkonsumtion med mera. När i stort sett hela denna näring stannar upp inom loppet av 48 timmar, som vi nu sett, kan var och en förstå att det blir enorma problem. En skenande arbetslöshet riskerar att ställa väldigt många personer utan någon inkomst. Företag får se sina intäkter dras ner mot noll och därigenom snabbt riskerar att hamna i ekonomiska problem.
Komponentbrist i industrin stoppar produktion
Den 17 mars beslutade Volvo Lastvagnar att stoppa sin produktion av lastbilar i Göteborg från och med måndagen den 23 mars. Den 18 mars aviserade Scania att man stoppar större delen av sin produktion i Europa, för Sveriges del i Södertälje. I båda fallen är en viktig del av orsaken att man inte får fram komponenter till sin tillverkning. Orsaken till det är den omfattande globaliseringen av tillverkningsindustrin, där väldigt många viktiga komponenter tillverkas i låglöneländer som Kina. Nya Tider skrev om riskerna med detta arbetssätt förra veckan.
Scania och Volvo är dock inte ensamma om att ha en omfattande komponentimport från de asiatiska låglöneländerna. Flera aktörer har redan börjat resonera om hur viktigt det är för industrin att nyktra till i globaliseringsivern och istället inleda en viss återgång till mer diversifierad tillverkning inom landet och i egen regi. En återgång till en sundare inställning till att behålla kritisk produktion under eget tak bör bli en trend när coronavirusets härjningar börjar avta framöver.
En lika allvarlig effekt har uppdagats inom sjukvården, där lagren av livsviktigt material, till exempel skyddsutrustning för personalen, har visat sig vara extremt små och otillräckliga. I vissa regioner har det till och med uppdagats att man strukit kraven på lager av sådan utrustning i sina pandemiplaner. Uppsvällda planeringsdokument visar sig vara tomma på konkreta åtgärder för att säkra vården i kritiska lägen.
Försvaret har till exempel avvecklat huvuddelen av sina tidigare förrådsställda krigssjukhus. Ett exempel på det bottenlösa slöseri som Sverige sysslat med under några decennier är att Försvarsmakten i och med skrotningen av krigssjukhusen också gjort sig av med cirka 600 respiratorer. Bara i Stockholm riskerar man en brist på upp emot 1 000 respiratorer i maj, på grund av behovet av intensivvård av personer som insjuknar i Covid-19, enligt riskanalyser som offentliggjorts.
Det uppenbara problem som Sverige står inför är att vi inte längre har någon egentlig beredskap för att klara akuta kriser i praktiken. Detta kommer att bli en stor, djup och bred diskussion, med extremt kostsamma åtgärder för att återskapa en rimlig krisberedskap, när effekterna av coronaviruset börjar klinga av framöver.
