Politiska beslut skapar problem
Södra Sveriges problem med elförsörjningen gör sig påminda på ett minst sagt oroande sätt, redan mitt i sommarvärmen. Elpriserna, men också tillgången till säkra elleveranser, är ett återkommande problemämne. Det är intressant därför att vi är beroende av el i snart sagt alla delar av våra liv.
Politiken för energiområdet har under senare år bedrivits utan hänsyn till hur verkligheten ser ut. Man pratar om att ”ställa om” till så kallad fossilfri elproduktion, avveckla den effektiva kärnkraften och samtidigt öka konsumtionen av el, inte minst genom att öka andelen elbilar kraftigt.
Ingen hänsyn tas i dessa sammanhang till att det skall finnas tillgång till säkra elleveranser för att kunna förse alla nya förbrukare med elektricitet. Det har resulterat i att många företagsetableringar har flyttats till andra regioner eller utomlands. Både i Skåneregionen och i Mälardalsområdet har detta förhållande uppmärksammats vid ett flertal tillfällen under senare år. Ekvationen går helt enkelt inte ihop. Det finns inte längre tillräckligt med el i systemet för att klara den utveckling som drivs politiskt.
Fakta talar sitt tydliga språk, södra Sverige står inför en svår elbrist, och detta redan i sommar när vår förbrukning är som minst. Propagandan från sol- och vindkraftsindustrin, liksom miljöaktivisterna, pekar i en riktning medan verkligheten är radikalt annorlunda. Den politiska kulissen framför verklighetens elbrist är både samhällsskadlig och extremt dyr.
Fyra elområden – olika tillgång och priser
Handeln med el i EU regleras av EU-direktiv. Dessa ställer ett antal krav på att ingen får prisdiskriminera någon annan inom unionen, oavsett landgränser. Det bidrog till att Danmark stämde Sverige inför EG-domstolen 2006 för att stoppa elleveranserna till Danmark under en tid då elen inte räckte till de svenska kunderna. EU gav Danmark rätt och det ledde till att Sverige delade in elhandeln i fyra elområden, med koppling till produktion och förbrukning av el i respektive område. Därigenom kan elexporten kontrolleras och stoppas vid elbrist i till exempel Malmöregionen.
De fyra elområdena är Luleå, Sundsvall, Stockholm och Malmö. Mellan dessa områden varierar elpriserna kraftigt. Överföringen mellan elområdena sker genom ett nät av kraftledningar, som Sverige byggt ut under lång tid, men som inte räcker till på grund av ökad elförbrukning och minskad kärnkraftsproduktion i söder.
Regeringen säger att vi skall växla över produktionen från ”fossil” energi till ”förnybar” energi. Fakta för svensk del är att cirka 40 procent av årsproduktionen av el görs med vattenkraft, en lika stor del produceras med kärnkraft och cirka 10 procent med sol och vind. Resten av elen produceras på annat sätt, till exempel med hjälp av kraftvärmeverk och kol- eller oljeeldade kraftverk. Det finns också en variation mellan årstiderna, där kärnkraften svarar för en större andel vintertid och vattenkraften mer under sommaren. Solel ökar med någon procentenhet under den ljusa årstiden, men spelar bara en marginell roll totalt sett.
Priskillnader speglar marknadsläget
Den 23 juni hade de två nordliga prisområdena ett spotpris på 17,04 öre per kWh medan de två södra områdena betalade 48,64 öre per kWh. Att priserna skiljer så mycket nu i sommar, 185 procent dyrare el i Malmö än i Luleå den 23 juni och hela 565 procent högre den 25 juni, visar att problemet är allt annat än trivialt. Den vikande tillgången på el pressar olika aktörer till oönskade lösningar. För några decennier sedan fungerade marknaden ganska bra, men politiska beslut har skapat situationer med akut elbrist som följd i södra Sverige.
Den svenska elmarknaden fungerar alltså inte längre på ett tillfredsställande sätt. Det är allvarligt ur många aspekter. Nya Tider har tidigare rapporterat om avbrutna investeringsplaner i Skåne på grund av elbrist. Det har inträffat vid flera tillfällen att företag inte kunnat expandera eller att nyetableringar flyttas till andra länder därför att man inte kan garanteras säker tillgång till el. Det är ett både kortsiktigt och långsiktigt problem, eftersom det både minskar sysselsättning och skattekraften samt driver investeringskapital ut ur landet.
Elproduktionen fördelat på källa
Elproduktionen varierar med en rad faktorer, allt ifrån sol och vind till nivån i vattenmagasinen och tekniska förutsättningar. Ett ständigt problem är att matcha produktionen gentemot behovet av el. Det måste ske friktionsfritt och kontinuerligt. Det kan vara intressant att se hur produktionen ser ut en vanlig svensk sommardag när solen skiner och en del har påbörjat sin sommarsemester. Data har hämtats som en ögonblicksbild från en redovisningssida på internet, elen.nu, som visar dagsaktuella data för elproduktionen.
Extrema åtgärder för att trygga tillgången på el
I Karlshamn uppstod akut elbrist den 23 juni och man tvingades att öppna ett oljeeldat kraftverk för att komplettera tillgången på el. Det är en åtgärd som är tänkt att användas endast vid speciella tillfällen under riktigt kalla vinterdagar, och som normalt aldrig annars tas i bruk.
Åtgärden är ett exempel på att den miljöpartistiska politiken inte fungerar. Sverige behöver kärnkraften för att fungera, särskilt i södra Sverige. Torbjörn Larsson, presschef vid Uniper som driver oljekraftverket, menar i en intervju i Aftonbladet att huvudorsaken till elproblemen i södra Sverige är stängningen av kärnkraftverket i Barsebäck. Den kapacitet som då togs bort har inte ersatts och det gör att Sverige tvingas importera mycket el utifrån till Skåne, säger han till tidningen.
Situationen är så allvarlig att Svenska kraftnät, den myndighet som ansvarar för att eldistributionen fungerar i hela landet, har tecknat ett extremt dyrt avtal med Vattenfall om att tillfälligt återöppna reaktor 1 i Ringhals kärnkraftverk. Uppgifter i media gör gällande att bara tillgången till produktionen kostar skattebetalarna upp emot 17 miljoner kronor per dag. Därtill kommer kostnaden för den producerade elen och distribution till konsumenterna.
Svensk energipolitik, som så mycket annat, håller på att ställa till det rejält för den svenska ekonomin som helhet. När grundläggande basala samhällsfunktioner inte längre fungerar krackelerar hela samhället. Risken för rena samhällskollapser ökar. Människors möjligheter att leva och verka, med tillit och tro på att samhället fungerar så som vi vant oss vid under närmare ett sekel, är på väg att luckras upp. Det är en mycket oroande utveckling.
