måndag, 27 maj, 2024
måndag, maj 27, 2024

ANALYS: Varierande indikationer om ekonomins utveckling manar till eftertanke

Den kraftiga ekonomiska nedgången på börserna världen över i spåren av coronapandemin har återhämtat sig förvånansvärt snabbt. Stockholmsbörsens index OMX PI var den 23 mars i år nere på bottenrekordet minus 33 procent från 1 januari. Den 2 juni låg den indexförändringen i år på bara minus 2,6 procent. Förändringen är dramatisk, men samtidigt ytterst osäker och ”guppig”. Många väntar sig dock en stor efterfrågenedgång, vilket kan leda till nya nedgångar.

Den kraftiga börsnedgången, som orsakades av oron för vad coronapandemin skulle ställa till med, startade den 20 februari och nådde sin botten den 23 mars. På bara en månad tappade Stockholmsbörsen nästan exakt en tredjedel av sitt värde, enligt det övergripande indexet OMX PI, som väger samman värdeförändringen för alla aktier som är noterade på Stockholmsbörsen.

En så snabb förändring skapar givetvis oro för vad som håller på att hända. Det var också väntat att en lågkonjunktur skulle inledas under 2020, även om ingen riktigt kunde säga när. Indikationerna på det har Nya Tider rapporterat om i ett par tidigare artiklar. Med det i bagaget reagerade många, inte minst privatpersoner, med ryggmärgen och sålde aktier mer eller mindre i panik. Det är därför också väldigt många som har gjort stora förluster, när man sålde i närheten av bottennoteringen i mitten av mars.

Oseriös handel förstärkte oron
Samtidigt är det många som tjänat stora pengar på de extrema svängningar som den första nedgången, men också de många mindre upp- och nedgångar som följt efter det att kurserna vände uppåt igen. Det har också varit en ökad aktivitet med så kallade blankningsaffärer, där mindre nogräknade placerare lånar aktier som man säljer innan man köpt den och hoppas på att kursen går ner innan man måste köpa aktieposten. Det är en typ av spekulativ affär som många anser borde förbjudas, då den enbart har spekulativa incitament och dessutom bidrar till att skapa oro på börserna. De som sysslar med den här typen av affärer är inte sällan så kallade hedgefonder. Inte minst George Soros har skapat en stor del av sin förmögenhet genom blankningsaffärer med hjälp av sådana fonder.

Nordeas seniorekonom, Susanne Spector, menar i en intervju i SvD att inköpschefsindexets minskade försämringstakt ”bekräftar vår bild att vi har nått botten”. Enligt indexets definition innebär dock resultatet en fortsatt, men långsammare, nedgång. Foto: Nordeas pressbild

I flera länder förbjöds faktiskt dessa blankningsaffärer när coronapandemin tog fart, för att minska risken för att spekulativa trendförstärkare skulle kunna orsaka större skada än vad som redan var fallet med de snabba börsrasen. Förbud, om än tillfälliga, mot blankningsaffärer infördes i mitten av mars på börserna i Bryssel, Paris, Milano och Madrid. Det var första gången sedan finanskrisen 2008-2009 som ett sådant förbud infördes men det gällde bara vissa utvalda aktier.

I Sverige var det dock inte tal om att förbjuda blankningsaffärer på Stockholmsbörsen. Irritationen hos de stora aktörer som sysslar med den här typen av störmoment på börserna skulle givetvis ha blivit stor och de svenska myndigheterna har inte gjort sig kända för att agera så att den typen av aktörer har anledning att reagera. Här borde Finansinspektionen, som är den myndighet som kan driva igenom en sådan åtgärd, ha reagerat på samma sätt som man gjorde i de länder där blankningar faktiskt förbjöds.

Att man inte vågar ta steget fullt ut och helt förbjuda den typen av affärer i finansbranschen, är en eftergift gentemot finansvärldens mindre nogräknade spekulationshandlare. Blankning, men också flera andra slag av ”finansiella instrument”, tillför ingen som helst positiv effekt för seriösa aktörer i det finansiella systemet. Att verksamheten kan fortgå betyder att man medvetet låter sådana spelare fortsätta att underblåsa oro på börserna och därmed försämra för vanliga aktiesparare.

Risk för lägre efterfrågan på industriprodukter
Trots att svensk industri har dragit viss fördel av att inte tvingats att stänga ner helt, ser många dystert på framtidsutsikterna. Man menar att risken för en stor uppsägningsvåg finns om den befarade andra vågen av coronapandemin blir verklighet. Flera stora industrier har aviserat omfattande neddragningar med stora personaluppsägningar som följd den senaste tiden. Både AB Volvo, Volvo personvagnar och Scania har lagt, eller aviserat, varsel om uppsägning av flera tusen personer. Bara på AB Volvo har 5 000 konsulter sagts upp och samtliga anställda, cirka 20 000 personer, har korttidspermitterats med hjälp av det statliga coronastödet. Situationen är likartad i Scania och Volvo PV.

Även många andra företag har påbörjat varselåtgärder, efter att ha korttidspermitterat personal tidigare i vår. Det finns därmed en påtaglig risk för att de verkliga effekterna av coronapandemin på sysselsättning och ekonomin i svenska företag kan komma att visa sig under sommarens senare del i form av ett stort antal varsel om uppsägning och efterföljande ökande arbetslöshet.

Bakgrunden till denna utveckling är en växande oro för att efterfrågan på produkter och tjänster skall vika kraftigt. Blotta oron för det gör att företagen tvingas se över sin organisation och vidta andra åtgärder för att inte ligga med för stora kostnader om den befarade effekten skulle bli verklighet. Paradoxalt nog bidrar signalerna om att företagen vidtar åtgärder mot den befarade utvecklingen just nu till att lyfta börserna.

Inköpschefsindex visar fortsatt nedgång
En indikation på vart vi är på väg kan man också få genom att titta på det så kallade inköpschefsindexet. Det ger en bild av hur företagen ser på framtiden. De senaste mätningarna har varit en sorglig historia, med en indikation på en kraftig nedgång i ekonomin som resultat. Indexet har ett ”normal”-värde på 50, som indikerar att ekonomin står still, det vill säga kurvan pekar varken uppåt eller neråt. I april var indexet för tjänstesektorn nere på 39, vilket visar en mycket pessimistisk syn på framtiden.

I mätningen i maj, som publicerades den 3 juni , var inköpschefsindex på 40,9. Det tolkades allmänt som att man var mer positiv till den framtida utvecklingen i tjänstesektorn, men det bör istället tolkas som att man är något mindre negativ. Ett indexvärde på knappt 41 innebär att man ser tydligt sämre tider framför sig och är alltså en fortsatt dyster bild, om än med en något mindre snabb nedgång i sikte än månaden innan.

Sammantaget kan vi alltså konstatera att det troliga scenariot framåt, när det gäller den ekonomiska utvecklingen, är att vi sannolikt har en besvärlig höst framför oss. Som vanligt är osvuret bäst, men för de som kan är det nog ingen dum idé att rädda åtminstone en del av sina kvarvarande aktiers värde efter den senaste uppgången.

Senaste