Free Porn
xbporn
tisdag, 16 juli, 2024
tisdag, juli 16, 2024

Argentina i konkurs – för nionde gången

I december 2019 tillträdde Alberto Fernández som ny president i Argentina. Hans nya mittenvänsterregering har dock fått en tuff start, och nu meddelar landet att de inte kan betala räntor på 500 miljoner amerikanska dollar till utländska obligationsägare. Argentinas mål är att undvika en liknande ekonomisk härdsmälta som 2001, då landet noterades för historiens största statskonkurs då fordringsägare förlorade 80 miljarder dollar. Nya Tider reder ut vad de inställda betalningarna innebär för Argentina och vad en statskonkurs innebär.

Det skuldtyngda sydamerikanska landet har en statsskuld på nästan 100 procent av BNP, omkring 400 miljarder dollar. I början av juni skulle man ha betalat ränta på 500 miljoner dollar till utländska investerare som lånat ut totalt 65 miljarder dollar till landet.

Redan i maj hade Argentina skjutit upp betalningen till juni, men inte heller då kunde man betala. En av fordringsägarna, världens största fondförvaltare BlackRock, har tillsammans med andra utländska investerare inlett samtal med Argentina för att försöka få betalt. Även Internationella valutafonden IMF är en av fordringsägarna.

Den argentinska ekonomin befann sig i svår recession redan före coronaviruset. Landet har en förhållandevis stor del av sin skuld i utländsk valuta, främst amerikanska dollar, vilket ytterligare försvårar betalningarna eftersom Argentinas egen valuta, peso, störtdykt i flera år. För att köpa en dollar krävs nu 70 peso, jämfört med 20 peso i juni 2018, en depreciering på över 70 procent.

Regeringen ligger nu i hårda förhandlingar med kreditgivarna. Klart är att kreditgivarna inte kommer att få betalt för hela sin fordran. Argentinas förslag för hur stor del av amorteringarna och räntorna som ska betalas, och när i framtiden det ska ske, har avvisats av långivarna som anser att förslaget var för dåligt.

Argentina har ett intresse i att komma överens med långivarna om villkoren, eftersom en okontrollerad konkurs utan villkor skulle leda till betydande svårigheter för Argentina under många års tid att ta nya lån. Landet har nu uttryckt att man vill undvika en lika brutal konkurs som 2001 – en konkurs vars effekter landet än i dag lider av.

Statskonkurs annorlunda mot företagskonkurs
En statskonkurs inträffar när ett land inte längre kan betala räntor på sin statsskuld. I praktiken avser alltid en statskonkurs inställda betalningar till utländska fordringsägare, eftersom inhemska fordringsägare alltid kan betalas genom att centralbanken trycker mer pengar i den inhemska valutan för att komma ur det ekonomiska trångmålet.

Statskonkurser skiljer sig från företagskonkurser på flera sätt. När ett företag går i konkurs förlorar företaget rätten att bedriva verksamhet och tillgångarna fördelas till fordringsägarna. När ett land går i konkurs sker inget av detta. Suveräniteten fortsätter och fordringsägarna kan inte formellt sett kräva att få betalt.

De negativa effekterna för landet blir ändå betydande, bland annat på grund av det låga förtroendet för landets ekonomi vilket leder till en depreciering av valutan, som i sin tur orsakar inflation. Inställda betalningar leder också till betydligt högre räntekostnader för staten när man lånar pengar genom statsobligationer. Därför har Argentina nu ett intresse av att nå en överenskommelse med långivarna om att betala tillbaka delar av beloppet, istället för att ställa in hela betalningen.

Ekonomipristagarna Thomas Piketty och Joseph Stiglitz, båda tillhörande den keynesianska ekonomiska skolan, har uttryckt att en massiv skuldnedskrivning är Argentinas enda väg att kunna tackla coronavirusets ekonomiska effekter och få ordning på sin ekonomi.

Argentina har gått i konkurs nio gånger i sin historia sedan landet blev självständigt 1816. Den nuvarande vänsterregeringen tillträdde i december 2019 och tog då över efter en centerhögerregering som styrt sedan 2015. Även under den brutala konkursen 2001 styrdes landet av en vänsterregering. Oroligheterna som följde i den ekonomiska krisen blev så svåra att presidenten Fernando de la Rùa tvingades fly i helikopter från presidentpalatset, direkt efter att han lämnat in sin avskedsansökan.

Sverige gick i konkurs senaste gången 1834 då man bara lyckades betala delar av beloppet på statsobligationer som finansierat Finska kriget 1808-1809.

Senaste