Ballistiska missilsystem i Armenien ”neutraliserades” för att förhindra attacker mot azerbajdzjanska städer, enligt försvarsdepartementet i Baku. Armeniens försvarsministerium förnekade alla hot mot civila från sin militär och sade att de var ”i stridsberedskap” och varnade för vedergällningsåtgärder.
Utvecklingen hotar att aktualisera en ömsesidig försvarspakt mellan Ryssland och Armenien samtidigt som de värsta striderna över Nagorno-Karabach sedan årtionden fortsätter i strid med ett avtal om eldupphör som trädde i kraft den 10 oktober, framförhandlat av Ryssland. Avtalet omfattar inte Nagorno-Karabach, som är internationellt erkänt som en del av Azerbajdzjan. Azerbajdzjan hävdar att Armenien försöker anfalla landets oljeledningar och Armenien hävdar att Azerbajdzjan fortsätter stridigheterna i Nagorno-Karabach.
En ny vapenvila skulle ha trätt i kraft de 18 oktober, men verkar ha brutits omedelbart. En talesperson för Armeniens försvarsdepartement twittrade att Azerbajdzjan bröt vapenvilan efter fyra minuter genom både artilleribeskjutning och raketangrepp. Azerbajdzjan å sin sida, hävdar att Armenien började skjuta i Jabrayilregionen två minuter efter att vapenvilan skulle ha trätt i kraft.
Ryssland studerar rapporter om händelsen, sade Kremls talesman Dmitrij Peskov till reportrar i onsdags under en telefonkonferens. Han avböjde att kommentera om det skulle utlösa ett ingripande från Ryssland enligt försvarsavtalet. Armenien har inte offentligt sökt hjälp från Ryssland med stöd i avtalet.
Rysslands president Vladimir Putin och hans turkiska motsvarighet, Recep Tayyip Erdogan, som stöder Azerbajdzjan i konflikten, talade per telefon efter ett turkiskt initiativ, enligt ett uttalande från Kreml i onsdags. Det var det första offentligt-erkända samtalet mellan de två sedan striderna bröt ut i slutet av september.
De två ledarna talade om att intensifiera den politiska processen med hjälp av OSSE:s Minskgrupp och betonade Turkiets roll när det gäller att uppmuntra en nedtrappning som medlem av det organ som leder medlingsinsatserna. Ryssland, Frankrike och USA är också medlemmar i gruppen.
Azerbajdzjans president Ilham Alijev har sagt att Turkiet bör ha en stor roll i regionen.
Azerbajdzjans utrikesminister Jeyhun Bayramov försvarade attackerna mot vad han kallade ”legitima militära mål” i Armenien i ett telefonsamtal med sin ryske motpart Sergej Lavrov, enligt ett uttalande från UD i Baku.
Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan erkände att man hade förlorat kontrollen över vissa områden under striderna i ett TV-sänt tal till nationen i onsdags, men sade att landets styrkor skulle ”kämpa till slutet” för att försvara Nagorno-Karabach.
Armenierna tog kontroll över Nagorno-Karabach och sju omgivande distrikt i Azerbajdzjan under ett krig vid Sovjetunionens sammanbrott som stoppades av vapenvila 1994 efter en förhandling ledd av Ryssland. Medlingsinsatser sedan dess av Ryssland, Frankrike och USA har misslyckats med att lösa konflikten.
