Det var i höstas som Sverigedemokraternas toppolitiker Richard Jomshof misstänktes för hets mot folkgrupp efter att ha blivit polisanmäld av en ledande person bakom Näthatsgranskaren. Misstankarna gällde två inlägg som Jomshof delade den 28 maj på plattformen X, där han återpublicerade innehåll från debattören Imtiaz Mahmood. Mahmood är känd för att kritisera alla religioner, och bilderna i inläggen är skapade av den indiske satirtecknaren Manoj Kureel.
Den 13 september förra året berättade Richard Jomshof själv, i en intervju med nyhetsmagasinet Kvartal, att han var misstänkt för hets mot folkgrupp och att han snart skulle förhöras av polisen. Jomshof beskrev då situationen som obekant och något han helst hade undvikit, men betonade samtidigt att han kommer att försvara sig så gott han kan. I samma intervju förklarade även Jomshof att han tar en paus från sitt uppdrag som ordförande i riksdagsdagens justitieutskott med anledning av brottsmisstankarna. Detta för att undvika att skada regeringssamarbetet.
Efter att brottsmisstankarna mot Richard Jomshof offentliggjordes visade många SD-politiker sitt stöd till Jomshof. En av de som gjorde det var Mattias Karlsson som i ett inlägg på X skrev att ”det är en mycket farlig väg för yttrandefriheten och demokratin som rättsväsendet nu givit sig in på med det här agerandet mot Jomshof”. Även riksdagsledamoten Josef Fransson visade sin sympati för Jomshof i ett inlägg på X, där Fransson även skrev att ”hela västvärlden attackeras yttrandefriheten på olika sätt, till allra största del från vänsterpolitiker”.
Det dröjde dock bara några veckor innan Joakim Zander, chefsåklagare vid särskilda åklagarkammaren, meddelade att förundersökningen mot Richard Jomshof läggs ned. Åklagaren ansåg inte att Jomshofs delande av de två inläggen rörde sig om hets mot folkgrupp, ”speciellt inte eftersom han la ut dem på sin plattform som han använder som politiker för att få ut sitt budskap” och att SD-politikerns ”avsikt har varit att delta i debatten om migration”, enligt åklagarens bedömning.
Läs mer: Richard Jomshof (SD) är inte längre misstänkt för hets mot folkgrupp
En 57-årig man döms för hets mot folkgrupp
Nyligen kom en dom från Göteborgs tingsrätt mot en 57-årig man som stod åtalad för hets mot folkgrupp efter att ha delat samma satirbilder som Richard Jomshof gjort och inte blivit åtalad för. I åklagarens gärningsbeskrivning gick det att läsa att den 57-årige mannen hade ”uttalat sig nedsättande om muslimer med syftning på trosbekännelse”. Enligt åklagaren uttrycker satirbilderna ”missaktning mot muslimer i allmänhet”. Den enda skillnaden mellan Jomshof och den 57-årige mannens publiceringar var att Jomshof delade bilden på plattformen X medan den 57-årige mannen gjorde det på Facebook.
I polisförhör fick den 57-årige mannen bland annat frågor om han har ”något emot invandrare eller folk som inte ursprungligen härstammar från Sverige”. 57-åringen svarade då att han inte har något emot invandrare som sköter sig varefter förhörsledaren påstod att satirbilderna är ett uttryck för att ”dra alla över en kam”. Andra frågor som ställdes till 57-åringen var hur han ”tänker kring att sprida den här typen av inlägg” och vad han tror att ”det gör för nytta” att dela sådana inlägg. Dessutom ville förhörsledaren att 57-åringen skulle svara på om han har förståelse för att ”det känns nedsättande för någon tillhörande en viss folkgrupp att se sådana här saker”.
Tingsrätten förklarar i domen att det både genom den skriftliga bevisningen och 57-åringens egna uppgifter är klarlagt att han delade inlägget på sin öppna Facebook-sida, där han vid tidpunkten hade över 1 900 vänner. Detta innebär att inlägget därmed var tillgängligt för fler än en begränsad krets, vilket innebär att spridningskravet i bestämmelsen är uppfyllt enligt bestämmelserna för brottet hets mot folkgrupp. Tingsrätten ansåg att bilden i inlägget tydligt riktar sig mot muslimer som utgör en grupp som omfattas av lagens skydd.
Tingsrätten gjorde bedömningen att en genomsnittlig mottagare av inlägget inte kan tolka budskapet på annat sätt än att det påstår att muslimska invandrare i allmänhet, inte bara extremister, utövar våld i och mot Europa. Inlägget uttrycker därmed ett nedsättande och föraktfullt budskap om muslimer som grupp, ansåg tingsrätten. Det kan inte anses ligga inom ramen för en saklig och vederhäftig diskussion, utan går klart utöver denna gräns, skrev tingsrätten vidare i domen.
Därutöver uttryckte tingsrätten att 57-åringen måste ha insett detta när han valde att dela inlägget, eller åtminstone varit likgiltig inför hur det kunde uppfattas av andra. Tingsrätten fann därför att inlägget utgör hets mot folkgrupp. Med hänsyn till inläggets innehåll och spridning kunde inte brottet bedömas som ringa, ansåg tingsrätten.
Vad gäller påföljden beskrev tingsrätten att det brott som Oden 57-årige mannen dömdes för har ett straffvärde motsvarande ett kortare fängelsestraff. Men eftersom att 57-åringen tidigare är ostraffad och det inte finns någon anledning att tro att han kommer att begå nya brott, ansåg tingsrätten att påföljden skulle bestämmas till en villkorlig dom i kombination med dagsböter. Med hänsyn till brottets allvar, enligt tingsrättens bedömning, fastställdes dock antalet dagsböter till 40. Varje dagsbot sätts, med beaktande av 57-åringens ekonomiska förhållanden, till 430 kronor. Sammanlagt uppgick bötesbeloppet till 17 200 kronor.
Läs vidare: Koranbränning kombinerat med hädelse av profeten Muhammed utgör hets mot folkgrupp
Läs vidare: Dags att avskaffa blasfemilagen hets mot folkgrupp
