När beskeden om placering i förskoleklass och grundskola skickades ut den 30 april blev det en chock för många föräldrar i Göteborg. Bland dessa var Fredrik Färm, vars nioårige son Gustav hamnade i den etniska enklaven Gårdsten i Angered på andra sidan Göta Älv, trots att hans klasskamrater fick sitt förstaval Klarebergsskolan nära hemmet i Hisings Kärra. Dessutom kom även hans äldre syster in där.
I en intervju med Göteborgs-Posten (GP) kallar Fredrik Färm processen för ”ett fullständigt haveri” och säger bland annat:
– Vi tänkte att det måste ha blivit fel. Av 22 elever var vår son ensam om att skickas till Gårdsten. Alla andra hamnade i Klareberg.
Att eleven ska tilldelas sitt förstaval är utgångspunkten, men om plats saknas där sker urvalet enligt en beslutad prioriteringsordning:
- Om eleven är nyanländ
- Har syskon på skolan
- Avstånd mellan hem och skola
- Om så krävs – lottning
I Gustavs fall har det uppenbarligen lett till att han i stället är tvungen att resa länge för att gå i skola i Angered, eftersom andra stadsdelar samtidigt fått platser i Hisings Kärras två skolor. Om detta säger Fredrik Färm till GP:
– Jag förstår om barn från Angered vill söka sig till Klareberg. Då får du utöka antalet platser istället. Vad vinner man på det att rycka upp en nioåring från kompisarna och skicka honom till en annan stadsdel?
SD har stridit mot förtur för nyanlända sedan 2015
Det första beslutet om att ge förtur till nyanlända fattades av kommunstyrelsen redan 2015, och bifölls av samtliga partier utom SD. Det var också året som slog rekord i antal asylsökande och Jörgen Fogelklou, gruppledare för SD och oppositionsråd, berättar för Nya Tider:
− I samband med det skulle man bygga modulbostäder för nyanlända i tretton områden. Jag var ju och besökte alla dessa ställen, där kommunen hade informationsträffar med invånarna. Där varnade jag invånarna: ”Ni vet att vi har tagit ett beslut i kommunstyrelsen att ge nyanlända förtur? Det kan alltså betyda att era barn som har syskon i en skola här mittemot kommer att bussas någon annanstans”. Det trodde ingen på då. Och nu är det precis det som har hänt.
Sedan 2019 administreras inte längre grundskolevalet av stadsdelarna, utan av Göteborgs grundskoleförvaltning. Nytt för i år är att processen, och uppgifterna om bostadsadress, önskemål och eventuella förturskriterier, hanteras digitalt. Inför hösten 2020 handlar det om 12 000 elever. Fogelklou berättar:
− 2017-18 skapade vi en ny grundskolenämnd. 2019 kom det ett tjänsteutlåtande som grundskolenämnden skulle ta ställning till angående skolvalen, och där stod de här prioriteringsordningarna igen, att nyanlända skulle få förtur. Man har tagit bort att nyanlända ska få förtur till förskola. Det tog man bort för att man sade att det inte var lagligt, men i grundskolan ska nyanlända få förtur. Det röstade alla ja till som satt i grundskolenämnden. Vi satt inte där, så vi kunde inte rösta.
I september 2019 fick Göteborg dessutom bakläxa av Skolväsendets överklagandenämnd, efter att en familj överklagat sonens placering på en skola långt från hemmet. Det var inte godtagbart att ge nyanlända barn förtur till vissa skolor, slog nämnden då fast, med hänvisning till ett beslut i Högsta förvaltningsdomstolen, som klargjorde att urval till skolan ska ske på ett ”objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt”.
Det var också på dessa grunder som SD redan 2015 protesterade mot förtursregeln. I ett yrkande, som avslogs, skrev partiet:
”Att ge en person fördel enkom baserat på etnicitet och härkomst kallas i dagligt tal för rasism. Rasism är ingenting Göteborgs stad ska stödja i någon form. Något staden också säger sig motarbeta.”
Liberal vill se att fler nyanlända utnyttjar förtursregeln
En av de främsta förespråkarna av förtur för nyanlända var Helene Odenjung (L), kommunstyrelsens förste vice ordförande och skolkommunalråd i Göteborg. Hon vill inte svara på Nya Tiders frågor, men sade till Göteborgs-Posten 2019, efter Skolväsendets reprimand:
– Tittar man på var de flesta nyanlända går, ser man att några enstaka skolor får ta stort ansvar. Då har partierna varit överens: Detta behöver vi dela på ett bra sätt.
I samma intervju förklarar Odenljung att hon i själva verket tycker att alltför få nyanlända utnyttjat möjligheten till förtur:
– Det kan bero på många saker. Att göra det aktiva skolvalet har inte varit självklart i alla stadsdelar. Då behöver vi jobba mer med information.
Enligt Jörgen Fogelklou ska SD nu skicka in två yrkanden till kommunstyrelsen; ett om att avskaffa nyanlända som förturskriterium, ett om att grundskoleförvaltningen ska omarbeta sin urvalsprocess. Även om prioriteringen av nyanlända inte är den enda faktor som skapar missnöje och problem vid skolplacering, utan också exempelvis att grundskoleförvaltningen utgår från fågelavstånd stället för restid, menar Fogelklou att platsbristen i stort beror på den omfattande asylmottagningen:
− Det är ju det som är grundproblemet. Om det hade funnits ledigt utrymme, skulle barnen fått plats där.
