Ett brett spektrum av högersinnade patrioter samlades i Paris den 28 september, genom det så kallade “Högerkonventet”. Initiativtagare var den 29-åriga, karismatiska Marion Maréchal, den kände nationalistledaren och grundaren av Rassemblement National (tidigare Front National) Jean-Marie Le Pens barnbarn, rapporterar Nya Tider. Högerkonventets syfte var att ”hitta ett alternativ till progressivitet”.
RN lämnar katolicismen – går mot vänster
Under Marine Le Pens nio år som partiledare för Rassemblement National, RN, har inte bara partinamnet bytts utan också en del av ideologin. Det har blivit allt tydligare att man å ena sidan inte har lyckats bryta de etablerade partiernas makt, men å andra sidan inte heller har klarat av att samla alla högersinnade bakom det som många numera ser som ett ideologiskt urvattnat och till det politiska etablissemanget ”anpassat” parti.
Marine Le Pen har rekommenderat sina parlamentariker att hålla sig borta från ”diskussioner mellan konservativa katoliker” och marknadsekonomi betonas allt mindre, samtidigt som partiet har gjort anpassningar i kulturfrågor till vänsterliberala värden, menar Nya Tider.
En del hävdar dock att oviljan till ett bredare samarbete inte beror på ideologi utan mer om maktspelet inom partiet. Hennes egen far och partiets grundare, Jean-Marie Le Pen, har åkt ur partiet och med honom också nästan hela partiets intellektuella elit, som huvudsakligen kom från den katolsk-traditionalistiska sfären.
Många av Högerkonventets över två tusen deltagare var från RN och dess mindre avknoppning Republikanerna, men några samarbeten på partiledningsnivå fanns det ingen antydan till. Tvärtom hade Marine Le Pen uppmanat partiets företrädare att hålla sig borta, och efter konferensen blev minst en partiveteran utesluten för att ha trotsat påbudet.
Strid mellan civilisationer
Ett särskilt uppmärksammat tal under konferensen var den algerisk-judiske författaren Eric Zemmours.
− På gatan utgör beslöjade kvinnor och män i djellaba [fotsida muslimsk dräkt] konkret propaganda. En gatans islamisering, som en ockupationsarmés uniformer för att påminna de besegrade om deras underkastelse.
Hans tal gick vidare ut på att liberalismen och islam har ingått en ohelig allians mot ”den vite, heterosexuelle, katolske mannen”.
− Vi är fångade mellan dessa två universalismers hammare och städ, som förtrycker våra nationer, våra folk, våra territorier, våra traditioner, vårt levnadssätt, våra kulturer, menade Zemmour.
De liberala människorättsaktivisterna har stadskärnorna, islam har förorterna, förklarade Zemmour, och beskrev hur symbiosen fungerar. Förorterna betjänar aktivisterna i stadskärnorna med pizzabud, taxichaufförer, barnvakter och droger, och förorterna får i sin tur beskydd av aktivisterna genom deras mediala och kulturella makt. Båda förenas de i sitt hat mot det franska folket; de ena för att det är franskt och inte amerikanskt, de andra för att det är katolskt och inte muslimskt.
Att identifiera konflikten
Arrangören Marion Maréchal själv menade att i dag ”går den politiska skiljelinjen inte längre mellan höger och vänster, utan mellan ideologer och realister”. Hon nämnde vidare fem stora utmaningar som politiken måste addressera framöver:
● ”Det stora utbytet”, det vill säga den demografiska utvecklingen där ursprungsbefolkningarna utgör en allt mindre andel av befolkningen i sina egna hemländer.
● ”Den stora nedgången”, när stora delar av samhället blir allt fattigare som en följd av globalisering och kapitalism.
● ”Den stora ekonomiska utmattningen”: slutet för jordbruket.
● ”Den stora antropologiska revolutionen”: med eugenik och transhumanism.
● ”Den stora maktkampen”: krig om makt och ekonomiska resurser.
Marion Maréchal uttryckte sin övertygelse att högern skulle kunna komma till makten framöver, men underströk att tålamod krävs:
− Jag förstår otåligheten och frustrationerna. Men hur kan man tro att våra idéer skulle komma till makten om vi inte bryter barriärerna först? Vi måste bygga på en klippa, inte på mediala effekter. På idéer, lojalitet, nätverk och lokalvalda representanter.
Hon uppmanade deltagarna att inte vänta på en ”frälsare”, utan i stället bli aktiva själva. För många fransmän är”frälsaren dock Marion Maréchal – som kombinerar karisma och drivkraft med en ideologisk grund.
