RFSU driver projektet ”Jämlik förlossning” och har med anledning av detta beviljats sammanlagt 3,5 miljoner kronor av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, mellan år 2023 och 2025. Pengarna har i sin tur gått till att kartlägga, utbilda och sprida, vad RFSU beskriver som, resultat om ”rasism” i mödra- och förlossningsvården. Studien bygger på 20 intervjuer med afrikanska kvinnor i Region Stockholm och i rapporten slås det fast att ”afrofobi” drabbat samtliga kvinnor, samtidigt som ingen annan möjlig alternativ förklaring presenteras. RFSU själva har dragit slutsatsen att resultatet ”visar att samtliga kvinnor upplevt rasism kopplat till sitt födande”.
Läs även: RFSU vägrar svara på frågor om kritiserade boken som sexualiserar förskolebarn
Bland annat används en afrikansk kvinna, under pseudonymen Zuri, för att belägga att den svenska förlossningsvården skulle vara genomsyrad av rasism. Under kapitlet ”Den vita blicken i förlossningsrummet” påstår Zuri att hennes svenska barnmorska ”kändes som en åskådare” när hon skulle föda barn. Vidare citeras Zuris ord om att hon upplevde att hon sågs som en ”en objektifierad spännande afrikansk kvinna i den vita blicken vilket tyder på en form av rasifierad exotifiering”. Zuris känsla ansågs bero på rasism, utan någon övrig tänkbar förklaring.
Bakom studien står Anne Kubai, titulerad forskare vid Södertörns högskola, och Feministiskt initiativs tidigare partiledare Victoria Kawesa som numera är doktorand i genusvetenskap vid Linköpings universitet. Kawesa, som är född i Uganda, har gjort flera fientliga uttalanden riktade mot vita män och hon är dessutom dömd för att ha misshandlat en svensk man i tunnelbanan år 2018. Därutöver är Kawesa dömd för upphovsrättsbrott efter att hon blivit påkommen med att plagiera sin ”genusforskning”.
Studien har även fått hård kritik och synats för sitt innehåll av tidskriften Kvartal och deras journalist Jesper Andersson som menar att studien i själva verket är ett rent ”vetenskapligt luftslott”. Enligt Andersson vilar studien tungt på ideologiska begrepp från vänsterextrem kritisk så kallad rasteori såsom ”vit blick” och ”vit skörhet”, i stället för prövbara medicinska eller organisatoriska förklaringar. Dessutom konstaterar han att författarna framhåller sin egen identitet som en metodfördel och att de därutöver även har rekryterat intervjupersoner via egna nätverk.
