Höga generaler från Kina och Indien träffades i lördags för samtal i en ny diplomatisk insats för att lösa ett månadslångt dödläge mellan de båda ländernas trupper längs deras gemensamma gräns i Himalaya.
Ländernas representanter var tystlåtna om utgången av diskussionerna i det fyra timmar långa mötet. Indiska källor uppgav att ett uttalande kan utfärdas senare efter överläggningar mellan militären och diplomatkåren.
Förväntningarna om att mötet skulle resultera i ett omedelbart slut på dödläget var låga inom den indiska delegationen, men indiska tjänstemän sade att den indiska regeringen skulle kunna få en bättre förståelse för orsakerna bakom Kinas aggressiva agerande vid gränsen.
Källor sade att den indiska sidan betonade nödvändigheten av att trupper från båda sidor skulle återgå till de positioner som de hade haft innan konflikten bröt ut i början av maj. Ett annat syfte bör också vara att söka klarhet om vems suveränitet som gäller var längs den 3 488 kilometer långa gränssträckning som kallas Line of Actual Control (LAC), för att förhindra uppblossande sammandrabbningar att uppstå, säger den pensionerade generallöjtnanten) D.S. Hooda, som tidigare ledde Northern Army Command som övervakar Indiens gränser med Pakistan och Kina.
Hooda, som talade vid ett webbseminarium som anordnades av det New Delhi-baserade Institutet för kinesiska studier på onsdagen, sade att ett alternativ för att dämpa de nuvarande spänningarna skulle vara att ha ett moratorium för patrullering i omtvistade områden, något som har gjorts tidigare.
Men det som komplicerade de nuvarande samtalen var att det till synes inte fanns någon anledning till kinesiskt ”våld” den här gången, säger Hooda. Soldater från båda sidor har skadats av knytnävsslagsmål och stenkastning.
Tidigare dödlägen har bland annat utlösts av meningsskiljaktigheter om byggandet av gränsinfrastruktur.
”Vi var helt tydliga [då] gällande de röda linjerna och kraven från båda sidorna. Den ene ville bygga, den andre sade nej. Därför kände vi till vägen mot en lösning. Jag är inte säker på att vi vet det i det här fallet” säger Hooda och varnar för ett långvarigt dödläge.
Ingen av sidorna har formellt uttalat sig om ursprunget till den eskalerande spänningen som började för ungefär en månad sedan, men analytiker spekulerade i att Kinas beslut att samla trupper vid gränsen kunde ha underblåsts av en kombination av faktorer. Detta skulle omfatta Indiens drag att införa direkt federalt styre i Kashmir-regionen förra året, och det nyliga slutförandet av en väg och en bro nära LAC som en del av ett infrastrukturprogram.
Indien har anklagat kinesiska trupper för intrång i områden som aldrig var omtvistade, som Galwanflodens dalgång, som ligger mellan indisk-administrerade Ladakh och kinesisk-administrerade Aksai Chin. Aksai Chin är strategiskt viktigt för Kina eftersom det har Kinas enda direkta vägförbindelse till Xinjiang och Tibet.
Indiska militära källor sade att deras sida skulle, under lördagens samtal, trycka på för status quo som skall upprätthållas i Galwan, samtidigt som man söker en omedelbar nedtrappning på Pangong Tso, en sjö på den tibetanska platån som båda sidor gör anspråk på.
Shyam Saran, en före detta indisk utrikesminister och tidigare chef för Indiens kommitté för nationell säkerhet, sade till tidningen This Week in Asia att den nuvarande upptrappningen var ovanlig och föreslog ”samordnade åtgärder iscensatt på en högre nivå”, med tanke på graden av våld och omfattningen av truppförstärkning.
Indien företräddes av generallöjtnant Harinder Singh och mötet ägde rum i Moldo, på den kinesiska sidan av Line of Actual Control, i vad som experter beskrev som ett aldrig tidigare skådat militärt utbyte på hög nivå.
Mötet kom till efter att indiska och kinesiska tjänstemän från ländernas utrikesdepartement höll en videokonferens för att diskutera gränsspänningarna på fredagskvällen.
Vid mötet beslutade de båda sidorna att ”hantera sina meningsskiljaktigheter genom fredliga diskussioner”, enligt ett uttalande från det indiska utrikesministeriet.
Inför samtalen hade indiska militära källor sagt att Indien skulle insistera på att de två sidorna skulle återgå till de positioner som de hade haft före dispyten startade och för den kinesiska sidan att inte göra några nya territoriella anspråk.
Källor sade ett högnivåmöte som detta skulle hjälpa de indiska myndigheterna att fastställa orsakerna bakom den kinesiska aggressionen.
”Det kinesiska beslutsfattandet kan vara ganska ogenomskinligt och därför förstår man inte vad den omedelbara orsaken till deras aggression vid gränsen skulle kunna vara. Detta möte kan vara nyckeln” sade en källa.
Analytiker håller med, men varnar för att enbart lördagens möte är otillräckligt för att lösa krisen.
Vad som sannolikt kommer att hända är att båda sidor kommer att få en bättre förståelse för varandras synpunkter och dessa olösta frågor kommer då att behöva behandlas på olika nivåer, antingen diplomatiskt eller politiskt, säger Sameer Patil, Fellow of International Security Studies och kinaexpert vid Gateway House, en Mumbai-baserad tankesmedja.
Att USA har gett sitt stöd till Indien har tydligt stärkt självförtroendet för indierna om att det sannolikt skulle finnas mer globalt stöd för deras argument mot Kinas position, säger Patil.
Rajeev Ranjan Chaturvedy, en erfaren analytiker av internationella relationer baserad i Delhi, sade att lördagens möte har gjort det möjligt för både Kina och Indien att utbyta åsikter om sina respektive ståndpunkter.
– Det bidrar till att skapa rätt miljö för en djupare diskussion bland tjänstemännen. Men jag tror inte att Kinas territoriella offensiv kommer att upphöra. Att ändra status quo genom inkrementella intrång i omtvistade territorium har blivit ett permanent inslag i kinesisk utrikespolitik och jag ser inga tecken på förändring i Kinas beteende tillade Chaturvedy.
Long Xingchun, ordförande för Chengdu Institute of World Affairs, en oberoende tankesmedja baserad i sydvästra Kina, sade att mötet förväntas bidra till att lugna spänningarna och spela en roll i att lösa gränskonflikterna mellan de två länderna.
”Genom att engagera med varandra kommer gränsspänningen den här gången inte eskalera till ett större problem, eftersom ingen sida vill att det skall utvecklas till en stor konfrontation. Kina står för närvarande inför strategiska påtryckningar från USA, försöker återställa sin ekonomi efter Covid-19-utbrottet, och ta itu med problem i Hongkong och Taiwan. Att lösa den nuvarande konflikten mellan Indien och Kina står inte högt på den kinesiska regeringens dagordning. Det finns ingen brådska att ändra status quo med militära medel” säger Long.
Indiens utrikesdepartement utfärdade följande uttalande i söndags morse, den 7 juni: ”Det (samtalen) ägde rum i en hjärtlig och positiv atmosfär. Båda sidor enades om att fredligt lösa situationen i gränsområdena i enlighet med olika bilaterala avtal och att respektera avtalet mellan ländernas ledare om att fred och lugn i gränsregionerna mellan Indien och Kina är avgörande för den övergripande utvecklingen av de bilaterala förbindelserna.”
Medan Indiens försvarsminister Rajnath Singh bekräftade en stor kinesisk närvaro längs LAC i en Tv-intervju tidigare i veckan, har kinesiska tjänstemän inte sagt mycket utöver att betona att gränssituationen är ”stabil och kontrollerbar” och att båda sidorna löser frågorna genom dialog.
– Det finns ingen anledning för någon tredje part att ingripa, sade Kinas utrikesdepartements talesperson Zhao Lijian på onsdagen vid en presskonferens, på frågan om han hade några kommentarer om Indiens premiärminister Narendra Modi och USA:s president Donald Trump som diskuterar frågan.
De senaste spänningarna kommer samtidigt som Indien fortsätter att brottas med coronaviruspandemin. Landet har mer än 226 000 fall och 6 348 dödsfall och försöker hitta en väg ut ur en nedstängning som har decimerat affärsverksamheter och gjort miljontals arbetslösa. En oroande utveckling för försvarsdepartementet var att dess högste tjänsteman testade positivt för coronavirus på onsdagen.
Samtidigt tampas Kina med försämrade förbindelser med USA som bromsar den globala handeln samtidigt som de möter motstånd från andra länder över sitt beslut att införa en nationell säkerhetslag i Hongkong.
FAKTA: GRÄNSKONFLIKTEN I HIMALAYA
De två kärnvapenbestyckade grannländerna Kina och Indien, som tillsammans står för mer än en tredjedel av världens befolkning, har kämpat om gränsen sedan 1950-talet, vilket ledde till ett kort men intensivt krig 1962. Sedan dess har inga kulor utväxlats, även om sporadiska incidenter har förekommit. 2013 ledde en tre veckor lång ömsesidig truppmobilisering på Depsang-platån i Ladakh till många samtalsrundor och förhandlingar mellan de båda sidorna.
Dödläget på Doklam-platån under 2017, vid treriksgränsen med Bhutan, löstes efter 70 dagar och 13 samtalsrundor som involverade såväl utländska utrikesministrar som ambassadörer i båda länderna.
Den senaste militära kraftmätningen började i delstaten Sikkim och sedan dess har medier från båda sidor fokuserat på omfattningen av den militära uppbyggnaden längs gränsen.
I Indien har det förekommit rapporter om att den indiska armén har flyttat dit tungt artilleri och har skalat upp sin flygövervakning i regionen.
Global Times, den kinesiska nationalistiska tidningen som är ansluten till den statsägda People’s Daily, uppger att den kinesiska Folkets befrielsearmé har utökat sin arsenal av vapen i området sedan Doklamincidenten och att armén genomförde höghöjdsövningar nattetid, ”för infiltration bakom fiendens linjer”.
