USA:s utrikesminister Antony Blinken har besökt Israel den här veckan. Biden-administrationen har varit kritisk mot den nya regeringen, men med tanke på ”utmaningar” som Iran, har man uppenbarligen beslutat sig för att fortsatt samarbete med Israels nya ledarskap är det bästa tillvägagångssättet.
Israel är fortfarande en viktig allierad på grund av sin underrättelsekapacitet och sin historiska och politiska tyngd i USA. Och Bidens långsiktiga mål att flytta USA:s fokus till Asien (ett arv från Obama) kommer delvis att vila på att behålla goda relationer med israeliska ledare, samtidigt som man uppmuntrar dem till att stärka banden med arabstaterna och skapa mer stabilitet i det sedan mycket länge oroliga Mellanöstern.
Valet att söka dialog med koalitionsregeringen ledd av premiärminister Benjamin ”Bibi” Netanyahu var tydligt under måndagen, då utrikesminister Antony Blinken anlände på ett två dagar långt besök i Israel och Västbanken. Blinkens resa följer på separata besök i Israel av USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan och CIA-chefen William Burns. Det kommer också mitt i ökande spänningar mellan palestinier och israeler. Förra torsdagen dödade israeliska säkerhetsstyrkor nio palestinier på Västbanken i vad Israel kallade en räd mot en terrorenhet. Dagen efter dödade en palestinsk beväpnad man sju israeler nära en synagoga i östra Jerusalem.
Besöken från USA visar att det just nu inte är ett alternativ att distansera sig från Israel, med tanke på USA:s oro för Iran, Rysslands krig i Ukraina och palestinierna. Det trots att den nya israeliska ledningen inkluderar uppbackare av vad många kritiker hävdar är rasistisk, homofobisk och kvinnofientlig politik.
Vilka är de kontroversiella regeringsmedlemmarna?
Premiärminister Benjamin Netanyahu har utsett 36 ministrar och 6 vice ministrar från fem olika partier, med profilering åt höger, konservatism, nationalism och/eller religion. Många kommer från Netanyahus eget parti, Likud, men också från Shas, ett parti med ”ultraortodox” profil. De övriga tre partierna är Torahpartiet, Otzma Jehudit (Judisk styrka) och Tkuma.
Torahpartiet är, som Shas, ett ultraortodoxt politiskt parti i Israel. Partiet är i grunden negativt inställt till den israeliska staten av år 1948. Man menar istället att det historiska Israel endast kan återuppstå vid Messias ankomst, vilket gör att man är icke-sionister, till skillnad mot andra ortodoxa partier. Man är paradoxalt nog också välvilligt inställda till teknologi och elektronisk kommunikation.
Otzma Jehudit har en sionistisk och anti-arabisk profil. De är för en enstatslösning, annektering av hela Västbanken och ett Israel från Medelhavet till Jordanfloden.
Tkuma (Återuppståndelse) motsätter sig alla territoriella eftergifter gällande palestinska eller syriska anspråk på mark. Vissa medlemmar stöder annekteringen av hela Västbanken, även om den officiella policyn som partiet var inriktat på mellan 2013 och 2019, endast stöder annektering av område C på Västbanken, något som utgör 63 procent av området. Partiet motsätter sig erkännande av samkönade äktenskap på religiös grund. Partiet förespråkar ökad finansiering för Torah-studier och religiös utbildning. Den judisk-amerikanske kolumnisten David E. Rosenberg har sagt att partiets ”plattform inkluderar saker som annektering av bosättningar på Västbanken, utvisning av asylsökande och politisk kontroll av rättssystemet”. Han beskrev vidare partiet som ett politiskt parti ”drivet av judisk överhöghet”.
Netanyahu har reserverat de flesta och de tyngsta posterna åt Likud, som tillika är det största partiet i koalitionen – de har 19 ministrar. Shas har fått 9 poster, vilket alltså lämnar 8 till de övriga tre partierna.
Försvarsminister blev Yoav Galant (Likud), en israelisk politiker och före detta soldat. Han valdes ursprungligen in för att efterträda Gabi Ashkenazi som generalstabschef 2011 av försvarsminister Ehud Barak, men även om hans utnämning godkändes av regeringen, avbröts den senare av premiärminister Benjamin Netanyahu och Barak efter månader av skandaler kring hans utnämning på grund av anklagelser om att han hade beslagtagit offentlig mark för sitt personliga bruk nära sitt hem.
Bezalel Yoel Smotrich (Tkuma) fick den tunga posten som finansminister, och har också en ministerroll i försvarsdepartementet. Han är för närvarande partiledare för Tkuma. Han motsätter sig skapandet av en palestinsk stat och anser att palestinierna bör ges tre alternativ: att lämna, acceptera styre av en judisk stat eller slåss och besegras. Han förespråkar att annektera de omtvistade territorierna och legalisera bosättningar byggda på palestinskägd mark som inte godkänts av regeringen. Smotrich har också förklarat sig vara en ”stolt homofob” och organiserat ”Beast Parade”, en anti-HBTQ-marsch i Jerusalem för att protestera mot stadens årliga Prideparad. Han greps under protesterna mot tillbakadragandeplanen från Gaza 2005 och hölls i arrest i tre veckor, men åtalades inte. Han syn på HBTQ-frågor och vägran att acceptera en tvåstatslösning gör honom till ”persona non grata” hos Biden-administrationen.
Otzma Jehudits partiledare Itamar Ben-Gvir fungerar som minister för nationell säkerhet. Ben-Gvir har anklagats för att vara provokatör, efter att tidigare ha lett flera besök på Tempelberget som aktivist och medlem av Knesset, omtvistade marscher genom Jerusalems muslimska kvarter i Gamla stan och inrättat ett kontor i stadsdelen Sheikh Jarrah som innebar flera vräkningar av palestinier. Ben-Gvir har också tidigare dömts för att ha stött en terroristgrupp som kallas Kach, som förespråkade kahanism, en extremistisk religiös sionistisk ideologi. Under hans ledning vann Otzma Jehudit sex platser i det israeliska parlamentsvalet 2022. Ben-Gvir har krävt utvisning av arabiska medborgare i Israel som inte är lojala mot Israel. Som advokat är han känd för att försvara judiska radikaler inför rätta i Israel.
USA försöker pressa Israel
USA:s taktik verkar vara att gå med på att träffa Netanyahu, men att undvika de alltför radikala elementen i hans kabinett. Det saknas nämligen inte ämnen på agendan.
Iran är ett viktigt exempel. Israel ser den islamistiska regimen, som arbetar för Israels förintelse, som ett existentiellt hot.
Under helgen kom rapporter om att misstänkta israeliska drönare hade attackerat en militäranläggning i den iranska staden Isfahan. Detaljer om den attacken, inklusive vilken typ av militär anläggning som angreps och om Washington hade förvarnats, förblir oklara. Israel har flera gånger tidigare angripit anläggningar i Irans som misstänks för att vara involverade i Irans kärnvapenprogram.
Netanyahu har länge varit oense med Biden-administrationen om exakt hur man ska hantera Iran. Han har motsatt sig kärnenergiavtalet med Iran, som hävde många sanktioner mot Iran i utbyte mot restriktioner för landets kärnenergiprogram. Bidens team försökte rädda det avtalet, som Trump-administrationen sade upp 2018, men den iranska regimens förtryck av folkliga protester den senaste tiden har lagt saken på is.
Men USA arbetar för att stärka banden mellan Israel och några arabländer – några av dem också emot Iran – genom Abrahamavtalen, som även de är Trumps verk. Biden-administrationen hoppas att detta skulle kunna ge en enad regional front mot Iran, vars shiitiska islamistregim har varit fientligt inställd sina grannar i åratal.
Israels fiendskap med Iran påverkar också dess politik gentemot Rysslands krig mot Ukraina. Kiev har uppmanat Israel att donera vapensystem för att hjälpa landet att avvärja ryska missiler och andra attacker. Men israelerna vill upprätthålla goda relationer med Moskva eftersom de vill kunna slå till mot iranska mål i Syrien, där Ryssland har ett betydande inflytande. Frågan kompliceras ytterligare av Irans beslut att förse Ryssland med drönare som man använder mot Ukraina.
USA försöker nu pressa Israel att göra mer för att hjälpa ukrainarna.
”Rysslands pågående grymheter understryker bara vikten av att ge stöd till alla Ukrainas behov – humanitära, ekonomiska och säkerhetsmässiga – eftersom det modigt försvarar sitt folk och dess rätt att existera, ett ämne som vi också diskuterade i dag”, sade Blinken när han mötte pressen tillsammans med Netanyahu i Jerusalem på måndagen.
Palestinafrågan är det klassiska ämnet när det gäller relationen mellan USA och Israel. Biden-administration försöker pressa på i frågan, men Biden har uteslutit att villkora USA:s militära bistånd till Israel på landets behandling av palestinierna – och det finns få andra hävstänger USA har på Israel i dagsläget. Netanyahu själv har inget intresse att driva frågan i nuläget, eftersom det skulle riskera att provocera flera av hans koalitionspartners.
Dessutom är palestinierna själva dåligt förberedda för seriösa förhandlingar. Abbas har styrt den palestinska myndigheten i nästan två decennier, och han är ovillig att hålla ett val av rädsla för att förlora mot rivaler som Hamas, den militanta grupp som kontrollerar Gazaremsan. Många yngre palestinier är djupt desillusionerade över sina ledares korruption och oduglighet. Inte mycket talar alltså i dagsläget för att några lösningar väntar runt hörnet.
