Jultal från Sverigedemokraterna och partiledaren Jimmie Åkesson har blivit en tradition de senaste åren. I år valde Åkesson i sitt tal, som lades ut den 22 december, att främst fokusera på julens historia och ta upp den kristna bakgrund som julen har, men även den bakgrund som finns från vikingatiden och varför man traditionellt sätt firat jul uppe i norden. Åkesson var tydlig med att han riktade sig till alla svenskar i sitt tal och belyste vikten av jultraditionen och hur den förenar det svenska folket, trots att olika familjer har sina varianter och idéer om hur julen ska firas och att den således skiljer sig lite i utformningen från familj till familj.
Ett politiskt förslag som Jimmie Åkesson dock kom med under jultalet var att han ville se att inspiration skulle tas, och ge upphov till en ny lag, från den tidigare julefridslagen som fanns i Sverige genom den medeltida Östgötalagen som funnits, där nationell julefrid utlystes från den 24 december och 20 dagar framåt och att det under denna 20-dagars period var högre straff att begå brott. Åkessons förslag var att straffen under julen ska dubblas för exempelvis ”mäns våld mot kvinnor, sexualbrott, förnedringsrån och annat djävulskap”. Åkesson vill även se att straffen dubblas för ”den som stör svenskarnas julefrid med skjutningar, knarkhandel, kidnappningar och bombdåd”. Dessutom konstaterade Åkesson att straffen för gängkriminella skulle fyrdubblas under julen med detta förslag då det redan finns en överenskommelse bland Tidöpartierna att gängkriminalitet ska få dubbla straff under hela året. Åkesson avslutar sitt resonemang om en ny form av julefridslag genom att säga att ”det vore en julklapp värd namnet till alla hederliga, skötsamma människor i vårt land” och att han ska ta med sig detta förslag in i det kommande arbete med regeringspartierna.