Två rättssalar har avsatts för rättegången. Mycket i fallet Assange är överdimensionerat, inte minst kostnaden – satt till tiotals miljoner pund – och det straff han står inför på 175 år, om en distriktsdomare skulle bevilja hans utlämning till USA.
Inför utlämningsprocessen, som inleddes i London i veckan och förväntas pågå i flera veckor, hade både åklagare och Wikileaks-grundarens försvarsadvokater lämnat in sammanfattningar av sina ståndpunkter till domstolen. Sammanfattningarna beskriver de centrala argument de planerar att använda i målet. Särskilt försvarets dokument ger Assanges mest fullständiga svar hittills på de amerikanska anklagelserna mot honom. Det är ett förtydligande av ett öppningsanförande hans advokater släppte i februari och innehåller utdrag av fortfarande opublicerade skriftliga vittnesmål från en lång lista av vittnen, från yttrandefrihetförespråkare och medieforskare till fyra läkare som har bedömt Assanges psykiska hälsa. Assanges advokater pekar på vad de beskriver som brister i de amerikanska anklagelserna mot deras klient och den politiska karaktären av åtalet. Dokumentet innehåller också varningar från psykiatriker som har diagnostiserat Assange med Aspergers, depression och posttraumatiskt stressyndrom, som de alla säger kan leda honom att skada sig själv om han utlämnas till det amerikanska rättsväsendet.
”Jag tycker att de har bra argument”, säger Tor Ekeland, en välkänd hackerförsvarsadvokat som följt Assanges fall och som har hjälpt till att framgångsrikt försvara den brittiska hackern Lauri Love från utlämning 2018. ”Det mest signifikanta för mig är yttrandefriheten och rätten att publicera information som är avgörande för allmänhetens förmåga att förstå och utvärdera vad regeringen gör i deras namn.”
Förutom dessa argument för yttrandefrihet, visar de nyaste detaljerna i försvarets argument bevis på Assange försämrade psykiska hälsa. Michael Kopelman, en psykiater som intervjuade Assange flera gånger förra året, vittnade om att han i Assange observerade tecken på självmordsrisk inklusive ”sömnlöshet, viktförlust, oroskänslor och hjälplöshet som ett resultat av hotet mot hans liv, döljande av ett rakblad som ett sätt att självskada sig och tvångsmässiga upprepningar om sätt att ta livet av sig”. Han skriver vid ett tillfälle att Assange uttryckt självmordstankar ”hundratals” gånger om dagen, och att flera potentiella självmordsredskap har konfiskerats från Assange i fängelset.
Försvaret fortsätter med att citera Kopelman och påpeka att Wikileaks grundare har visat tecken på att förbereda sig för slutet av sitt liv, såsom att söka syndernas förlåtelse från den katolska kyrkan och upprättandet av ett testamente. ”Jag upprepar återigen att jag är så säker som en psykiater någonsin kan vara att, i händelse av överhängande utlämning, skulle Assange verkligen hitta ett sätt att begå självmord”, skriver Kopelman. Sondra Crosby, en annan psykiater som har träffat Assange under hans tid i ecuadorianska ambassaden tillägger: ”Det är min starka medicinska åsikt att en utlämning av Assange till USA kommer att ytterligare skada hans nuvarande bräckliga hälsotillstånd och med stor sannolikhet orsaka hans död. Detta yttrande ges inte lättvindigt.”
En tredje psykiater diagnostiserade Assange med Aspergers syndrom, och anmärkte det skulle göra det svårare för honom att hantera livet i ett amerikanskt fängelse. Men åklagarna kontrar med att ännu en läkare som intervjuade Assange två gånger i fängelset kom fram till att det inte förelåg någon betydande självmordsrisk. Åklagaren skriver att ”varken psykiska problem, eller Aspergers syndrom hindrade Assanges förvärv av, och orkestrering av, läckt material från de högsta nivåerna av myndigheter, synbart på global nivå.”
De flesta personer har en åsikt i Assange-fallet. Många anser att 49-åringen är en hjälte som avslöjade statliga missgärningar, men andra ser en karaktär med storhetsvansinne som förrådde hemligheter, riskerade liv, och förtjänar allt han får.
En person som har engagerat sig i fallet är Stella Morris, 37 år. Hon är Assanges nuvarande partner, och mor till två av hans barn, som hon födde medan han satt på Ecuadors ambassad i London. Hon tror att han kommer att ställas inför en skenrättegång i USA om han utlämnas.
”Julians fall har enorma återverkningar på yttrandefriheten och pressfriheten. Detta är ett angrepp på journalistiken … Om han utlämnas till USA för att ha publicerat obekväma sanningar om krigen i Irak och Afghanistan kommer det att skapa ett prejudikat och alla brittiska journalister eller publicister kan också utlämnas i framtiden.” Assanges advokater anser att genom att anklaga honom enligt den sekelgamla spionerilagen har Trumpadministrationen skapat ett farligt prejudikat.
Lagen förbjuder offentliggörandet av statshemligheter och erbjuder inget skydd för pressen enligt konstitutionens första tillägg, som garanterar yttrandefriheten.
Med andra ord, säger hans försvarare, så skulle USA:s strafflagar gälla utomlands men dess konstitutionella skydd inte – vilket innebär att journalister var som helst i världen riskerar åtal i USA om de publicerar något som den amerikanska regeringen anser vara i strid med dess lagar.
Obama-administrationen övervägde att använda spionerilagen mot Assange men beslutade sig slutligen att avstå.
Morris sade: ”Det har varit så mycket missbruk av den rättsliga processen under hela fallet, inklusive falska nya anklagelser som anförs i sista minuten, trots att förhandlingen inleddes i februari, och den bör kastas ut enbart av den anledningen.”
”Men det finns också grundläggande rättsliga skäl till att utlämningen bör stoppas. Detta är en politisk handling av Trumpregeringen och Julian anklagas för ett politiskt brott, som ligger utanför villkoren i utlämningsavtalet mellan Storbritannien och USA. Den som bryr sig om yttrandefrihet och pressfrihet bör stödja Julians kamp mot utlämning.”
Många av försvarets argument, inklusive många av de argument som det anförde i den inledande utfrågningen i februari, fokuserar på den politiska karaktären av anklagelserna. Assanges advokater påpekar att ”politiska brott” inte ingår i utlämningsavtalet mellan USA och Storbritannien, och de hävdar att hans åtal ”drivs av politiska syften och inte i god tro”. Spionerianklagelsen mot Assange, som säger att han olagligt offentliggjort sekretessbelagda dokument, är till sin natur ett politiskt brott som faller utanför utlämningsvillkoren, hävdar försvaret. För att betona fallets politiserade karaktär hänvisar de till president Trumps mångåriga krig med pressen och där han kallar medierna för ”oppositionspartiet” och ”folkets fiende”. De tar upp den dåvarande CIA-chefen Mike Pompeos uttalande i april 2017 om att han såg Assange och WikiLeaks som ”en icke-statlig fientlig underrättelsetjänst”.
”Åtalet bryter alla rättsliga prejudikat. Ingen publicist har någonsin åtalats för att ha avslöjat nationella hemligheter sedan nationen grundades för mer än två århundraden sedan”, skrev journalistprofessorn Mark Feldstein i sitt vittnesmål på uppdrag av försvaret. ”Det sena beslutet att bortse från detta 230 år gamla prejudikat och åtala Assange för spionage var inte baserat på bevisvärdering utan ett politiskt beslut.”
Försvarets argument syftar också till att undergräva dataintrångsanklagelserna mot Assange, som säger att han konspirerade med den tidigare armésoldaten Chelsea Manning och andra för att stjäla sekretessbelagda uppgifter. I den ursprungliga anklagelsen för dataintrång, basen för den första åtalspunkten som väcktes mot Assange i april förra året, åberopas det faktum att Assange i chattar med Manning erbjuder sig att hjälpa honom att knäcka ett kodat lösenord och därigenom vara medskyldig till Mannings stöld av hemlig information från militären. Men försvaret påpekar att vittnesmål i Mannings egen krigsrätt inte kunde fastslå huruvida Assange någonsin faktiskt hade knäckt lösenordet, eller om han skulle ha kunnat göra det med den information Manning lämnat, eller vilket syfte lösenordet skulle användas för om det blev framgångsrikt knäckt.
I juni lade åklagaren till en ytterligare åtalspunkt som anklagar Assange för att ha konspirerat med hackare som lämnat stulen information till WikiLeaks, inklusive hackarna Jeremy Hammond och Hector Monsegur från Anonymous, och den isländske WikiLeakern Sigurdur Thordarsson. Försvaret hävdar att dessa nya element endast är en ”bakgrundsberättelse” till en ”hackingkonspiration”, och ”i avsaknad av bevis för Manning-anklagelsen kan den nya ytterligare åtalspunkten inte i sig själv leda till en fällande dom”.
Dessutom är den överraskande presentationen av en ny åtalspunkt efter att utlämningsfallet redan hade inletts i februari mycket oortodoxt, säger Tor Ekeland. Det kan till och med signalera till den brittiska domstolen att det amerikanska justitiedepartementet kommer att stapla på fler åtalspunkter efter att de har lagt händerna på Assange säger han. Assanges försvarsadvokater försökte under förhandlingen i måndags utan framgång att få de nya delarna av åtalet strukna från utlämningsärendet, med tanke på att de hade haft kort tid på sig för att förbereda försvaret. ”Det är ett brott mot rättsprinciper”, säger Ekeland. ”Det visar att man inte kan lita på att USA inte ändrar åtalspunkterna igen om Assange utlämnas.”
Assanges far, John Shipton, säger att: ”Det brittiska rättsväsendets auktoritet har tagits över av det amerikanska justitiedepartementet.” Andra tycker att fallet påvisar ett problem i Storbritanniens relation med USA. I utlämningsavtalet står det att inrikesministern ”måste” behandla begäran, men amerikanska åklagare har inget krav på att bevisa sitt fall utöver att ange ”skälig misstanke”.
Ekeland hävdar att Assanges försvar fortfarande har starka argument på sin sida, från pressfrihetsprejudikat till det potentiella hotet mot Assanges psykiska hälsa och välbefinnande om han hamnar i ett amerikanskt fängelse. Särskilt detta argument har fungerat tidigare för brittiska hackare som USA har försökt att få utlämnade: Ekelands egen klient Lauri Love slapp utlämning efter att en psykiater vittnade om att han led av psykos och depression, och den brittiske hackern Gary McKinnon undkom utlämning 2012 delvis tack vare sin autismdiagnos.
Under förhandlingens första dag avslöjade Assange inte så mycket om sitt mentala tillstånd. Istället satt han tyst i en monter bakom en glasruta i rättssalen och sade endast ett ord när domaren frågade om han samtyckte till att utlämnas till USA: ”Nej.”
Om Julian Assange döms i USA förväntas han bli inlåst i ett fängelse som kallas ”Klippiga bergens Alcatraz”. Interner på det fruktade Supermax-fängelset i Colorado, som hatpredikanten Abu Hamza, bor i celler på 2 gånger 3,7 meter under 23 timmar om dygnet.
Amnesty International kallar förhållandena omänskliga medan andra talar om en ”högteknologisk version av Helvetet, utformad för att stänga ner all sensorisk perception”, och ”en plats som är värre än dödsstraffet”. Komplexet, som rymmer 400 fångar, vaktas av vapentorn, beväpnade patruller och hundar.
Fångarna där inkluderar den mexikanska knarkkungen Joaquin ”El Chapo” Guzman och Zacarias Moussaoui, fängslad för medverkan i attackerna den 9 september.
Assange står inför rätta i Virginia. Den tidigare CIA-medarbetaren John Kiriakou, som avslöjade CIA:s användning av skendränkning, dömdes i staten, där byrån är baserad, för att ha avslöja namnet på en annan agent. Han sade: ”Det är omöjligt för Julian att få en rättvis rättegång.”
