I artikeln attackeras författaren Björn Ranelid för att han har varnat för situationen i Malmö. Istället lyfter artikelförfattaren Andreas Magnusson fram Polisregion Syds trygghetsmätning som påstår att ”utsattheten för brott fortsätter att minska och har minskat kraftigt sedan ett tiotal år”.
Magnusson hävdar vidare att ”känslan av trygghet [är] större än någonsin. Färre människor än tidigare oroar sig för att vistas utomhus sent på kvällen” och att ”[d]iskrepansen mellan verkligheten och den mediala bilden har nog aldrig varit större”.
Att många svenskar fått för sig att det är otryggt i Malmö beror enligt honom på att ”politiker i hög utsträckning väljer att underblåsa en mediebild där enstaka händelser får allt fokus”.
”Rädda människor fattar dåliga beslut och vissa partier driver en så dålig politik att deras bästa marknadsföring blir att skrämmas. Man behöver ha panik för att rösta så illa.”
Ranelid får sig sedan ytterligare en släng av sleven: ”Ranelid har det gemensamt med tusentals andra tangentbordskrigare att han befinner sig lite ur fas med verkligheten och att han befinner sig på behörigt avstånd från det han skriver om.”
”De VILL [sic] att det ska vara kaos. För det har blivit deras identitet att gnälla på den svenska invandringspolitiken och att det är för mesiga tag mot brottslighet i landet och att allt är katastrof”, avslutar han.
