Året är 1949 och det är premiär på biografen Röda Kvarn i Nyköping. Den film som visas på denna biograf är Bara en mor, som bygger på Ivar Lo-Johanssons roman med samma namn. Denna film har knappast gått till historien som Sveriges mest kända, men det var i Bara en mor som svenska folket fick se unge skådespelaren Max von Sydow (född Carl Adolf von Sydow) spela en roll för allra första gången.
Bara en mor var hans debut, men det var rollen som den grubblande korsfararen Antonius Block som spelar schack med döden själv i filmen Det sjunde inseglet år 1957 som blev hans stora genombrott och gjorde honom berömd även utomlands. Intressant nog tackade han länge nej till rollerbjudanden i utländska filmer. Den internationella debuten dröjde ända till 1965. Då spelade han Jesus i den amerikanska filmen Mannen från Nasaret.
Det tycks även som om hans roll i Det sjunde inseglet kom att prägla hans karriär i avseendet att han, efter den filmen, väldigt ofta fick roller som på olika sätt söker efter svar och/eller reflekterar över livet, döden och det andliga. Ett exempel på en av dessa roller är Töre i Jungfrukällan (1960) som efter att hans dotter våldtagits och mördats vänder sig till Gud och säger följande: ”Du ser det. Gud, du ser det! Det oskyldiga barnets död och min hämnd. Du tillät det! Jag förstår dig inte! Jag förstår dig inte.” Till sist ber han dock Gud om förlåtelse och lovar att bygga en kyrka som bot.
Ett annat exempel är von Sydows gestaltning av prästen fader Merrin i Exorcisten från 1973. I den här skräckfilmen, vars litterära förlaga bygger på sanna händelser, kämpar von Sydows rollfigur med hjälp av det gudomliga att rädda en tolvårig flicka som blivit besatt av en demon som Merrin tidigare mött och besegrat.
Ytterligare ett exempel är Karl Oskar Nilsson i Utvandrarna (1971) och Nybyggarna (1972) som, till skillnad från sin hängivet fromma hustru Kristina, ibland ifrågasätter Gud och hans plan i människors liv. På så vis hamnade von Sydow i ett fack efter att ha spelat Antonius Block.
Han arbetade mycket med regissören Ingmar Bergman, men även med skådespelerskan Liv Ullman. Ullman och von Sydow har spelat par i åtminstone fyra filmer, av vilka två var regisserade av Bergman. Dessa är Vargtimmen (1968) och Skammen (1968) samt Utvandrarna och Nybyggarna.
De två var från början tänkta att spela ett par i en femte film, nämligen Fanny och Alexander (1982). Rollen som biskop Vergérus var faktiskt skriven för von Sydow, men han tackade nej då hans agent krävde en alldeles för hög lön. Att han avböjde rollen som Vergérus kom von Sydow senare att ångra djupt.
Max von Sydow har dock inte bara spelat i filmer utan har även agerat i teaterpjäser. Faktum är att innan han gjorde sin filmdebut spelade han konstapel i pjäsversionen av David Copperfield som sattes upp på Dramaten 1948. Andra pjäser han spelat i är Peer Gynt, Hamlet och Katt på hett plåttak, för att nämna ett fåtal. Dock var hans framgångar inom just teatern inte lika stora som inom filmen.
Man har även kunnat se honom i tv-produktioner. En av hans senare roller var som den treögda korpen, som är den mest allseende karaktären, i sjätte säsongen av serien Game of Thrones (2011-19).
Under sin långa karriär vann von Sydow två Oscar för sina insatser i Pelle Erövraren (1987) respektive Extremt högt och otroligt nära (2011).
Max von Sydow bosatte sig i Frankrike och erhöll franskt medborgarskap 2002. Här levde han tills döden till sist vann schackspelet och hämtade honom den 8 mars.