NyT: En hel värld har vänts upp och ned av de senaste månadernas viruskris, och inte minst ekonomin har tagit stryk. Hur ser du som ekonomiskt insatt på situationen, är du oroad?
– Det är både oroande och spännande det som händer faktiskt. Man kan inte annat än att vara oroad eftersom allt händer så fruktansvärt snabbt. Det var bara några månader sedan som vi kunde läsa om att länder långt borta hade fall av Covid-19, och nu befinner vi oss i en situation där företag av alla storlekar går i konkurs på löpande band. Det är en väldigt dramatisk utveckling. Det är klart man blir orolig för vad som ska hända ekonomiskt i samhället.
NyT: Krisen har slagit extra hård mot bland annat flygbranschen, turismnäringen och klädindustrin. Vilka branscher är det som går bra just nu?
– Livsmedelsbranschen till exempel, den går alldeles utmärkt. De har nog aldrig sålt så mycket under en marsmånad som i år. Lustigt nog såldes det mängder av toalettpapper, och det ryktades till och med om hamstring av toapapper för att sälja dyrt. Men är det någonting vi inte behöver oroa oss för i Sverige så är det just brist på toalettpapper, den produktionen går utmärkt.
Man kan även se att företag och branscher försöker anpassa sig till de rådande omständigheterna, och jag tror att IT-branschen kommer att se en rejäl uppgång nu när folk söker sig till nätet istället för att umgås fysiskt med varandra i kristider. Nu när folk i hög grad stannar hemma går det även bra för bygghandeln – många som har hus och lantställen passar på att renovera och hemmafixa för att hålla igång.
NyT: I en artikel i Nya Tider skrev du om farorna med att Kinas produktion och industrikapacitet minskat, och hur det kan påverka Sverige och Europa negativt. Nu ser det dock ut som att det värsta är över i Kina. Hur kommer det att se ut i produktionen i Kina nu den närmaste tiden?
– Det kommer nya rapporter och uppgifter lite då och då. Det blev en tydlig tvärnit i kinesisk produktion, inom vissa regioner åtminstone. Scania rapporterade att 7 av deras 15 fabriker i Kina i princip stod still, och det fick enorma konsekvenser. Hela problemet är egentligen det ”globalistiska tankesättet” och just-in-time-samhället – att allting ska produceras och levereras precis när behovet finns och att vi därför inte ska ha några reservlager. I och med att många svenska industrier har sin komponenttillverkning i Kina så fick det ganska naturligt stora konsekvenser när landet helt plötsligt slutade leverera.
Klädindustrin är ett annat bra exempel där produktionen i det närmaste stoppas om länder som Kina inte kan producera och leverera kläderna som exempelvis Sveriges klädbutiker är beroende av. Sårbarheten kommer sig av att företag väljer att ta produktionen till länder där arbetarna har så låga löner som möjligt. Bangladesh är ett typexempel där många klädjättar väljer att låta sina kläder tillverkas där arbetare i många fall bara får några kronor i timmen för sitt arbete. Det är klart att det ur ett ekonomiskt perspektiv är svårt att konkurrera med sådana priser, men samtidigt visar detta hur sårbart systemet är. Men som det ser ut nu gällande Kina så börjar man få igång sin industri igen.
NyT: Hur tror du att synen på inhemsk matproduktion kommer att påverkas hos gemene man efter corona-krisen?
– Man blir nog mer medveten om behovet. Finns det något vett i huvudet på politikerna borde de inse värdet av inhemsk matproduktion i och med viruskrisen. Vi behöver skapa bättre förutsättningar för lantbruket och för våra egna bönder.
NyT: Är regeringens krispaket nog för att hålla småföretagen flytande genom krisen?
– Nej, absolut inte. Det första som hände var att finansministern sade att vi nu ska skapa likviditet via skattekontot, det var nästan bedrägeri skulle jag säga, eftersom det innebar att om man skulle utnyttja de möjligheterna så skulle man alltså få uppskov med att betala skatt och moms, och det innebär ju att man lånar av staten. Dessutom skulle man få betala en ganska hög ränta som jag har för mig ligger på mellan 5-6 procent, plus en särskild avgift.
Den fick man senare sänka på grund av hård kritik. Anledningen till att man skulle få ett sådant uppskov torde ju rimligtvis vara att man inte har några pengar att betala för, men då blir effekten att man samlar på sig nya skulder. Många företag som behöver använda sig av den möjligheten skulle enkelt kunna hamna i en situation där de drar på sig så höga skulder att de enligt lagen skulle tvingas begäras i konkurs, eftersom de har ätit upp halva sitt aktiekapital.
NyT: Riksbanken kom med ett stödpaket till företagare, men detta skulle gå via bankerna. Det här stödpaketet var på 500 miljarder kronor. Har du några tankar kring riksbankens stödpaket?
– Ja, detta var ett krispaket som inte riktades direkt mot företagen, utan det riktades till just bankerna och syftet med paketet var att se till att bankerna inte skulle kunna säga att de inte har pengar att låna ut. Samtidigt – för att bankerna ska kunna låna ut dessa pengar måste de göra det på kommersiella villkor, det vill säga att man inte får låna ut pengar till företag som är konkursmässiga. Men det är ju just de företag som blir konkursmässiga i och med krisen som behöver lån. Det blir en knepig situation. Jag tror inte att det kommer att utnyttjas särskilt mycket om jag ska vara ärlig, i vart fall inte av småföretagen.
NyT: Vad kan man som privatperson göra för att klara sig igenom krisen ekonomiskt?
– Det beror såklart på ens förutsättningar, men har man sparpengar skulle man vidtagit åtgärder redan för ett par månader sedan, som exempelvis lämnat osäkra tillgångar, som aktier, i större utsträckning. När det börjar krisa bör man plocka undan tillgångar från högriskpapper, till exempel aktier inom vissa branscher, och flytta besparingarna till säkrare tillgångar. Nu har vi sett en jättenedgång på börsen, som delvis börjat att återhämtas, och att sälja i detta läge är nog inte så bra. En bransch att satsa på i kristider kan till exempel vara vårdbranschen.
NyT: Är det klokt att köpa guld och silver nu?
– Har man pengar över så kan man säkra sig och köpa guld och silver, men att köpa det för sina sista sparpengar tror jag är oklokt. Skulle ekonomin totalkrascha är guld förstås någonting mycket säkert att ha, men då ska ekonomin verkligen krascha. Det klokaste att göra nu är nog att ta ut såpass mycket kontanter att man klarar sig om, eller snarare när, det blir tomt i uttagsautomaterna.
