Enligt svenska journalister, som kritiserat det man kallar ”konspirationsteorier”, skall hålet man upptäckt i Estonias skrov ha orsakats av att fartyget slagit i havsbotten och då träffat en stor klippa eller stenbumling. De estniska experterna menar att filmen visar vad de tolkar som hård och solid berggrund där fartyget ligger – trots det mycket grumliga vattnet vid dyktillfället.
Vrakexperten Linus Andersson menar istället att det är Östersjölera som tryckts upp av det tunga fartygsskrovet. En rapport som gjordes redan 1996 av Delft Geotechnics och som statens haverikommission begärt in visar att det verkligen är mjuk lera – och väldigt tjocka lager sådan, som omger vraket skriver Aftonbladet. Nu ger upptäckten av rapporten ny kraft till de som ställer sig frågande till den officiella versionen av förlisningen av Estonia.
Upp till 30 meter tjock lera
I rapporten som Delft Geotechnics gjort 1996 på beställning av Sjöfartsverket framgår det att botten där Estonia ligger består av mjuk lera – mellan 5 och 30 meter tjock. Leran är som tjockast vid den södra sidan där fartyget ligger och som tunnast vid den norra. Rapporten är en sammanställning av ett flertal borrningar och analyser av området som genomförts mellan 1994 och 1996. Under leran finns enligt rapporten hårdare morän. Omkring 100 meter från fartygets norra sida finns hårdare berggrund under leran, men leran täcker hela området i ett tjockt mjukt lager.
Syftet med rapporten var egentligen att fastställa vilket material som var bäst lämpat för att täcka vraket, eftersom målet från svenska staten tidigt tycktes vara att omöjliggöra fortsatta undersökningar – allt under förespeglingen att man ville skydda gravfriden.
Expert analyserar rapporten
Martin Schreudar är lektor på Chalmers universitet och expert på fartygsstabilitet. Han har tidigare sagt att hålet sannolikt skulle ha uppkommit vid ett nedslag vid tillfället då fartyget sjönk, men de nya uppgifterna får honom att ändra åsikt.
– Nej är det ett så tjockt lager lera känns det osannolikt. Det krävs något hårdare än lera om det skall uppstå ett sådant hål, sade han till Aftonbladet.
Uppfattningen delas av andra experter som Linus Andersson som har undersökt flera andra vrak i närheten av platsen där Estonia ligger. Även där består botten av lera, säger han till Aftonbladet.
– Min uppfattning är att det inte finns någon bergformation eller sten där Estonia ligger, förutom de som stenar som dumpades senare vid övertäckningen. Folk har fått se ett par klipp från filmen, tittat lite för snabbt och dragit slutsatser av det.
Flera andra experter utesluter stenbumling som orsak
Efter den sensationella dokumentärserie som släpptes på TV-kanalen Discovery i slutet av september, där man kunde bevisa att det finns ett stort hål i sidan på det sjunkna M/S Estonia, har allt fler kritiska röster höjts för att återuppta utredningen av fallet. Bland annat har Anders Ulfvarson, professor emeritus i marin konstruktionsteknik, rakt av uteslutet att en stenbumling skulle ha kunnat orsaka skadan.
– Att hålet orsakades av en stenbumling på botten kan jag med säkerhet utesluta med följande resonemang, säger han till Aftonbladet:
”Flera vittnen har berättat att de, när de passerade däck 2 på väg uppåt i trappan, observerade kallt vatten som strömmade nedför skottet och ut på durken. Ett vittne såg vatten spruta ut från springor kring de stängda dörrarna som ledde till bildäck. Han uppskattade vattendjupet på durken till en decimeter.”
Så står det rakt av i haverikommissionens rapport.
– När man lokaliserar hytterna ser man att det är precis där som de nyupptäckta skadorna sitter. Just där. Sambandet med skadan och inströmmandet av vattnet är så starkt att man kan utesluta stenbumlingen på botten, sade Anders Ulfvarson vidare.
Kollision med ubåt trolig orsak
Enligt Jørgen Amdahl, professor i marin teknik i Trondheim, som studerat en mängd fartygsskador, är en kollision den troligaste orsaken till det stora hålet i sidan på Estonia. Han beräknar att det handlar om en ansenlig kraft på uppåt 500-600 ton som orsakat skadan. Det vore förenligt med en kollision med ett militärt fartyg, en större fiskebåt, eller en ubåt.
Att det skulle vara en ubåt, och då kanske till och med en svensk sådan, har bland annat förts fram av politikern och tidigare biträdande riksåklagaren Margus Kurm i estnisk TV.
– Det är min åsikt. Jag är inte hundra procent säker. Men eftersom skadan ligger under vattenlinjen och ingen av vittnena som överlevde har pratat om ett fartyg på vattnet så tyder det på det.
Ett av vittnena, Carl Eric Reintamm, som befann sig ombord på Estonia, har även berättat om vad han upplevt vilket ger stöd för en kollision med något innan fartyget sjönk. Han berättade i flera förhör med polis om hur han väcktes av ett fruktansvärt oljud, som om fartyget körde genom is, och var en av de allra första som tog sig uppför trapporna till promenaddäck.
– När jag står där och tittar ner så ser jag någonting konstigt i vattnet. Jag ser något som är vitt, flera gånger flera meter stort. Det rör sig åt vänster och samtidigt går det vågor över det här, sade han i förhören.
Tidningen Nya Tider har rapporterat om de nya uppgifterna kring Estoniakatastrofen vid flera tillfällen, liksom Stefan Torssell, författaren bakom den bästsäljande boken M/S Estonia, som går igenom förlisningen och historien kring detta mörka kapitel i svensk sjöfartshistoria. Man har uppmärksammat märkligheter kring flera hål i skrovet som historiskt kunnat beläggas.
Statens haverikommission bekräftar att myndigheten beställt, och nu undersöker, rapporten om bottensammansättningen.
– De tre utredningsmyndigheterna delar med sig av allt relevant material till varandra och för öppna och konstruktiva diskussioner i alla frågor som rör det pågående arbetet, sade Jonas Bäckstrand, chef för Estoniautredningen på Statens haverikommission, till Aftonbladet.
