De fyra högerpartierna var i opposition kritiska till såväl flygskatten som plastpåseskatten. På Moderaternas hemsida motiverar de ett avskaffande av flygskatten med följande:
”Det är en skatt på resande, som inte tar någon hänsyn till hur stora utsläpp flygplanen ger upphov till. Dessutom betalar vi flyget för sina utsläpp i EU:s system för handel med utsläppsrätter.”
I slutet av föregående år la Moderaterna upp en bild med rubriken ”Nu tar vi bort plastpåseskatten”, där de skrev att ”regeringens plastpåseskatt har inneburit att försäljningen av avfallspåsar på rulle, som inte beskattas och som är sämre för miljön har ökat kraftigt”. Man avslutade med att skriva ”Plastpåsekatten är ineffektiv symbolpolitik Nu tar vi bort den!”.
Partierna som ingått i Tidöavtalet har även varit kritiska till skatt på kemikalier i elektronik.
Trots kritiken väljer dock partierna att behålla skatterna i höstbudgeten för 2023. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) har skatterna varit en förhandlingsfråga.
”Det är fyra partier som nu har förhandlat och alla partier kan inte få exakt det de vill. Det handlar också om att ha en väl avvägd budget i ett läge när inflationen nu har reviderats upp och konjunkturen revideras ner”, säger Svantesson.
Dagens industri skriver att det inte är sannolikt att skatternas avskaffande varit en meningsskiljaktighet mellan högerpartierna, men att inget parti velat prioritera avskaffandet ”så mycket att de varit villiga att byta det mot någon annan reform”.
När Dagens industri frågar Svantesson om skatterna kommer att bli kvar även framgent svarar hon att ”vi får se”.
Enligt Dagens industri kommer flygskatten att ge intäkter på 1,2 miljarder kronor till statskassan år 2023, och plastpåseskatten ytterligare 0,6 miljarder.
