Utbildningsundersökningen PISA har publicerats sedan millennieskiftet och igår kom den senaste mätningen. Sammanlagt har 79 länder och 600 000 15-åriga elever världen över undersökts.
Efter bottennappet 2012 har svenska elever återhämtat sig och ligger nu strax över snittet för utvecklade länder i de tre kunskapsområden som testas – matematik, naturvetenskap och läsförståelse.
Men det positiva resultatet kan delvis förklaras med att drygt 11 procent av eleverna i svenska skolan inte ens kunde delta i PISA-undersökningen eftersom de inte kan svenska.
Det är högt över snittet i OECD-området och en kraftig ökning sedan tidigare mätningar. Så sent som 2015 behövde bara 5,7 procent av eleverna i svenska skolan exkluderas på grund av bristande språkkunskap.
Invandrare bakom sämre skolresultat
PISA-undersökningen bekräftar också att svensk skola skulle vara ännu bättre om den bara bestod av svenska elever. På Facebook skriver exempelvis nationalekonomen Tino Sanandaji att ”mer än hundra procent av tappet i PISA drivs av elever med invandrarbakgrund, genom sämre resultat samt växande befolkningsandel.”
Skoldebattören Gabriel Heller Sahlgren är inne på samma linje och skriver att ”elever med utländsk bakgrund föll kraftigare och har inte återhämtat sina resultat i lika hög utsträckning som elever med svensk bakgrund. De har samtidigt blivit fler som andel av den totala befolkningen.
När man endast jämför elever med minst en förälder född i Sverige har hela fallet sedan PISA 2000 utraderats – på bara 6 år. En fantastisk förbättring”.
