I åklagarens gärningsbeskrivning står det att den 37-åriga somaliern Nimo Ahmed i augusti förra året dödat en kvinna ”genom att sticka en kniv eller något annat vasst föremål i hennes bröstkorg så att hon orsakades smärta och skarpkantad skada på bröstkorgens vänstra sida med en sårkanal förlöpande in genom bröstkorgsväggen och in i den vänstra lungan samt blodansamling i vänstra lungsäcken”. Åtminstone har Nimo Ahmed, enligt åklagaren, ”främjat gärningen med råd och dåd genom att knuffa offret, bilda ett numerärt överläge och stärka gärningsmannen/gärningsmännen i dennes uppsåt att döda samt solidarisera sig med denne/dessa”.
När det gäller den 37-ärige somaliern Diq Osman Ossoble yrkade åklagaren i första hand på medhjälp till mord alternativt medhjälp till grov misshandel och medhjälp till vållande till annans död, grovt brott. För det yrkandet angav åklagaren gärningsbeskrivningen att en kvinna ”har dödats genom ett hugg med kniv eller något annat vasst föremål in i bröstet. Detta har, utöver smärta, orsakat henne skarpkantad skada på bröstkorgens vänstra sida med en sårkanal förlöpande in genom bröstkorgsväggen och in i den vänstra lungan samt blodansamling i den vänstra lungsäcken. Diq Osman Ossoble har främjat gärningen med råd och dåd genom att hämta och hantera brottsverktyget, bilda ett numerärt övertag, stärka gärningsmannen i hans/hennes uppsåt och solidarisera sig med gärningsmannen”. Åtminstone har Diq Osman Ossoble, enligt åklagaren, ”gjort sig skyldig till medhjälp till grov misshandel och medhjälp till vållande till annans död, grovt brott. Brotten är grova då gärningen varit livsfarlig, gärningsmannen visat särskild hänsynslöshet och råhet då kraftigt våld med ett livsfarligt tillhygge använts samt gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag”.
För ansvarsyrkandet i andra vad gäller Diq Osman Ossoble står det i åklagarens gärningsbeskrivning att somaliern ”undanröjt bevis, hjälpt den som förövat brott att undkomma och motverkat att någon lagförs för brottet genom att hantera föra bort brottsverktyg, hjälpa gärningsmannen att fly, lämna över sin tröja, hjälpa gärningsmannen att göra sig av med kläder som använts vid brottet och skaffa undan en mobiltelefon. Brottet är grovt då det funnits risk för betydande men för det allmänna då en gärningsman kunnat komma undan ett mycket allvarligt brott”.
Vi har valt att benämna mordoffret som ”kvinnan”.
En kvinna hittas död på en adress i Biskopsgården
Under den aktuella natten, larmades ambulansen till trapphuset på en adress i förortsområdet Biskopsgården i Göteborg efter att flera personer hade kontaktat nödnumret och rapporterat att en kvinna befann sig i trapphuset och blödde. Kvinnan fördes sedan med ambulans till Sahlgrenska sjukhuset, där det snabbt fastställdes att hennes liv inte kunde räddas. En obduktion utfördes på kvinnans kropp den 4 augusti 2023. Vid obduktionen konstaterades bland annat att kvinnan hade en skada på bröstkorgens övre vänstra sida, med skarpa kanter och en oregelbunden söndertrasning av huden i nederkanten. Det fanns en sårkanal som ledde in i kroppen med en blodansamling i den vänstra lungsäcken. Fynden och omständigheterna pekade tydligt på att kvinnan hade avlidit på grund av förblödning till följd av dessa skador. Inga alternativa dödsorsaker kunde identifieras i obduktionsrapporten. Det fastslogs att kvinnans död berodde på skadan i bröstkorgen.
Vidare i obduktionsrapporten noterades att skadans karaktär tydde starkt på att den hade orsakats av skarpt huggande våld med ett eggvasst föremål. På grund av skadans placering och omständigheterna kunde det medicinska teamet inte dra några säkra slutsatser om skadan hade orsakats av en annan person eller av kvinnan själv. När det kommer till frågan om var skadorna uppstod, hittades kvinnan i trapphuset på adressen i Biskopsgården, på det våningsplan där en person, som blir vittne i utredningen, hade sin lägenhet. Vid en husrannsakan i lägenheten upptäcktes blod från kvinnan på flera platser, inklusive tröskeln till lägenhetsdörren, förrådsdörren i hallen, golvet i vardagsrummet, i köket och på den tillhörande balkongen. Med tanke på det påträffade blodet i lägenheten och de muntliga uppgifterna som framkommit i målet, finns det ingen annan rimlig slutsats än att kvinnans skada uppstod i den aktuella lägenheten.
Uppgifter från vittnen om händelseförloppet
Den person som var lägenhetsinnehavaren, som även är vittne, för det huvudsakliga händelseförloppet har berättat att kvinnan hade haft dispyt framför allt med Nimo Ahmed, men också med en annan person. Tidigare under kvällen uppstod en situation i hallen mellan den mördade kvinnan och Nimo Ahmed, där Diq Abukar Ossman Ossoble uppmanade dem att slåss, men vittnet skilde dem åt. Det fanns även en konflikt mellan en annan person, Nimo Ahmed och kvinnan med mycket svordomar. Vittnet försökte dock flera gånger att lugna ner situationen och upplevde att Nimo Ahmed var mest aggressiv eftersom hon inte lyssnade på honom, medan den mördade kvinnan lugnade ner sig efter ett tag. Strax innan kvinnan skadades befann hon sig i vardagsrummet medan de andra var i köket. Diq Abukar Ossman Ossoble och Nimo Ahmed gick in till kvinnan, och några minuter senare hörde han henne skrika. När han kom till vardagsrummet såg han hur kvinnan höll sig för bröstet och sa att hon blivit attackerad medan Nimo Ahmed hävdade att hon skadat sig själv. Kvinnan sprang ut på balkongen och vittnet valde då att uppmana alla att lämna lägenheten. Kvinnan upprepade flera gånger att hon blivit attackerad och bad honom ringa polisen, men han hade inte sin mobiltelefon eftersom Diq Abukar Ossman Ossoble hade den. Han såg aldrig att Kvinnan höll i någon sax.
Ett andra vittne berättade att han hörde ett skrik från vardagsrummet och såg kvinnan komma blödande in i köket med en hand över såret. Vittnet förklarade att han tidigare i förhören hade sagt att Ubah Hassan skrek ”hon högg mig”, men att han var säker på att han egentligen hörde ”de högg mig”.
Ett tredje vittne noterade att kvinnan under kvällen var mycket besvärlig, skrek och betedde sig aggressivt. Han försökte lämna lägenheten eftersom stämningen inte var bra, men blev ombedd att vänta av det andra vittnet. Han såg kvinnan kasta saker, inklusive ölburkar. Till slut togs hon till vardagsrummet medan de andra stannade i köket. När hon inte lugnade ner sig gick Nimo Ahmed för att försöka lugna henne, men det uppstod bråk mellan dem och Diq Abukar Ossman Ossoble gick också in. Då hörde han skrik och ljud av slag mot golvet. Senare såg han kvinnan på balkongen, skrikande att hon blivit attackerad.
Det fjärde vittnet påstod att kvällen började som vanligt med en festlig stämning. Kvinnan verkade dock lite störig och pratade mycket vulgärt. Det uppstod en konfrontation mellan henne och Nimo Ahmed i hallen, men hon minns inte vad de bråkade om. Senare i vardagsrummet såg hon att kvinnan höll för bröstet och sa att hon blivit attackerad, medan Nimo Ahmed hävdade att kvinnan skadat sig själv.
Nimo Ahmed berättade att kvinnan gjorde spydiga kommentarer mot henne när hon kom in i lägenheten. Trots att hon visste att kvinnan mådde psykiskt dåligt ignorerade hon detta till en början. Kvinnan hade en sax som hon använde för att skrapa sig själv på huden, och senare började hon trakassera Nimo Ahmed genom att ta hennes bok och bete sig aggressivt. Efter en konfrontation i vardagsrummet där kvinnan visade en skada på bröstet och hävdade att hon blivit attackerad, lämnade Nimo Ahmed lägenheten.
Diq Abukar Ossman Ossoble förklarade att det hade varit flera dagar av festande i lägenheten och att de hade bett Nimo Ahmed att laga mat. Under kvällen uppstod flera konflikter, inklusive en mellan Nimo Ahmed och kvinnan. Efter en incident i vardagsrummet där kvinnan visade en skada på bröstet och anklagade någon för att ha attackerat henne, bad lägenhetsinnehavaren alla att lämna lägenheten.
Slutsatser vad som hände i lägenheten
Under kvällen den 1 augusti 2023 och natten till den 2 augusti 2023 befann sig sju personer i den specifika lägenheten. Förutom den senare mördade kvinnan och de tilltalade Nimo Ahmed och Diq Abukar Ossman Ossoble var det även lägenhetsinnehavaren och tre andra vittnen. Alla har blivit hörda i målet. De närvarande meddelade att de höll på med en fest i lägenheten, där vissa hade varit där en längre tid. Det har bekräftats genom övervakningskameror och genom information från Diq Abukar Ossman Ossoble och Nimo Ahmed att Diq Abukar Ossman Ossoble lämnade lägenheten på kvällen den 1 augusti 2023 för att hämta mat från Nimo Ahmed, som hade lagat mat till personerna i lägenheten. Därefter åkte Diq Abukar Ossman Ossoble och Nimo Ahmed tillsammans tillbaka till lägenheten.
När det gäller uppgifterna från vittnena bör det noteras att de alla initialt var gripna och misstänkta för mord på kvinnan. Detta faktum kan indikera att viss försiktighet behövs vid bedömningen av deras uppgifter. Utredningen har dock klargjort att tre av vittnena lämnade platsen relativt snabbt efter att kvinnans skada uppstått (Diq Abukar Ossman Ossoble och Nimo Ahmed lämnade också platsen), medan lägenhetsinnehavaren stannade kvar och greps på plats. De tre andra vittnena greps också relativt snabbt därefter. Detta innebär att de hade begränsad tid att samordna sina berättelser innan de förhördes av polisen. Deras berättelser om händelseförloppet har varit liknande, och inget tyder på att de medvetet har gett felaktiga uppgifter.
De fyra vittnena har alla sagt att de fyra av dem befann sig i köket medan kvinnan, Diq Abukar Ossman Ossoble och Nimo Ahmed var i vardagsrummet. Alla fyra har berättat att det var ett bråk eller tumult i vardagsrummet. Tre av vittnena har sagt att de uppmärksammade situationen i vardagsrummet när Ubah Hassan skrek att hon hade blivit utsatt för knivvåld. Det fjärde vittnet har sagt att han inte hörde något sådant uttalande inne i lägenheten, men att kvinnan, efter att han hade lämnat lägenheten, stod på balkongen och sa att hon hade blivit attackerad med en kniv. Alla i lägenheten, förutom Nimo Ahmed, har sagt att lägenhetsinnehavaren direkt när han såg att kvinnan var skadad, skickade ut de andra från lägenheten. Lägenhetsinnehavaren och ett annat vittne har sagt att de såg kvinnan komma från tumultet i vardagsrummet med en skada. Det tredje vittnet har sagt att hon såg kvinnan hålla en hand på bröstet i vardagsrummet efter tumultet, samtidigt som lägenhetsinnehavaren skickade ut dem från lägenheten. Det fjärde vittnet har sagt att han såg kvinnan hålla en hand på bröstet på balkongen. Diq Abukar Ossman Ossoble har sagt att hon befann sig i vardagsrummet när kvinnan skrek att hon hade blivit attackerad med en kniv. Hon hade ryggen mot henne och såg inte vad som hände. När hon vände sig om såg hon att kvinnan hade en blödande skada på bröstet.
Nimo Ahmed har sagt att hon aldrig såg eller märkte kvinnans skada. Kartläggningen av blodet i lägenheten ger inget tydligt svar på var kvinnans skada uppstod, men visar bara att kvinnan rörde sig runt i lägenheten och blödde. Blod hittades både i vardagsrummet och på andra ställen i lägenheten. Utifrån de muntliga uppgifterna kan man dock dra slutsatsen att kvinnans skada uppstod i vardagsrummet medan hon, Diq Abukar Ossman Ossoble och Nimo Ahmed var där, medan de andra var i köket. Det går inte att fastställa exakt var i vardagsrummet kvinnan, Diq Abukar Ossman Ossoble eller Nimo Ahmed befann sig när skadan uppstod.
Vad gäller händelseförloppet efter skadan är det bekräftat att lägenhetsinnehavren, när han insåg att kvinnan hade blivit skadad, blev upprörd och skickade ut alla från lägenheten. Diq Abukar Ossman Ossoble, Nimo Ahmed och de tre vittnena lämnade lägenheten och området, medan kvinnan och Ibrahin Aden stannade kvar.
Med tanke på att kvinnan befann sig i vardagsrummet med Nimo Ahmed och Diq Abukar Ossman Ossoble när skadan inträffade är det rimligt att anta att skadan endast kan ha uppstått på ett begränsat antal sätt. Antingen har kvinnan själv orsakat skadan, eller så har den uppstått genom en olyckshändelse. Alternativt kan skadan ha orsakats av antingen Diq Abukar Ossman Ossoble eller Nimo Ahmed.
Slutsatser om hur kvinnans skada kommit till
Kvinnan, Diq Abukar Ossman Ossoble och Nimo Ahmed är de enda potentiella ögonvittnena till skadans uppkomst. Både Diq Abukar Ossman Ossoble och Nimo Ahmed har förnekat att de gjorde några observationer. Kvinnan, som har avlidit, har enligt uppgifter i målet gjort uttalanden strax efter skadans inträffande. Den tekniska utredningen har inte kunnat ge några närmare slutsatser om skadans förlopp. Åklagarens åtal grundar sig istället på de uppgifter och omständigheter som framkommit kring händelsen.
En obduktionsrapport visar att skadan orsakades av ett vasst föremål. En kompletterande rapport antyder att föremålet var enkeleggat. Även om åtalet inte begränsas till en kniv förespråkar åklagaren att kvinnans skada orsakades av en kökskniv som Diq Abukar Ossman Ossoble tog med sig från köket till vardagsrummet. Det finns dock uppgifter om att kvinnan höll i en sax enligt både Diq Abukar Ossman Ossoble och Nimo Ahmed. En av obduktionens läkare, har bekräftat rapportens innehåll och har påpekat att skadans mönster inte överensstämmer med vad man förväntar sig vid användning av en tandad kniv.
Även om lägenhetsinnehavarens bostad och området kring den genomsökts har inget föremål med spår av blod eller DNA från kvinnan kunnat hittats. Flera knivar och en sax hittades i lägenheten utan blodspår. Det verkar osannolikt att inga spår skulle finnas på det föremål som orsakade skadan. Flera omständigheter tyder på att kniven som Diq Abukar Ossman Ossoble tog från köket till vardagsrummet kan ha orsakat skadan. Detta baseras främst på det nära tidssambandet mellan när kniven togs till vardagsrummet och skadans inträffande. Det har också spekulerats i att kvinnan kan ha orsakat skadan själv på grund av depression eller tidigare självmordsförsök. Detta förklaras dock som osannolikt med tanke på skadans allvar och det bristande motivet för att hugga sig själv i bröstet.
Eftersom ingen annan än Nimo Ahmed eller Diq Abukar Ossman Ossoble befann sig i rummet med kvinnan, måste en av dem ha orsakat skadan. Diq Abukar Ossman Ossoble har inte åtalats för detta, men det finns vissa omständigheter som pekar mot honom, särskilt att han tog med en kniv till vardagsrummet. Slutligen har Nimo Ahmed presenterats som den mest sannolika gärningsmannen, baserat på flera faktorer inklusive blod på hennes kläder och en eventuell motivkonflikt med kvinnan. Sammantaget pekar de presenterade omständigheterna mot att det var Nimo Ahmed som orsakade skadan.
Tingsrättens rubricering blir mord
Kvinnan har förlorat livet till följd av skadan som Nimo Ahmed har åsamkat henne. Alla objektiva krav för mord är därmed uppfyllda. För att ansvara för mord eller dråp krävs att Nimo Ahmed agerade med uppsåt och att detta uppsåt innefattade att kvinnan skulle avlida. Inga omständigheter har framkommit som motsäger att Nimo Ahmed avsiktligt utdelade det specifika hugg som resulterade i skadan. Omständigheterna tyder också starkt på att handlingen var medveten och avsiktlig. Således är Nimo Ahmed övertygande bevisad att hon agerade med uppsåt. Frågan som återstår för tingsrätten att bedöma är om hon även hade uppsåt till kvinnans död.
Inom straffrätten skiljer man mellan olika former av uppsåt. Om gärningsmannen avsåg en viss effekt och även insåg att den var praktiskt möjlig, anses handlingen vara utförd med direkt uppsåt. Om gärningsmannen inte strävade efter effekten men förstod att den skulle inträffa eller var nästan oundviklig, anses handlingen utföras med indirekt uppsåt. Den lägsta graden av uppsåt kallas likgiltighetsuppsåt. För att bedöma detta krävs att man först avgör om gärningsmannen var medveten om risken för effekten och sedan om han eller hon var likgiltig inför effekten.
Bedömningen av uppsåt görs med hänsyn till omständigheterna vid handlingen. Åklagaren hävdar att skadans allvar visar att Nimo Ahmed hade direkt uppsåt att döda kvinnan.
Det bör noteras att det inte är helt klart vilket föremål som användes eller hur huggningen skedde. Dessutom finns det vissa omständigheter som talar emot direkt uppsåt. Endast en skada har inträffat, vilket antyder att händelsen inte var noga planerad utan snarare ett ögonblicks verk. Med hänsyn till dessa omständigheter är det inte bevisat att Nimo Ahmed hade vare sig direkt eller indirekt uppsåt att döda kvinnan.
Därefter måste frågan om Nimo Ahmed handlade med likgiltighetsuppsåt beaktas. Det är allmänt känt att knivhugg mot bålen är livshotande. Det har inte framkommit något som tyder på att Nimo Ahmed inte insåg detta. Vid tidpunkten för händelsen utgjorde detta inte ett relevant skäl för henne att avstå från handlingen. Med tanke på de yttre omständigheterna vid händelsen kan inget annat än att Nimo Ahmed, i det ögonblicket, var likgiltig inför risken att huggen kunde leda till kvinnans död. Hon visade därmed likgiltighet inför konsekvenserna av sitt handlande. Åklagaren har således bevisat att Nimo Ahmed agerade med uppsåt att döda. Handlingen ska därför betraktas som mord.
Bedömning av Diq Abukar Ossman Ossobles gärningar
När det gäller påståendet om medhjälp till mord har åklagaren hävdar att Diq Abukar Ossman Ossoble primärt bör åtalas för medhjälp till mord och sekundärt för grovt skyddande av brottsling. Det är tydligt från utredningen att Diq Abukar Ossman Ossoble åtminstone efter händelsen ”tog Nimo Ahmeds parti” genom att följa med henne från lägenheten, tillbringa resten av natten med henne och fortsätta att ha kontakt med henne därefter. Dessa allmänna omständigheter utgör dock bara bevis på vilka avsikter eller motiv Diq Abukar Ossman Ossoble kan ha haft. Även om dessa omständigheter är problematiska är det åklagarens påståenden om specifika handlingar som tingsrätten måste utreda. Det är åklagarens påstådda handlingar som utgör grunden för tingsrättens bedömning och det är endast de åtalade momenten som tingsrätten ska ta ställning till när det gäller eventuell skuld.
Åklagaren har hävdat att Diq Abukar Ossman Ossoble främjade Nimo Ahmeds handling genom att hämta och hantera ett brottsverktyg, skapa ett numerärt övertag, ge Nimo Ahmed moraliskt stöd och visa solidaritet med henne. När det gäller hämtningen av brottsverktyget finns det inga bevis för att den kniv som Diq Abukar Ossman Ossoble hämtade var det verktyget. Därför är det inte heller bevisat att han hämtade eller hanterade något brottsverktyg.
Mot Diq Abukar Ossman Ossobles berättelse om händelsen i vardagsrummet finns det vittnesmål som antyder att kvinnan, enligt vissa vittnen, påstått att ”de” (vilket avser både Nimo Ahmed och Diq Abukar Ossman Ossoble) agerade emot henne. Dessutom lämnade Diq Abukar Ossman Ossoble platsen tillsammans med Nimo Ahmed. Men dessa omständigheter är inte tillräckliga för att övertyga om något annat händelseförlopp än det som Diq Abukar Ossman Ossoble har redogjort för. Dessutom har det inte presenterats tillräckligt med bevis för att visa hur Diq Abukar Ossman Ossoble skulle ha skapat ett numerärt övertag, stärkt Nimo Ahmeds agerande eller visat solidaritet med henne vid tidpunkten för handlingen. Med tanke på detta bör åtalet mot Diq Abukar Ossman Ossoble för medhjälp till mord avvisas.
Åklagaren har hävdat att Diq Abukar Ossman Ossoble, i andra hand, gjort sig skyldig till grovt skyddande av brottsling genom att ha försökt dölja bevis, hjälpt den misstänkta brottslingen att fly undan rättvisan, och motverkat brottets upptäckt genom att hantera och ta bort brottsverktyg samt bistå den misstänkta att gömma undan kläder och en mobiltelefon. Skyddande av brottsling kan uppdelas i två kategorier: åtgärder som syftar till att gömma den misstänkta för rättvisan och åtgärder som försvårar brottets upptäckt och bevisning. Åtgärderna behöver inte nödvändigtvis ha fysiskt försvårat polisens arbete för att vara straffbara, utan det är tillräckligt att de avsiktligt syftade till att undgå straffansvar för den misstänkta. Dock finns det undantag för att tillhandahålla oskyldiga tjänster.
Enligt Diq Abukar Ossman Ossobles egna uppgifter måste han ha insett att Nimo Ahmed hade orsakat skadan på kvinnan. Om han vidtog åtgärder för att hjälpa Nimo Ahmed att undkomma eller försvåra utredningen är avgörande, förutsatt att dessa åtgärder anses utgöra skyddande av brottsling och att han handlade med uppsåt.
Det är fastställt att Nimo Ahmed och Diq Abukar Ossman Ossoble lämnade brottsplatsen tillsammans och sedan tillbringade tid tillsammans på en annan plats. Det har dock inte preciserats huruvida Diq Abukar Ossman Ossoble faktiskt hjälpte Nimo Ahmed att fly. Att han följde med henne är inte tillräckligt för att utgöra medhjälp till flykt. Det har framkommit att Diq Abukar Ossman Ossoble och Nimo Ahmed hade besökt samma plats tidigare, men det är inte belagt att det var han som arrangerade detta besök för att förhindra att Nimo Ahmed skulle åka hem. Åklagaren har därför inte lyckats bevisa att Diq Abukar Ossman Ossoble hjälpte Nimo Ahmed att fly.
När det gäller eventuell hantering av brottsverktyg kan Diq Abukar Ossman Ossoble inte anses vara skyldig utifrån de redovisade omständigheterna. Angående mobiltelefonen, som tillhörde lägenhetsinnehavaren och som Diq Abukar Ossman Ossoble hade, är det oklart huruvida det bidrog till att skydda Nimo Ahmed. Det är troligt att Diq Abukar Ossman Ossoble hade fått tag på telefonen tidigare under kvällen och av misstag tagit med den när han lämnade lägenheten. Mobiltelefonen hittades senare hos Nimo Ahmed. Även om detta kan tolkas som att Diq Abukar Ossman Ossoble hjälpte till att dölja bevis, är det inte bevisat att han agerade med uppsåt.
När det gäller Diq Abukar Ossman Ossobles hjälp med att göra sig av med kläder, speciellt genom att låna ut sin t-shirt till Nimo Ahmed, har detta underlättat döljandet av bevis. Även om Nimo Ahmed kanske bar ett linne under sin skjorta, verkar t-shirten ha spelat en viktig roll för att göra det möjligt att bli av med skjortan utan att väcka uppmärksamhet. Genom att tillhandahålla t-shirten underlättade Diq Abukar Ossman Ossoble för Nimo Ahmed att göra sig av med skjortan och därmed försvårade en eventuell identifiering. Båda dessa faktorer borde ha varit uppenbara för Diq Abukar Ossman Ossoble, och därför bör han dömas för skyddande av brottsling.
Åklagaren har yrkat på att brottet ska bedömas som grovt, men med tanke på omständigheterna kan inte Diq Abukar Ossman Ossobles handling klassificeras som grovt brott. Även om han kanske inte insåg allvaret i skadan på kvinnan vid den tiden, har han ändå medverkat till att dölja bevis och försvåra identifieringen av Nimo Ahmed. Det faktum att han inte försökte undanröja all bevisning och att Nimo Ahmed hade vittnen som kände till henne gör att hans agerande inte kan anses vara grovt.
Påföljder för Nimo Ahmed och Diq Abukar Ossman Ossoble
Nimo Ahmed blev dömd för mord. Enligt straffskalan för mord är det minsta fängelsestraffet tio år och det högsta 18 år, alternativt livstids fängelse. Enligt praxis fastställd av Högsta domstolen bedöms ett mord normalt med ett straffvärde motsvarande 16 års fängelse om det inte finns några särskilt försvårande eller förmildrande omständigheter. Det bör beaktas att Nimo Ahmed agerade med likgiltighetsuppsåt.
Åklagaren har föreslagit att straffet ska vara livstids fängelse. Detta har främst motiverats med att gärningen orsakade stor dödsångest för offret. Tingsrätten, även om den inte ifrågasätter att kvinnan kan ha upplevt dödsångest, anser att lidande och dödsångest är vanligt förekommande vid mord om offret inte dör omedelbart. Efter att ha vägt alla omständigheter anser tingsrätten att Nimo Ahmeds handling inte motiverar ett livstidsstraff. Å andra sidan har inga omständigheter framkommit som skulle minska straffet under den normala utgångspunkten enligt praxis. Därför fastställs straffet till 16 års fängelse. Ingen annan påföljd än fängelse kan övervägas.
En utlänning kan bli tvungen att lämna Sverige om personen blir dömd för ett brott som föranleder en strängare påföljd än böter och där handlingen och andra omständigheter tyder på att personen kan fortsätta begå brott i landet, eller om brottet har ett allvarligt straffvärde motsvarande fängelse i minst sex månader, eller av annan karaktär som gör att personen inte bör få stanna i Sverige. Nimo Ahmed har blivit dömd till 16 års fängelse för mord och är medborgare i Somalia. Hon fick permanent uppehållstillstånd 2013 på grund av sin makes anknytning till Sverige. Situationen i Somalia utgör inte ett skyddsskäl, och Nimo Ahmed har inte ansökt om skydd hos Migrationsverket. På grund av allvaret i hennes brott finns starka skäl för att hon ska utvisas.
Vid bedömningen av utvisningen måste dock Nimo Ahmeds anknytning till Sverige tas i beaktande, inklusive hennes etablering i samhället och hennes barns behov av kontakt med henne. Hon är ensamstående mor till fem barn, varav fyra är minderåriga. Barnen har ingen nära familj utöver henne och har behövt placeras enligt LVU sedan hon häktades. Deras far har förlorat vårdnaden på grund av våld mot dem och Nimo Ahmed. Barnen lider av separationen från sin mor och har enligt socialtjänsten ett stort behov av henne.
Konsekvenserna av Nimo Ahmeds frånvaro från sina barns liv är betydande och förväntas fortsätta påverka dem under lång tid, men dessa aspekter måste balanseras mot allvaret i hennes brott och omständigheterna kring verkställandet av utvisningen. Även om hennes barn är unga idag förväntas de vara vuxna eller nästan vuxna när utvisningen verkställs, vilket minskar betydelsen av barnperspektivet. Enligt lagändringar från 2022 beaktas inte de konsekvenser en utvisning kan ha vid straffbestämningen. Istället avgörs längden på återreseförbudet utifrån anknytning till Sverige och brottets allvar. Med tanke på straffvärdet för Nimo Ahmeds brott förväntas inte hennes återreseförbud tidsbegränsas trots hennes längre vistelse i Sverige och anknytningen till hennes vuxna barn.
När det gäller Diq Abukar Ossman Ossoble bedöms det samlade straffvärdet motsvara fängelse i 4 månader. Karaktären av att skydda en brottsling talar för fängelsestraff. Det krävs därför specifika skäl för att välja någon annan påföljd än fängelse. En villkorlig dom med böter skulle inte vara tillräckligt sträng som påföljd. Med tanke på Diq Abukar Ossman Ossobles tidigare narkotikabruk är samhällstjänst inte ett lämpligt alternativ. Dessutom har det identifierats ett visst behov av övervakning av Diq Abukar Ossman Ossoble, även om skälen inte är tillräckligt starka för att överväga skyddstillsyn. Därför bör påföljden vara fängelse i enlighet med straffvärdet.
