Sedan år 2018 krymper Stockholm, det är fler som flyttar ut än som flyttar in i regionen. Enligt färska siffror från Statistikmyndigheten (SCB) syns ett nytt flyttmönster. Medan utomeuropeiska invandrare stannar kvar väljer svenskfödda med barn att lämna storstaden för mer natur, trygghet och möjlighet att vara i sociala nätverk som kulturellt känns hemma.
Länge har vi vant oss vid att Stockholmsregionen hela tiden har vuxit med ett par busslaster om dagen. Förutom under den så kallade ”gröna vågen” under 1970-talet har Stockholmsregionen stadigt lockat till sig både unga studerande, barnfamiljer och människor som sökte jobb. Sedan år 2018 syns dock ett trendbrott; regionen har numera en nettoutflyttning. Detta visar nya siffror från SCB som publicerades den 20 februari.
När vi kontaktar SCB visar det sig att det ofta är personer med utrikes bakgrund som stannar i storstadsregionerna, medan etniskt svenska familjer väljer att flytta bort från mångkulturen.
Personer med utrikes bakgrund stannar i storstadsregionerna, medan etniskt svenska familjer väljer att flytta bort från mångkulturen.
Mönstret känns även igen från vilka som väljer att flytta utomlands. Nya Tider kunde till exempel i NyT v.13/2018 berätta om hur etniska svenskar väljer att lämna Sverige. Siffror för 2019 visar att trenden håller i sig. Enligt SCB utvandrade då 47 718 personer, och födda i Sverige var den största gruppen.
Markant överrepresentation av migranter
Tomas Johansson är utredare på SCB och sysslar just med befolkningsstatistik. När Nya Tider når honom för en intervju börjar han med att ge ett exempel på hur flyttströmmen kunde se ut år 2018, alltså det år man kunde börja skönja en nettoutflyttning från Stockholmsregionen.
– Om vi tittar på år 2018, så flyttade cirka 27 000 utrikes födda till Stockholmsregionen, och de inrikes födda stod för resterande 3 000, säger han och fortsätter:
– Samtidigt hade vi en nettoutflyttning på 197 personer, och det var inrikes födda, särskilt barnfamiljer som valde att flytta från regionen, både till kranskommuner i närliggande regioner med pendlingsavstånd men också längre bort.
Och år 2019 bekräftar trenden. Enligt SCB:s siffror har 983 fler personer flyttat från Stockholm än vad som flyttat in.
– Det är absolut en bekräftelse av vad vi sett 2018, säger Tomas Johansson. Det är en demografisk omfördelning som sker.
”Det är en demografisk omfördelning som sker.”
NyT: Du säger att utflyttningen i huvudsak drivs på av inrikes födda. Handlar det inte väldigt ofta om etniska svenskar som flyttar?
– Vi brukar inte prata i så tydligt etniska termer eftersom det ju är ganska känsligt, men visst stämmer det till stora drag.
Enligt Johansson är det ofta de som har råd som flyttar bort från Stockholm, och ofta är det en lugnare och tryggare skolmiljö för barnen som väger tungt.
NyT: Vad tror du ligger bakom de nya flyttmönstren?
– Det är komplext. En viktig förklaring är att det helt enkelt är lättare att hitta billigare boende i kranskommuner som kanske ligger längre bort från Stockholm men ändå med möjlighet till både distansarbete och pendling. En bättre skolmiljö väger också tungt, eftersom det ofta ju handlar om barnfamiljer som har det relativt gott ställt som flyttar.
Natur, trygghet och viljan att vara med kulturellt likasinnade
Många av de barnfamiljer som lämnar Stockholm gör det för att ge barnen en boendemiljö med mycket mer natur inpå knuten.
NyT: Går det rentav att tala om en ny, grön våg när välbeställda barnfamiljer väljer att lämna storstaden?
– Ha, ha, småskrattar Tomas Johansson.
– Det är lite för tidigt att säga, men det skulle man kanske kunna säga om det håller i sig. Många väljer som sagt att bo mer naturnära när de väl lämnar Stockholm eftersom man tycker att det känns bättre för barnen, och många barnfamiljer med hög utbildning är ju inte sällan miljömedvetna.
Men Johansson nämner sedan ytterligare skäl som driver på utflyttningen från Stockholmstrakten. En del av dem som flyttar väljer att vända tillbaka till sina uppväxtmiljöer och helt enkelt återknyta till sociala nätverk som känns välbekanta.
NyT: Tror du att den ökande gängkriminaliteten och otryggheten också har betydelse när fler inrikes födda väljer att lämna Stockholm medan fler utrikes födda väljer att stanna kvar?
– Det skulle kunna vara en faktor ja, även om jag inte tror att den är helt avgörande, men betydelselöst är det inte.
NyT: Du nämnde betydelsen av sociala nätverk när man flyttar hem till barndomsbygden eller någon annanstans. Kan inte betydelsen av kulturell sammanhållning också ha en betydelse när inrikes födda flyttar till orter där andelen inrikes födda är högre än i Stockholm?
– Jo. Likaväl som utrikes födda dras till storstäderna, exempelvis till Stockholm, kan ju bero på att de har möjlighet att bo med fler av sina landsmän, så det gäller nog omvänt också.
NyT: Bekräftar inte det att vi redan nu är inne i en utveckling med ökad, kulturell splittring?
– Det stämmer.
”Fler väljare med invandrarbakgrund är inte dåligt för oss”
Om man rent politiskt tittar närmare på vilka som under den senaste tioårsperioden arbetat för en ökad, befolkningsmässig tillväxt i storstäderna samt byggandet av fler bostäder genom så kallad förtätning, är det Miljöpartiet som varit mest aktiva. Det har av vissa uppfattats som ironiskt att ”de gröna” tar bort grönytorna i Stockholm. Det tidigare vurmandet för det småskaliga livet, nära naturen och bortom betongen, har ersatts av klimatsmarta lägenheter i passivhus.
Det som också förändrat partiets inriktning är tillskottet av medlemmar och företrädare från de muslimska länderna. Vi kontaktar Cecilia Obermüller, MP:s gruppledare i Stockholms stadsbyggnadsnämnd, för att fråga om partiets syn på de nya flyttmönstren. Vad tycker hon om att svenska barnfamiljer nu väljer ett liv nära naturen och i social samexistens med människor som liknar dem själva i kulturellt avseende, medan de utrikes födda blir kvar? Svaret som kommer per sms:
”Jag tror vi har en politik som många utrikes födda nu börjar känna igen sig i. Fler väljare med invandrarbakgrund är inte dåligt för oss”.
Den här artikeln publiceras i samarbete med Nya Tider.
