Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin går till Svante Pääbo, för ”hans upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution”. Pääbos forskning har gett upphov till ett helt nytt forskningsfält, paleogenomik, som kartlägger utdöda hominiders DNA och släktskap med moderna människor.
Svante Pääbo har kartlagt Neanderthalmänniskans DNA och upptäckt och kartlagt Denisovamänniskans. Dessa är så kallade homininer, en grupp som innefattar homo sapiens och alla våra direkta föregångare, men inte de andra människoliknande aporna. Terminologin och klassificeringen i detta område skiftar snabbt, bland annat till följd av Pääbos banbrytande forskning.
Det första stora genombrottet kom på 90-talet när han utvecklade metoder för att analysera mitokondrie-DNA från kvarlevorna av neanderthalare. Mitokondrie-DNA skiljer sig från cellkärnans DNA i en rad avseenden och en viktig aspekt är det finns tusentals av det till skillnad från ett exemplar i cellkärnan, en annan sak är att det är mycket kortare. Dessa egenskaper gör att det är lättare att långt efteråt utvinna information från det. Genom att sekvensera en region av en neanderthalares mitokondrie-DNA lyckades han för första gången bevisa de var genetiskt annorlunda, jämfört med både oss och schimpanser.
Efter detta blev Pääbo erbjuden att skapa ett Max Plank-institut* för att fortsätta sin forskning. Det gav honom möjlighet att ta sig an det större projektet, att kartlägga hela Neanderthalgenomet. 2010 hade man lyckats, tack vare Pääbos arbete, inte bara med forskning utan med at knyta till sig rätt experter från en rad områden. Då kunde man påvisa att den första gemensamma anfadern till Neanderthalare och oss levde för ungefär 800 000 år sedan.
Den forskning som Pääbo initierat och fortsatt med visar att arkaiska människor som Neandertal och Denisova, men också andra oidentifierade människoarter har parat sig med våra förfäder. Resultatet är att européer har ett DNA som innehåller upp till 4 procent Neandertal-DNA och att vissa asiatiska populationer utöver detta också har en betydande andel Denisova-DNA. Studier av afrikanska populationer försvåras av bristen på fossil, men med statistiska metoder kan man konstatera att liknande processer ägt rum även där, med flera oidentifierade homininer.
ANALYS
Svante Pääbos forskning är avgörande för att svara på frågan om vem som är en människa och varför. Det kan också komma att bli ett svårlöst problem för de vänsterliberaler som hävdar ”alla människors lika värde”, när genetiken på en rad fronter påvisar att så inte är fallet. Begreppsförvirringen inom genetiken hänger samman med detta, det finns en önskan att till varje pris undvika rasbegreppet, vilket lett till skiftet att man istället talar om populationer. Om även det begreppet blir politiskt kontaminerat så återstår inget annat än att kalla även underarter och utdöda raser för homininer, för att kunna behålla den västerländska föreställningen att alla nu levande människor tillhör samma ras.
- Max Plank Institutet: en beteckning för de vetenskapscentra som Max Plank-sällskapet med pengar från den tyska regeringen skapat för att bedriva grundforskning i en rad områden.