Avtalet, som ännu inte är signerat,-innebär att Sudans nya civilledda regering skall sätta in 335 miljoner dollar på ett spärrat konto för familjerna till offer för terroristattacker som den tidigare sudanesiska regimen stödde för två decennier sedan. De attacker som omfattas av avtalet är 1998 års ambassadbombningar i Kenya och Tanzania och terroristattacken mot USS Cole 2000. Det omfattar inte kraven från familjer till offren för terroristattackerna den 11 september i Washington och New York.
Om överenskommelsen ratificeras skulle det bidra till att återställa Sudans ställning i det internationella samfundet och möjliggöra externa investeringar och stöd till landets krisdrabbade ekonomi. Det skulle också bana väg för ytterligare normalisering av USA:s förbindelser med Sudan och innebära en politisk seger för Sudans premiärminister Abdalla Hamdok, vars bräckliga övergångsregering står inför ett ökat tryck sedan revolutionen 2019 som störtade diktatorn Omar al-Bashir.
USA: s utrikesminister Mike Pompeo träffade Hamdok i Sudan på tisdagen för att diskutera landets övergång till demokrati och åtgärderna för att avlägsna landet från terrorismlistan. Trumpadministrationen har också i tysthet pressat Sudan att normalisera relationerna med Israel, sade flera amerikanska tjänstemän till Foreign Policy, även om Hamdoks kansli i ett uttalande på tisdagen sade att hans övergångsregering inte hade befogenhet att göra det. Tjänstemännen sade att en sådan åtgärd skulle kunna bidra till att påskynda upphävandet av terrorismklassificeringen, med tanke på Trumpadministrationens nära relation med Israel.
Men tjänstemän i Washington varnar för att andra betydande hinder ligger kvar innan avtalet kan slutföras. Förlikningsförslaget och direktivet om att häva Sudans terrorbeteckning måste godkännas av Pompeo och sedan av president Donald Trump innan de skickas till kongressen för granskning. Kongressledamöterna skulle behöva gå med på att formellt ta bort Sudan från listan över statliga terrorsponsorer och anta en lagstiftning som skulle återställa landets suveräna immunitet inför amerikanska domstolar.
Den preliminära överenskommelsen omfattar månader av hårda juridiska och politiska diskussioner som syftar till att öka de politiska möjligheterna för Sudans civila ledare, Hamdok, som leder landets svåra övergång till civilt styre från årtionden av militärdiktatur.
En svår fråga var hur amerikanska medborgare skulle kompenseras av den sudanesiska regeringen jämfört med utländska medborgare. Under de två decennier som gått sedan attackerna har vissa utländska medborgare blivit amerikanska medborgare, vilket väcker frågor om huruvida de bör kompenseras baserat på deras nuvarande eller tidigare medborgarskap.
Avtalet kräver att Sudan betalar upp till 10 miljoner dollar för varje amerikansk regeringstjänsteman som dödades under bombningarna av de amerikanska ambassaderna och 800 000 dollar för utländska medborgare som arbetade på ambassaderna och dödades, enligt amerikanska tjänstemän och folkvalda som känner till avtalet. Amerikaner som skadades i attacken kan få allt från 3 miljoner till 10 miljoner dollar i ersättning, medan utländska medborgare som skadades skulle få upp till 400 000 dollar.
Avtalet har redan fått kritik från vissa familjer till utländska medborgare som skadats eller dödats i attacken, som sade att USA inte bör sätta ett högre eller lägre värde på offren baserat på deras födelseland. Amerikanska tjänstemän som känner till förhandlingarna besvarar kritiken med att utrikesdepartementet följer det prejudikat som fastställts genom avtalet med Libyen 2008 under förhandlingarna för att stryka landet från terrorlistan.
Men andra familjer till offer, inklusive amerikaner och tanzanier, har bett kongressen att stödja avtalet. ”I mer än två decennier har vi väntat på rättvisa och skuldutkrävning. Vi anser att förlikningsavtalet, även om det är långt ifrån perfekt, ger rättvisa och slår fast ansvaret”, lyder ett brev till kongressen som undertecknats av mer än 80 familjemedlemmar.
