Presidenten inledde talet med en lägesanalys. För det första konstaterade han att Frankrikes nuvarande problem inte rör implementeringen av sekulära principen, det vill säga åtskillnad mellan stat och religion.
Det problem Frankrike däremot har och behöver adressera rör islamistisk separatism, en strömning och politisk rörelse som vill etablera en parallell samhällsordning som inte bara går emot republikens värderingar och styrelsesätt, utan också hävdar att dess lagar och regler står över de som instiftats av Frankrike. Detta har tagit sig uttryck på olika sätt: barn har tagits ur skolan, indoktrinering har ägt rum, idrotts- och kulturutövning har använts som arenor för påverkan och motstånd till jämställdhetsfrämjande insatser, våld har bagatelliserats, och vissa franska medborgare har radikaliserats till terrorister. Presidenten ansåg att denna radikala ideologi är resultatet av en kris som islam genomgår i hela världen.
Macron fastslog även, som ett andra konstaterande, att denna negativa utveckling har förstärkts av yttre influenser och en metodisk organisering hos såväl politiska som privata krafter. Ur detta har radikala strömningar och grupper som wahabism, salafism och muslimska brödraskapet uppstått. Dessa rörelser har ofta haft en fredlig utgångspunkt, men har erhållit finansiering från yttre krafter, som också radikaliserat dessa rörelser. Vilka dessa yttre krafter skulle vara, eller deras syfte med finansieringen togs däremot inte upp i talet.
Slutligen konstaterade presidenten att vissa fenomen och händelser i den franska samhällsutvecklingen har uppmuntrat till separatismen: gettoisering av vissa bostadsområden, social filtrering och koncentration i utsatta områden samt en brist på samhälleliga tjänster och aktiviteter – en brist och tomrum som den radikala islamism fyllt. Paralleller kan dras till de svenska utanförskapsområdena där samhället och privata företag jagas bort, till förmån för gängen, klanerna och imamerna som dessutom kan vara tätt förbundna sinsemellan.
Macron anser dessutom att Frankrikes koloniala historia och de trauman som sprungit ur den har ibland inte bemötts på ett tillbörligt och ansvarserkännande sätt, vilket i sin tur bidragit till den negativa utvecklingen. När så en del av den franska ungdomsgruppen med invandrarbakgrund har utforskat sin identitet, har ett hat gentemot den franska republiken uppstått.
En stor utmaning i kampen mot islamistisk separatism är att den måste ske utan att stigmatisera muslimer och utan att skuldbelägga en hel religion för den separatism som har uppstått. Macron underströk även vikten av att se till att ingen hamnar på villovägar i religionens namn och att muslimer som är goda medborgare inte blir måltavlor som far illa i denna process.
Den kommande strategin mot islamistisk separatism har fem huvudpunkter och mål:
1) Alla barn skall få en utbildning i linje med republikens principer
Från och med skolstarten 2021 införs skolplikt från tre års ålder. Hemundervisning begränsas och striktare regelverk kring dess organisation införs. Det enda undantag som kan åkallas är hälsoskäl. I dagsläget hemundervisas mer än 50 000 barn i Frankrike och siffran stiger varje år. En stor grupp barn befinner sig därmed helt utanför det franska skolsystemet och på så vis även längre och längre bort från den franska staten. Skolor som inte har ett så kallat statligt kontrakt kommer att ställas under striktare kontroll, vilket förenklar möjligheten till administrativ nedstängning, om så skulle vara nödvändigt.
2) Förbättrat ramverk för föreningar
I lagförslagspaketet ingår nya ramverk och regler för föreningar, vilket gör det enklare för staten att upplösa de föreningar som utövar psykiskt eller fysiskt våld eller som ägnar sig åt trakasserier eller förföljelser mot enskilda personer. Finansieringen bakom dessa föreningar kommer att kontrolleras striktare. De föreningar som mottar statliga bidrag skall skriva under ett kontrakt där de förbinder sig att respektera republikens värderingar. Om det inte åtföljs blir föreningen återbetalningsskyldig.
3) Stärkt sekularitet i offentlig sektor
Sekulariteten är en garant för alla friheter i Frankrike. Den skall försvaras med kraft överallt. Trots att denna princip är mycket tydlig för verksamheten inom fransk offentlig sektor, så råder en juridisk oklarhet gällande offentligt anställda. I sitt tal meddelande presidenten därför att neutralitetsprincipen skall utvidgas till att omfatta alla anställda och verksamma inom, eller knutna till, offentlig sektor.
4) Stoppa utländsk påverkan på islam
I sitt tal meddelade president Macron att systemet för utlandsbaserad utbildning för imamer dras in. Det franska rådet för muslimsk tillbedjan (Le Conseil Français du culte musulman) har fått i uppdrag att skapa en särskild certifiering för imamutbildningar i Frankrike, vilken skall presenteras om 6 månader. Vidare skärps kontrollen av finansiering av moskéer och andra platser för tillbedjan. Presidenten har även diskuterat ett samarbete med Saudiarabien kring regler för hajj-pilgrimsfärder till Mecka. Macron sade också att systemet med utsända imamer, det vill säga de cirka 300 imamer som Turkiet, Marocko och Algeriet har skickat till franska moskéer, kommer att avvecklas inom fyra år.
Macron underströk att det inte är statens uppgift att strukturera islam, men att de franska myndigheterna önskar verka som stöd för en ”upplyst islam”, fri från inflytande från yttre håll, en islam som kan leva i fred med den franska republiken.
5) Verka för bättre och fördjupad förståelse av islam
Stärkt kunskap och ökad förståelse är nyckelfaktorer i kampen mot separatism. Av denna anledning sker en satsning på kurser i arabiska, och forskning om muslimsk civilisation, Medelhavsområdet, Nordafrika och Afrika får ett resurstillskott. Ett forskningsinstitut för islamologi kommer också att inrättas. Den påtagliga mångfalden inom den franska ungdomsgruppen visar enligt Macron på behovet av att skolväsendet erbjuder undervisning i arabiska, vilken skall utföras av behöriga lärare som respekterar republikens värderingar. Med erfarenheterna av den svenska hemspråksundervisningens misslyckande i åtanke så kan denna åtgärds effektivitet ifrågasättas, den skulle rent av kunna vara kontraproduktiv.
Efter konsultation med religiösa representanter kommer ett slutligt lagförslag att läggas fram i december 2020. Den övergripande ambitionen med detta projekt är att bekräfta sekularitetsprincipen och stärka republikens värderingar ytterligare. Lagförslaget kommer att läggas till sekularitetslagen från 1905, då kyrka och stat separerades.
