Drygt 32 procent av de kommuner som deltagit i SVT:s undersökning säger att välfärdsbudgeten i år kommer vara lägre än fjolårets. Knappt 20 procent menar också att det kommer leda till kvalitetsförsämringar i verksamheten.
De 7,5 miljarder kronor extra som det ”konservativa blocket” i riksdagen och Vänsterpartiet beslutade om tidigare i år kommer inte räcka långt, menar Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner.
– Om kommunerna skulle få alla pengar som har utlovats så skulle man ändå behöva lägga till lika mycket själva genom att till exempel effektivisera eller höja skatten till år 2022, säger hon till SVT.
Kommuner som satsat på stor invandring börjar få problem eftersom statsbidragen för att försörja asylsökande bara gäller i två år.
– Man kan se att många av de kommuner som tog väldigt många flyktingar [2015] fick höga ersättningar för asylmottagandet. Nu klingar de pengarna av och då har man byggt upp en kostnadsmassa som man inte har råd med längre, säger Annika Wallenskog.