Insikt24 klandras för publiceringar där en namngiven person påstods ha grundat en terrororganisation och orsakat överfall.
Insikt24 får också kritik för att inte ha gett personen tillräcklig möjlighet att bemöta uppgifterna.
Mediernas Etiknämnd är ett privat initiativ som utdelar anmärkningar för journalistik som de påstår sig inte tycka är förenliga med ”god publicistisk sed”. Nedan är deras motivering.
Vad mediet publicerade
Insikt24.se publicerade en film och en artikel.
Publiceringen handlade om NN som beskrevs som grundare till AFA. Mediet hade följt NN under en tid och beskrev hur hen grundat en terroristorganisation, kopplades till extremism och överfall mot journalister samt hängde ut invandringskritiker. Det beskrevs också hur NN gjort obehagliga närmanden mot en kvinna. Enligt mediet hade NN inte lämnat AFA som hen under decennier varit en del av. Trots detta tilläts hen skriva i Aftonbladet.
Anmälaren: Felaktiga påståenden
Artikeln anmäldes av NN som ansåg att Insikt24 i sin artikel och videofilm förde fram en rad påståenden som var felaktiga och aldrig underbyggdes, med det enda syftet att utmåla anmälaren som terrorist och extremist. NN ansåg att artikeln var full av felaktiga insinuanta påståenden om att hen skulle ha antastat en kvinna på en rättegång, pekat ut en journalist för misshandel, att hen skulle ha koppling till misshandel av Insikt24:s journalister, att hen förföljt och trakasserat invandringskritiker i 30 år. Det fanns inga polisanmälningar mot anmälaren för något av detta, artikeln och filmen förde heller inte dessa uppgifter i bevis utan slog fast saker utan belägg.
Insikt24: Stort allmänintresse
Mediet svarade genom ansvarig utgivare Simon O. Pettersson att det fanns ett stort allmänintresse av att granska våldsbejakande extremism och särskilt dess kopplingar till etablerade sammanhang och publikationer. NN var väl känd och hade fått stort medialt genomslag och i varje enskilt fall presenterades det stöd som fanns för påståendena klart och transparent i publiceringen. Mediet ansåg också att anmälaren hade beretts möjlighet att bemöta dessa påståenden.
Anmälaren svarade att hen inte beretts möjlighet att bemöta påståendena i publiceringen. Insikt24 hade ställt några frågor till NN när hen var på väg in i en rättssal. Det handlade enbart om att uppvisa bilder på några personer som anmälaren förekom på bild bredvid. Insikt24 ställde inga frågor om övrigt material i publiceringen. Inga övriga kontaktförsök hade gjorts från Insikt24 för att få anmälarens kommentar på deras påståenden om att hen var kopplad till terrorism eller terrororganisationer.
Utgivaren för Insikt24 framhöll i ytterligare skriftväxling att upprepade kontaktförsök framgick av reportaget och att reportern skickat ett sms dagen före med ytterligare en intervjuförfrågan. Om mediet haft möjlighet skulle det ställt frågor om allt som behandlades i reportaget. Anmälaren hade visat ett fullständigt ointresse för att tala med Insikt24, något som mediet upplevt som ett principiellt ställningstagande och något hen själv hade valt.
MO: Svagt underlag för påståenden
Allmänhetens Medieombudsman konstaterar att det är ostridigt att anmälaren har varit aktiv inom AFA. Påståendet att anmälaren fortfarande är det förnekas av hen själv. Anmälaren hävdar att hen var med för 20 år sedan, men att hen lämnat organisationen för länge sedan. De belägg som mediet presenterar för sitt påstående är att fotografier som anmälaren sägs ha tagit vid en demonstration dykt upp på organisationens hemsida. Det påstås att tidningen Brand, där anmälaren sägs vara aktiv, anlitar AFA-aktivister (några av dem namnges), samt att anmälaren på första maj 2023 demonstrerat tillsammans med en av AFA:s grundare. Det nämns också att anmälaren är chefredaktör för GARM som delar bildarkiv med AFA och länkar till uthängningar av olika personer. Även om beläggen pekar mot att anmälaren har kopplingar till organisationen utger de sett ur ett medieetiskt perspektiv ett svagt underlag för påståendet att hen faktiskt är en del av organisationen i dag.
AFA brukar beskrivas som ett vänsterautonomt, utomparlamentariskt nätverk, med militanta inslag. Att våld och uthängningar av politiska motståndare förekommit är ostridigt. Att mediet kallar AFA för en terroristorganisation utgör en medieetisk skada för anmälaren i samma stund som hen nämns i sammanhanget. Sättet mediet gör det på implicerar att anmälaren skulle ha grundat och vara en del av en terrororganisation. Det är ett allvarligt påstående, som går betydligt längre än att påstå att någon är extremist eller generellt sett våldsbejakande. Såvitt MO förstått saken finns ingen officiell klassificering av AFA som en terrororganisation, och anmälaren har aldrig dömts, åtalats eller på annat sätt sammankopplats med terrorism.
Tillräckliga belägg saknas
Ansträngningar har gjorts för att anmälaren ska komma till tals, men MO:s uppfattning är att detta inte är tillräckligt. Mycket allvarliga anklagelser, och ett brett batteri av sådana, riktas mot anmälaren, bland annat i en 25 minuter lång film. I en sådan situation borde mediet i god tid och vid upprepade tillfällen ha erbjudit anmälaren ett bemötande.
Utpekandet av den lilla by där anmälaren äger en fastighet, och de närgångna bilderna på huset och tomten, är integritetskänsliga. Mediet hade kunnat ifrågasätta anmälarens val av sommarbostad utan att detaljerat peka ut var den ligger. Det finns inget allmänintresse av att exakt få veta var anmälaren bor.
Sammanfattande slutsats
MO konstaterar att Insikt24:s publicering har ett allmänintresse och anmälarens ställning är sådan att hen får tåla tuffa frågor och hård kritik i medier. MO anser dock att det saknas tillräckliga belägg för flera allvarliga påståenden som görs i artikeln och filmen. Bemötandefrågan har inte hanterats på ett medieetiskt acceptabelt vis. Den ingående publiceringen av platsen för och bilderna på anmälarens bostad är också alltför långtgående. MO:s bedömning är därför att anmälaren utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. För det bör mediet klandras.
Ärendet överlämnades till Mediernas Etiknämnd. Varken mediet eller anmälaren har yttrat sig i nämnden.
MEN: Insikt24 klandras
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Insikt24 för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.
Hela beslutet från Mediernas etiknämnd
Mediernas Etiknämnd (MEN) klandrar Insikt24 för publiceringar där en namngiven person påstods ha grundat en terrororganisation och orsakat överfall. Mediet saknade belägg för en rad av sina allvarliga påståenden. Insikt24 får också kritik för att inte ha gett personen tillräcklig möjlighet att bemöta uppgifterna.
Insikt24, dnr. 23250, exp. nr. 60/2023
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Insikt24 för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 27 oktober 2023 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Insikt24.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NA har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot artikeln NN [namn angivet] fortsätter att samarbeta med terrorgruppen AFA – skriver för Aftonbladet samt den film som hör till publiceringen. Artikeln och filmen publicerades av Insikt24 (insikt24.se) den 14 juni 2023.
Vad mediet publicerade
Artikeln (i sammanfattning)
I ett aktuellt videoreportage i Insikt24 tittade Christian Peterson närmare på en av våldsvänsterns veteraner, AFA-grundaren NN (som i folkbokföringen hette NA). Peterson hade följt NN:s uthängningar och extremism under ett års tid. Det skulle visa sig att NN inte lämnat den rörelse hen under decennier varit en del av. Trots detta tilläts hen skriva i Aftonbladet.
Hen var en av grundarna till terroristorganisationen AFA som hade utsatt invandringskritiker, politiker, myndighetspersonal och journalister för attentat och våldsdåd i över 30 års tid. Mediets granskning bjöd på en resa mellan Stockholm och det lilla samhället X-ort utanför Y-ort, Dalarna.
När mediet sökte NN under valåret 2022 ville hen inte svara på frågor och sprang rätt över en vältrafikerad gata. Bevakningen av AFA-profilen fick ett spektakulärt avslut vid Stockholms tingsrätt där hen för tillfället var stämd för två fall av förtal mot en privatperson. Gemensamt för mötena med NN var att hen konsekvent hade försökt undvika att svara på frågor om sina extremistkopplingar.
Den 23 maj befann sig NN vid Stockholms tingsrätt där hen var förtalsstämd. För att undvika att dömas hävdade NN vid upprepade tillfällen att hen skulle vara någon form av journalist. Samtidigt som hen vid flera tillfällen hade benämnt sig själv som aktivist.
I en intervju med den granskande journalisten Per Björklund medgav NN följande: ”Jag kallar mig alltid för aktivist, det har jag inga problem med. Jag är inte en sådan som vill skilja på journalist-rollen och aktivist-rollen.”
Juristen Henrik Johansson, som företrädde kärandesidan, redogjorde under rättegången för en rad trakasserier som hade skett i samband med NN:s utpekande av käranden som brottslig. Däribland hade NN hängt ut en persons sjukdomar inför tusentals människor.
I podcasten, där det aktuella förtalet framfördes, hade NN även skrutit om hur AFA hade hackat en nättidning och hotat skribenterna med våld.
Utanför rättssalen, under en av pauserna, skulle NN göra obehagliga närmanden mot en kvinna. Kvinnan blev märkbart rädd och journalistkollegan Roger Sahlström tvingades gå emellan. Till slut anlände en ordningsvakt som förde kvinnan till ett avskilt rum.
När mediet var på väg till rättegången blev medarbetare överfallna av två vänsterextrema aktivister som var sympatisörer till NN. En av gärningsmännen var NB som stod åtalad för brott mot knivlagen efter våldsamma scener under första maj 2022.
NN började sitt engagemang inom den autonoma vänstern på 90-talet när hen gick över från klimatextremistiska motorvägsblockader till den då nystartade terroristorganisationen AFA. Motiven till engagemanget inom AFA var, enligt egen utsago, att hen ofta hamnade i konflikt med skinnskallar.
”Om man inte har våldsövertaget, då får man ha informationsövertaget”, hade NN själv sagt om sin roll i AFA, vilket syftade på att hen som fysiskt svag framför allt ägnade sig åt olika typer av kartläggning av meningsmotståndare.
Centrum för Våldsbejakande Extremism [sic!], som var en del av Brottsförebyggande rådet, publicerade under 2020 en kunskapsöversikt över vänsterns brottslighet. I rapporten uppmärksammade BRÅ Tidningen Brand, där NN var chefredaktör och ansvarig utgivare.
Tidningen Brand polisanmäldes av Säkerhetspolisen i samband med att tidningen hade publicerat instruktioner för hur man utförde terrorattentat och då specifikt mordbränder.
Än idag anlitade NN AFA-aktivister till Brand, däribland den mycket våldsamma och brottsdömda AFA-aktivisten NC. En av AFA-Göteborgs grundare, ND, skrev ofta för Brand. ND uppmärksammades i media efter att hen hade talat positivt om att mörda meningsmotståndare efter att hen hade kommit ut från ett längre fängelsestraff.
Föga förvånande var NN även inblandad i Göteborgskravallerna, där vänsterextremister slog sönder hela centrala Göteborg.
När NN ställde upp på en intervju med TV4 medverkade hen i egenskap av ledare för AFA. I klippet använde sig NN av pseudonymen ”Bosse” när hen beskrev AFA:s terrorism mot bland annat Sverigedemokrater men även myndighetspersonal.
I dokumentären uppmärksammade TV4 den anlagda mordbranden som AFA hade tagit på sig: ”Som det står på vår hemsida antifa.se så har AFA tagit på sig den branden”, sa en AFA-aktivist.
NN försökte till en början undvika att ta ansvar för AFA:s alla terrordåd men klargjorde till slut hur hen såg på saken: ”Det var svårt att säga att AFA som helhet kan ta ansvar för varje aktion. Det är inte syftet med vår struktur. Personligen tycker jag att det var en bra aktion.”
Eftersom NN:s roll inom AFA framför allt fokuserade på informationsinhämtning och uthängningsarbete skulle hen få en ledande roll inom AFA:s kartläggningsgrupp ”AFA Dokumentation”.
Enligt interna dokument från AFA, som polisen lyckades lägga beslag på, var AFA Dokumentation organisationens egentliga ledningsgrupp.
AFA Dokumentation bytte senare namn till Researchgruppen och efter ytterligare namnbyte hette man i dag GARM som stod för Grävande Antifascistiskt Researchmagasin. Men gruppen bemannades fortfarande i stort sett av samma nyckelpersoner.
GARM, där NN var ansvarig utgivare, delade bildarkiv med AFA och länkade till artiklar där meningsmotståndares adresser hängs ut.
I samband med Sverigedemokraternas riksdagsinträde började vänsterliberal media se ett värde i AFA:s kartläggningsarbete av invandringskritiker. Då såg mediet en klar vändning där NN till viss del började distansera sig från AFA, men aldrig genom att ta tydligt avstånd. Än idag tog hen på direkt fråga aldrig avstånd från AFA.
Idag var NN skribent på Aftonbladet samtidigt som hen även skrev för mindre kommunist-tidskrifter såsom ETC, Flamman och tidningen Brand där hen som omnämnt var chefredaktör.
I närtid medverkade NN i en intervju där hen skröt om när hen hade utpressat meningsmotståndare genom att hota med att hänga ut deras adresser.
Under valåret 2022 sökte mediet NN för en kommentar om hens samtida kopplingar till AFA efter att NN hade fotograferat deltagarna under ett invandringskritiskt möte. Bilderna som NN hade fotograferat den dagen dök senare upp på AFA:s hemsida.
Mediet ställde även frågor om hur det kom sig att NN hade valt att förfölja invandringskritiker under en såpass lång tid. Kunde det ha att göra med att hen ofta hamnade i bråk med skinnskallar för 30 år sedan och nu ville hämnas?
När NN var ute på fältet hade hen en liknande roll som polisens beslagtagna dokument om AFA Dokumentation visade på. Med kameran i högsta hugg pekade hen ut kritiska journalister för den maskerade vänstermobben.
Under en demonstration i Hamburg pekade NN ut en journalist som senare blev överfallen. När den granskande journalisten Per Björklund sökte NN för en kommentar berättade AFA-grundaren att hen fått i uppdrag att hålla koll på kritiska journalister samtidigt som hen hyllade det ”svarta blocket”. Under kravallerna i Hamburg deltog flera svartklädda vänsterextremister som satte skräck i staden genom omfattande skadegörelse och andra våldsattacker.
Under första maj i år punktmarkerade NN en journalist som befann sig vid Syndikalisternas demonstration. NN sprang fram mot journalisten och fotade hans ansikte, tillsammans med en maskerad vänsterextremist. Journalisten i fråga fick senare en sten genom rutan i sitt hem, av förmodade vänsterextremister.
NN hade aldrig lämnat den vänsterextrema miljön utan hade bara fått en annan roll. Hen demonstrerade fortfarande tillsammans med samma rörelse som hen påstod sig ha lämnat.
Under första maj demonstrerade hen bland annat tillsammans med Salka Sandén som också var en av AFA:s grundare. Flera aktivister från den numera nedlagda terroristorganisationen Revolutionära fronten deltog också under demonstrationen tillsammans med andra aktivister från den våldsbejakande miljön.
NN spenderade större delar av sommarhalvåret i det lilla samhället X-ort, som låg mellan Rättvik och Leksand. Trots att hen hade förföljt och trakasserat invandringskritiker i snart över 30 år hade hen alltså valt att bosätta sig i ett område nästan helt utan utrikes födda.
NN ägde flera fastigheter som hade gått i arv inom familjen, samtidigt som hen bodde i ett attraktivt läge i Stockholm. Det återstod att se hur NN motiverade sitt ägandeskap av fastigheterna samtidigt som papperslösa bodde ute på gatorna.
Filmen
Filmen var drygt 25 minuter lång och var publicerad på Youtube, men låg inbäddad i det skrivna reportaget. Innehållet i filmen var i stort detsamma som refererades i den skrivna artikeln. Filmen sammanfattas här i relevanta delar (rubrikerna är MO:s).
Inledning
Reportern inledde med att säga att mediet skulle titta närmare på NN som var en av grundarna till terrorgruppen AFA som utsatt invandringskritiker, politiker, myndighetspersonal och journalister för attentat och våldsdåd i över 30 års tid. Mediet hade följt NN:s uthängningar och extremism under ett års tid.
Regelbundet under hela filmen klipptes intervjusvar från anmälaren in. Ibland stod det ”Källa: TV4” i bild när hen talade, där hen syntes i skuggprofil men hen var anonymiserad i TV4:s intervju (dock ej i Insikt 24:s film).
Utanför rättssalen
Ett klipp visades på anmälaren inne i Stockholms tingsrätt. Berättarrösten sa:
”Vår bevakning av AFA-profilen fick ett smärtsamt avslut vid Stockholms tingsrätt där hen för tillfället var stämd för två fall av förtal mot en privatperson.”
Reportern stod framför anmälaren utanför rättssalen och ställde ett batteri av frågor:
– Jo men NN, du säger att du tar avstånd från den våldsbejakande vänstern men på första maj demonstrerade du med flera maskerade vänsterextremister, hur kommer det sig?
I ett klipp från en demonstration sågs anmälaren och maskerade personer i bakgrunden. Filmen gick åter till tingsrätten.
– Har du bilder, få titta, sa anmälaren och skrattade till, men svarade inte på vidare frågor från reportern.
Frågorna om första maj och anmälarens kopplingar till extremism upprepades gång på gång. Något svar fick inte reportern. Ett klipp visades där anmälaren gick fram och tycktes fota en person som satt i en bil. Filmen gick sedan åter till tingsrätten.
– På första maj gick du fram och fotade en journalist. Du var den enda som gick fram och fotade honom. Efter det så fick han en sten genom rutan. Varför delar du material med våldsbejakande vänsterextremister? frågade reportern anmälaren, som inte svarade.
Händelsen med kvinnan
Utanför rättssalen tycktes anmälaren vilja gå fram och hälsa på en kvinnlig reporter, som inte verkade vilja hälsa på hen. Berättarrösten, reportern, sa:
”Utanför rättssalen, under en av pauserna, skulle NN göra obehagliga närmanden mot en kvinna. Kvinnan blev märkbart rädd och journalistkollegan Roger Sahlström tvingades gå emellan.”
– Får jag inte hälsa på dig, sa anmälaren till kvinnan utanför rättssalen.
Visst tumult uppstod och en av tingsrättens ordningsvakt bad folk att lugna ner sig.
”Till slut anlände en ordningsvakt som förde kvinnan till ett avskilt rum”, sa berättarrösten.
Mediets uppmaningar
Det klipptes till när reportern syntes i bild. En digital banderoll uppmanade tittare att swisha pengar till en prenumeration på Insikt24. Reportern sa:
– Nu är det dags att vi drar fram vänstern i ljuset och visar vad de egentligen står för. Vill du stödja vår granskande journalistik så att vi kan avslöja vänsterns våldsverkare, teckna då en prenumeration på insikt24.se så vi kan fortsätta med vår granskande journalistik.
Anmälaren – journalist eller aktivist
Berättarrösten, reportern, sa:
”För att undvika att dömas för förtal hävdade NN vid upprepade tillfällen att hen skulle vara någon form av journalist, samtidigt som hen vid flera tillfällen benämnt sig själv som aktivist.”
– Jag kallar mig alltid aktivist. Det har jag inget problem med. Jag är inte en sån som vill skilja på journalistrollen och aktivistrollen, sa anmälaren under, om MO förstått saken rätt, ljudupptagning från rättegången.
Inslaget fortsatte sedan att spela upp ljud från rättssalen.
En röst som inte presenterades, men som MO förstår var kärandesidans ombud, talade under rättegången. Han redogjorde för att man bestred att NN var journalist. Hen var en aktivist på den extrema vänsterkanten.
Den spelade sedan upp klipp ur en podd där anmälaren, enligt kärandesidan, beskrev sin politiska bana.
Anmälaren berättade där att hen var med när AFA drog i gång. Det tog ett tag innan hen gick med i den militanta rörelsen. Hens roll var att organisera saker, skriva texter och medlemsblad. Om man inte hade våldsövertag fick man ha informationsövertag, sa anmälaren i podden.
Därefter pratade kärandesidans ombud om att anmälaren hade använt metoder för att få ut adresser till sina meningsmotståndare i syfte att hota, göra hembesök och ibland misshandla.
För att visa hur farligt AFA var hänvisades till en motion i riksdagen, skriven av Björn Söder (SD), som argumenterade för att AFA borde terrorklassas.
Ett klipp visades på vad som tycktes vara ett slagsmål. Berättarrösten, reportern, sa:
”När vi var på väg till rättegången blev vi överfallna av två vänsterextremister och sympatisörer till NN. Den ena gärningsmannen har vid ett flertal tillfällen dömts för narkotikabrott och har tidigare skickats ut för att överfalla en journalist.”
Anmälaren och tidningen Brand
I inslaget berättades det om att anmälaren hade börjat sitt engagemang inom den autonoma vänstern på 90-talet, då hen gick över från klimatextremistiska motorvägsblockader till den nystartade organisationen (i undertexten stod det terroristorganisationen, MO:s anmärkning) AFA.
Berättarrösten talade om att Centrum för Våldsbejakande extremism (i textningen stod det korrekta namnet Center mot våldsbejakande extremism, MO:s anmärkning), en del av Brå, 2020 hade publicerat en kunskapsöversikt över vänsterns brottslighet. Tidningen Brand uppmärksammades i rapporten, där anmälaren var chefredaktör och ansvarig utgivare.
Återigen klipptes intervjun med TV4 in, där anmälaren sa:
– Det har varit sånt liv kring AFA, det är inte bara att vi använder metoder som står och balanserar mellan gränsen mellan det legala och illegala, att vi rör oss däremellan, utan det är också det där att vi är en rörelse som är väldigt kollektiv.
Tidningen Brand hade, berättade reportern, anmälts av Säpo efter att den publicerat instruktioner om hur man utförde terrorattentat, specifikt mordbränder.
Klipp till TV4 och intervjun med anmälaren igen:
– Det är något som även vi fått erkännande för, till och med Säkerhetspolisen har ju uttalat att AFA:s verksamhet haft effekt. Visst finns det våldsromantik, sa anmälaren.
Tidningen Brand hade också uppmärksammats av Säpo, i en rapport som redogjorde för vänsterns brottslighet och arbetsmetoder. I rapporten stod att tidningen till stor del bemannades av AFA-aktivister. Anmälaren använde dessa aktivister till sin tidning, flera av dem namngavs.
Mer om anmälaren och AFA
Reportern berättade att när anmälaren ställde upp i en intervju med TV4 medverkade hen i egenskap av ledare för AFA. Under pseudonymen ”Bosse” beskrevs AFA:s terrorism mot bland annat SD och även myndighetspersonal.
Flera citat ur TV4:s intervju klipptes in. Bland annat då berättarrösten talade om ett brandattentat som uppmärksammades i TV4:s dokumentär.
– Det är svårt att säga att AFA som helhet kan ta ansvar för varje aktion. Det är inte syftet med vår struktur. Personligen tycker jag att det var en bra aktion, sa anmälaren.
Hen hade haft en ledande roll inom AFA:s kartläggningsgrupp AFA Dokumentation, som ägnade sig åt uthängningsarbete, berättade reportern. AFA Dokumentation var organisationens egentliga ledningsgrupp, enligt dokument som polisen lyckats lägga beslag på, berättades det i inslaget. Den bytte sedan namn till först Researchgruppen och sedan GARM, där anmälaren var ansvarig utgivare. GARM delade bildarkiv med AFA och länkade till artiklar där meningsmotståndares adresser hängdes ut.
Reportern konfronterar anmälaren
Under valåret 2022 sökte Insikt24 anmälaren för en kommentar gällande hens samtida kopplingar till AFA. Efter att hen fotat deltagare i ett invandringskritiskt möte, dök bilderna senare upp på AFA:s hemsida.
Nu klipptes det till när reportern konfronterade anmälaren ute i vad som såg ut att vara centrala Stockholm.
– Tjena NN, dina bilder brukar användas av den vänsterextrema terroristgruppen AFA, sa reportern,
– Menar du det, svarade anmälaren.
– Varför säljer du bilder till dem? Eller ger du dem gratis kanske? Du var ju med och grundade AFA. Det har du själv erkänt? sa reportern.
– Ja det har jag, sa anmälaren.
– Kan du inte bara ställa upp på en intervju och berätta? sa reportern.
– Dra åt helvete, sa anmälaren.
Anmälaren sprang från platsen, reportern sprang efter och upprepade sina frågor.
– Du har ju blivit misshandlad ett flertal gånger som ungdom. Är det därför du har ett så pass hat mot invandringskritiker? sa reportern.
Anmälaren höll upp sitt mittenfinger i luften och rörde sig mot en tunnelbaneentré.
– Det är patetiskt NN, sa reportern.
– Hur är det i Dalarna förresten? fortsatte reportern.
Reportern fortsatte att följa anmälaren på perrongen.
– Du är 50 år och springer från en 20-åring. Hur känns det? sa reportern.
Samtidigt som ett tåg kom in till perrongen och när anmälaren var på väg in i en vagn ropare reportern.
– Nu ska du NN berätta varför du hänger ut privatpersoner. Vad är syftet med det?
Intervju med Daniel Friberg
I filmen berättade reportern att anmälaren i dag var skribent på Aftonbladet samt på mindre kommunisttidskrifter som Flamman, ETC och Brand.
Därefter spelades en intervju med Daniel Friberg upp, där han berättade om två hackningar som anmälaren skrutit om i en podd. Dessa var riktade mot Fribergs nordisk.nu samt Nordiska Förlaget. Daniel Friberg berättade om hur det hackade materialet använts för att skicka hotbrev till kunder och skribenter på Motpol, med ultimatum att skribenterna där skulle sluta skriva – annars skulle de bli uthängda eller få sina identiteter utlämnade till AFA:s aktivistgrupper. Följden blev att en kvinnlig skribent fick sin husvägg nedklottrad.
– Det är ett stort skämt att hen [anmälaren] skulle vara journalist. Hen är en extremist. Hen är en vänsterextremist som inte drar sig för några metoder, inklusive kriminella metoder som hackning, vilket hen själv skryter om, sa Daniel Friberg.
Demonstrationen i Hamburg
Bilder visades från en demonstration. Berättarrösten sa:
”Under en demonstration i Hamburg pekade NN ut en journalist som senare blir överfallen.”
En lång sekvens spelades upp från demonstrationen där flera personer tycktes vara irriterade och vissa också aggressiva mot en person som kallades ”nazistsvin” av några demonstranter (på tyska, MO:s anmärkning).
Anmälaren syntes stundtals stå en bit bort från mannen och titta, prata, diskutera med andra, och titta in i sin mobiltelefon.
Berättarrösten sa:
”När den granskande reportern Per Björklund sökte NN för en kommentar angående attacken mot journalisten gav AFA-grundaren följande svar.”
Därefter klipptes det över till en intervju ifrån en podd där NN förklarade att hen höll koll på de ”alternativmediapersoner” som kom från högerkanten och försökte gå in i protesterna.
– Jag ser inga problem med svarta blocket-demonstrationerna i Hamburg. De som jag samarbetar med i Tyskland är gamla Antifa-aktivister där, men de precis som jag har börjat jobba på ett annat sätt, man jobbar med organiserade massaktioner på ett annat sätt. Jag är för direkt aktion, jag är för liksom en självorganisering underifrån, sa anmälaren.
På en fråga från Per Björklund om varför hen var odemokratisk svarade NN:
– Ok vi kan säga så här, jag ser inte detta samhälle som demokratiskt, och jag ser att demokrati är något som skapas underifrån, som skapas genom organisering i samhället, och det är en annan definition av demokratin.
Samtalet fortsatte och sedan visades återigen bilder från den första maj-demonstration som omnämndes i början av filmen.
Gården i Dalarna
Insikt 24:s film avslutades med filmsekvenser från en gård i Dalarna. Berättarrösten sa att X-ort, ett litet samhälle mellan Rättvik och Leksand, var platsen där anmälaren spenderade större delen av sommarhalvåret.
Flera filmsekvenser visades på en gårdsfastighet; närgångna bilder på hus, tomt, fasader och entré samt drönarbilder ovanifrån.
”Trots att hen förföljt och trakasserat invandringskritiker i snart över 30 år, har hen alltså valt att bosätta sig i ett område nästan helt utan utrikes födda. NN äger flera fastigheter som gått i arv inom familjen, samtidigt som hen bor i ett attraktivt läge i Stockholm. Det återstår att se hur NN motiverar sitt ägandeskap av fastigheterna, samtidigt som papperslösa bor ute på gatorna.”
I slutet av filmen sa reportern: ”Nu är det dags att vi granskar vänstern och visar vad de egentligen står för. För att vi ska kunna fortsätta med vår granskande journalistik behöver vi din hjälp. Teckna en prenumeration på Insikt24.se så lovar vi att dra fram fler vänsterextremister i ljuset”.
Anmälan
NA anförde i huvudsak följande.
I sin artikel och medföljande videofilm förde Insikt24 fram en rad påståenden som var felaktiga och aldrig underbyggdes, med det enda syftet att utmåla anmälaren som terrorist och extremist.
Det påstods att anmälaren hade grundat och samarbetat med en terroristorganisation. Hen hade ingen koppling till terrorism, var inte medlem i organisationen AFA som artikeln påstod (hen var aktiv där för 20 år sedan men hade sedan länge lämnat den). Organisationen var inte terroristklassad av Säkerhetspolisen. Anmälaren hade inte heller något samarbete med organisationen.
Det påstods att anmälaren var chefredaktör och ansvarig utgivare för en tidning anmäld för uppvigling av Säpo. Tidningen Brand hade ingen chefredaktör, utan en kollektiv redaktion. Anmälan skedde år 2000 mot tidningen för en parodiartikel som drev med Veckorevyn. Tidningen friades av en enhetlig jury och åtalet ogillades. Anmälaren blev ansvarig utgivare för tidningen först 2003, tre år efter åtalet.
Artikeln var full av felaktiga insinuanta påståenden om att anmälaren skulle ha antastat en kvinna på en rättegång, pekat ut en journalist för misshandel, att hen skulle ha koppling till misshandel av Insikt24:s journalister, att hen förföljt och trakasserat invandringskritiker i 30 år. Det fanns inga polisanmälningar mot anmälaren för något av detta, artikeln och filmen förde heller inte dessa uppgifter i bevis utan slog fast saker utan belägg.
Mediets svar
Mediet svarade genom ansvarig utgivare Simon O. Pettersson, som anförde i huvudsak följande.
Det fanns ett stort allmänintresse av att granska våldsbejakande extremism och särskilt dess kopplingar till etablerade sammanhang och publikationer. NA var väl känd och hade fått ett stort medialt genomslag.
NA lyckades inte i sin anmälan peka på någon felaktighet, utan i varje enskilt fall presenterades det stöd som fanns för påståendena klart och transparent i publiceringen. Anmälaren hade också beretts möjlighet att bemöta dessa påståenden. NN hade ett tidigare engagemang i AFA som hen också själv otaliga gånger vidgått. Flera nutida kopplingar till AFA belades i videon. Att AFA uppfyllde flera rimliga definitioner på terror torde vara svårt att ifrågasätta; argumentet, att det inte var en terrororganisation för att Säpo inte hade ett formellt system för klassificering av terrororganisationer, kunde omedelbart avfärdas som ren sofistik. Klassificeringssystemet kunde inte gärna avgöra nivån av terror.
Något som var direkt fel rörande tidningen Brand lyckades inte anmälaren påvisa, utan hen tycktes endast göra en annan bedömning av kända fakta. Allt rörande beteendet mot den kvinnliga journalisten på rättegången, händelsen i Hamburg etcetera belades i videon.
Anmälarens kommentar
Mediet skrev i sitt yttrande att anmälaren beretts möjlighet att bemöta påståendena i publiceringen. Detta stämde inte. Under förtalsrättegången mot anmälaren ställde Insikt24 några frågor till anmälaren när hen var på väg in i rättssalen. Det handlade enbart om att uppvisa bilder på några personer som anmälaren förekom på bild bredvid, på hens fackförenings demonstrationståg den 1 maj.
Insikt24 ställde inga frågor om övrigt material i publiceringen, såsom uthängningen av anmälarens släktgård, påståendena om Hamburg och så vidare. Inga övriga kontaktförsök hade gjorts från Insikt24 för att få anmälarens kommentar på deras påståenden om att hen var kopplad till terrorism eller terrororganisationer.
Mediet hävdade att anmälaren gjorde en annan bedömning om åtalet mot tidningen Brand år 2000. Men det var ingen åsiktsfråga eller tolkningsfråga. Anmälaren hade inte varit och var inte redaktör för Brand. Hen var inte ansvarig utgivare för tidningen år 2000 (hen blev det först 2003). Juryn friade Brand med motivering att det var en satirartikel, vilket inte kunde räknas som uppvigling. Insikt24 valde att vinkla allt försåtligt som att anmälaren var skyldig till uppvigling. Samma sak med Hamburgdemonstrationen. Det fanns ingen polisanmälan eller utredning om att anmälaren skulle ha bidragit till misshandeln av en högerextrem journalist.
Bilderna anmälaren publicerade efteråt på högerextrema reportrar vid demonstrationen hade tagits som ”bevis” på att anmälaren beordrade misshandeln, vilket var lögn. Bilderna visade att anmälaren kom till platsen efter händelsen och dokumenterade den. Det förloppet hade kastats om i högerextrem rapportering. Insikt24 valde här återigen att presentera dem på ett vinklat sätt utan att låta anmälaren bemöta saken.
Ytterligare skriftväxling
Utgivaren för Insikt24 framhöll att NA påstod att hen inte sökts, men förutom de upprepade kontaktförsök som framgick av reportaget skickade reportern bakom reportaget ett sms dagen före med ytterligare en intervjuförfrågan. Om mediet haft möjlighet skulle det ställt frågor om allt som behandlades i reportaget. Anmälaren hade visat ett fullständigt ointresse för att tala med Insikt24, något som mediet upplevt som ett principiellt ställningstagande och något hen själv hade valt. Hen hade inte heller efter publiceringen hört av sig med några synpunkter eller önskan om rättelse.
Insikt24 skulle vara mycket intresserade av en intervju, där anmälaren bereddes möjlighet att försvara sig själv. Återigen kom NA med en annan tolkning av händelserna, men utan att egentligen påvisa några direkta sakfel. Det gick till exempel att anse att en händelse som utspelade sig tre år före NA:s utgivarskap var relevant för hur Brand skulle uppfattas, även om anmälaren inte ansåg det. Just sådana tolkningsskillnader hade en intervju kunnat frilägga.
Medieombudsmannens bedömning
MO prövar om publiceringen utsatt en person för en skada som inte kan försvaras. Vid prövningen vägs allmänintresset mot det eventuella intrånget i den utpekade personens integritet.
Texten och filmen innehåller en rad skadliga uppgifter om anmälaren, både direkt och indirekt. Det påstås bland annat att hen har starka kopplingar till terrorism, att hen gjort obehagliga närmanden mot en kvinna och att hen ligger bakom misshandel av och dåd mot journalister. Det anges tämligen detaljerat var hens släktgård ligger och närgångna bilder visar hur gården ser ut.
Den medieetiska frågeställningen är om dessa skadliga uppgifter kan anses försvarliga. För att avgöra det tittar MO på allmänintresset, den utpekade personens ställning, vilka belägg som presenteras för uppgifterna samt om anmälaren fått en rimlig möjlighet till bemötande.
Allmänintresset och anmälarens ställning
Att granska aktivism och extremism i samhället har ett allmänintresse. Anmälaren är krönikör och debattör, med bland annat Aftonbladet som plattform. Hen har som MO förstått saken varit en synlig opinionsbildare och aktivist i vänsterkretsar under många år, och varit med i organisationen AFA.
Medieombudsmannens sammantagna bedömning är att ämnet på ett övergripande plan har ett allmänintresse och MO har därför inget att invända mot att Insikt24 rapporterat om saken som sådan. Anmälaren har också en sådan ställning att hen behöver tåla förhållandevis hård granskning och kritik i medier.
Utpekandet av den lilla by där anmälaren äger en fastighet, och de närgångna bilderna på huset och tomten, är integritetskänsliga. Mediet hade kunnat ifrågasätta anmälarens val av sommarbostad utan att detaljerat peka ut var den ligger. Det finns inget allmänintresse av att exakt få veta var anmälaren bor.
Belägg
Det ska understrykas att det inte är Medieombudsmannens primära uppgift att avgöra vad som är sant eller falskt i en publicering. Det MO tittar på är om mediet kunnat presentera tillräckliga belägg för de påståenden som görs omanmälaren. Ju allvarligare påståenden, desto mer robust underlag måste mediet ha för att det ska kunna accepteras rent medieetiskt.
I delen som rör belägg riktar Medieombudsmannen in sig på de invändningar som anmälaren framför allt lyft fram i sin anmälan till MO (punkt 1 till 5 nedan):
1.Påståendet att anmälaren är en del av AFA och att hen grundat en terrororganisation
Det är ostridigt att anmälaren har varit aktiv inom AFA. Påståendet att anmälaren fortfarande är det förnekas av hen själv. Anmälaren hävdar att hen var med för 20 år sedan, men att hen lämnat organisationen för länge sedan. De belägg som mediet presenterar för sitt påstående är att fotografier som anmälaren sägs ha tagit vid en demonstration dykt upp på organisationens hemsida. Det påstås att tidningen Brand, där anmälaren sägs vara aktiv, anlitar AFA-aktivister (några av dem namnges), samt att anmälaren på första maj 2023 demonstrerat tillsammans med en av AFA:s grundare. Det nämns också att anmälaren är chefredaktör för GARM som delar bildarkiv med AFA och länkar till uthängningar av olika personer. Även om beläggen pekar mot att anmälaren har kopplingar till organisationen utgör de sett ur ett medieetiskt perspektiv ett svagt underlag för påståendet att hen faktiskt är en del av organisationen i dag.
AFA brukar beskrivas som ett vänsterautonomt, utomparlamentariskt nätverk, med militanta inslag. Att våld och uthängningar av politiska motståndare förekommit är ostridigt. Att mediet kallar AFA för en terroristorganisation utgör en medieetisk skada för anmälaren i samma stund som hen nämns i sammanhanget. Sättet mediet gör det på implicerar att anmälaren skulle ha grundat och vara del av en terrororganisation. Det är ett allvarligt påstående, som går betydligt längre än att påstå att någon är extremist eller generellt sett våldsbejakande. Såvitt MO förstått saken finns det ingen officiell klassificering av AFA som en terrororganisation, och anmälaren har aldrig dömts, åtalats eller på annat sätt sammankopplats med terrorism.
2. Påståendet att anmälaren var chefredaktör för en tidning anmäld för uppvigling av Säpo
I publiceringen berättas att tidningen Brand, där anmälaren sägs vara chefredaktör, polisanmäldes av Säkerhetspolisen i samband med att den hade publicerat instruktioner för hur man utför terrorattentat och då specifikt mordbränder. Anmälaren har invänt mot detta och påpekat att Brand inte har någon chefredaktör utan leds kollektivt, men framför allt att hen blev ansvarig utgivare där 2003, tre år efter Säpos anmälan som gjordes 2000. Saken det gällde var en parodiartikel som friades av en enig jury i domstol (ett tryckfrihetsmål).
Mediet avstår alltså från att berätta dels att Säpo-anmälan gjordes tre år innan anmälaren tillträdde som utgivare, dels att utgången av rättssaken föll till Brands fördel. Det ger vid handen att tro att Insikt24 väljer bort att redovisa sakförhållanden som kraftigt försvagar mediets underlag för sin påståenden.
3. Påståendet att anmälaren har antastat en kvinna
Anmälaren hävdar att mediet påstått att hen antastat en kvinna. I publiceringen står dock inte ordet ”antastat” utan att hen gjort ”obehagliga närmanden” mot en kvinna, som blivit rädd. Detta beläggs med en film utanför tingsrätten där anmälaren konfronterar en kvinna som inte tycks vilja prata med hen. Att benämna detta som ”obehagliga närmanden” är offensivt men något anmälaren enligt MO får acceptera i sammanhanget.
4. Påståenden att anmälarens agerande har gjort att journalister misshandlats
Vid en demonstration i Hamburg påstås anmälaren ha pekat ut en journalist som senare blev överfallen. Beläggen för detta påstående utgörs av en filmsekvens. Även om sekvensen väcker frågor finns det inget konkret i den som belägger det allvarliga påståendet att anmälaren skulle ha gjort ett utpekande som ledde till ett överfall.
I en annan sekvens i Insikts 24:s film visas när anmälaren går fram till en person i en bil och fotograferar personen. Det påstås sedan att personen som fotograferades fick en sten genom rutan i sitt hem, av förmodade vänsterextremister. Det impliceras alltså att anmälaren ligger bakom detta dåd. Enligt MO:s uppfattning krävs det starkare belägg än vad mediet presenterar för att göra sammankopplingen mellan anmälarens fotografering och dådet.
I ytterligare en sekvens visas en typ av slagsmål utanför tingsrätten, där reportern berättar att NN:s sympatisörer attackerade Insikt 24:s journalister utanför Stockholms tingsrätt. Ett sådant påstående, där anmälaren kopplas ihop med våldsamheter, måste rent medieetiskt beläggas mer än genom en film på personer som konfronterar och jagar varandra.
5. Påståendet att anmälaren har förföljt och trakasserat invandringskritiker i 30 år
Påståendet är offensivt, särskilt ordet ”trakasserat”, men genom att anmälaren så tydligt genom åren engagerat sig till en början i den autonoma vänsterrörelsen och därefter som vänsteraktivist och antirasist på en rad andra vis är detta formuleringar som anmälaren i sammanhanget får tåla.
Några slutliga kommentarer gällande frågan om belägg
MO vill göra följande tillägg i den del som rör mediets underlag för sina påståenden.
I filmen används intervjusvar med anmälaren frekvent. Dessa klipps in vid upprepade tillfällen med källhänvisning till TV4. Något datum eller årtal för när TV4-intervjun genomfördes presenteras inte i Insikt 24:s film. Som MO har förstått saken är intervjun från ett program som ursprungligen sändes på TV4 i mars 2006, det vill säga för över 17 år sedan. Vad anmälaren svarar på för frågor i den gamla intervjun framgår inte i Insikt24:s publicering – endast inklippta svar, i en rad olika sammanhang, finns med. Att årtal för intervjun samt intervjufrågor inte redovisas väcker frågor hur mediet hanterat TV4-intervjun så många år efter att den gjordes.
En central del i publiceringen är också rättegången där anmälarens stämts för förtal i två fall. Trots det tunga fokuset på förhandlingarna och vad som händer utanför och i rättssalen nämns det inte alls i publiceringen att anmälaren friades av tingsrätten. Ur ett medieetiskt perspektiv är det en självklarhet att ett medium ska skildra utgången av en rättssak när mediet rapporterar så ingående om målet i övrigt. Detta gäller även om domen därefter överklagas till högre instans.
Mediets påstående att Center mot våldsbejakande extremism, i en ”kunskapsöversikt om vänsterns brottslighet”, uppmärksammat tidningen Brand (där anmälaren är utgivare) väcker också frågor. MO har tagit del av rapporten – som inte handlar om vänsterns brottslighet utan om den autonoma vänstern i stort. Brand nämns på ett ställe i rapporten, i ett avsnitt om symboler, för att tidningen använder symbolen en svart katt. Meningen om Brand lyder:
”Den svarta katten har använts brett och har använts av tidningen Folkmakt, den anarkistiska tidningen Brand (1891-nutid) och ungdomsorganisationen Syndikalistiska ungdomsförbundet (SUF) som bildades 1993”.
Även här framstår mediets underlag för sina påståenden som mycket vaga.
Bemötandefrågan
En medieetisk grundprincip är att den som kritiseras och granskas i en publicering ska får möjlighet att bemöta och nyansera uppgifterna. Ju allvarligare kritik, desto mer bör mediet anstränga sig för att låta den granskade få komma generöst till tals. Anmälaren har hävdat att hen inte givits möjlighet att bemöta Insikt 24:s påståenden medan mediet hävdat motsatsen.
I filmen framgår att en reporter konfronterar anmälaren på gatan i centrala Stockholm 2022 samt utanför förtalsrättegången i våras. Utgivaren framhåller också att anmälaren söktes per sms dagen före publiceringen.
Ansträngningar har alltså gjorts för att anmälaren ska komma till tals, men MO:s uppfattning är att detta inte är tillräckligt. Mycket allvarliga anklagelser, och ett brett batteri av sådana, riktas mot anmälaren, bland annat i en 25 minuter lång film. I en sådan situation borde mediet i god tid och vid upprepade tillfällen ha erbjudit anmälaren ett bemötande. Att anmälaren konfronteras på gatan 2022 eller att mediet i samband med en rättegång, där anmälaren själv är part, rikta kameror mot hens ansikte tillsammans med ett batteri av frågor (inom samma ämne), kan i det aktuella fallet inte anses uppfylla kraven för att den granskade ska ha fått ett rimligt tillfälle till bemötande.
Att reportern vid konfrontationen på en tunnelbaneperrong 2022 ställer frågan om Dalarna (”Hur är det i Dalarna förresten?”) framstår, givet vad MO tidigare i detta beslut skrivit om den del av publiceringen som gäller det geografiska utpekandet anmälarens släktgård, närmast som en provokation från mediets sida.
Till sist när det gäller bemötandefrågan: Givet denna publicerings särskilda karaktär skulle det enligt MO:s uppfattning kunna finnas legitima skäl för anmälaren att avstå en intervju, eftersom det så uppenbart handlar om att mediet, på en politisk kant, vill uppmärksamma en antagonist, på en annan politisk kant. Insikt24 gör ingen hemlighet av att man vill ”sätta dit vänstern” i sina publiceringar – ett exempel på det är frågan om Dalarna som nämns i stycket ovan.
Sammanfattande slutsats
Insikt24:s publicering har ett allmänintresse och anmälarens ställning är sådan att hen får tåla tuffa frågor och hård kritik i medier. Det saknas dock tillräckliga belägg för flera allvarliga påståenden som görs i artikeln och filmen. Bemötandefrågan har inte hanterats på ett medieetiskt acceptabelt vis. Den ingående publiceringen av platsen för och bilderna på anmälarens bostad är också alltför långtgående. MO:s bedömning är därför att anmälaren utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. För det bör mediet klandras.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Varken Insikt24 eller anmälaren har yttrat sig i nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Insikt24 för att ha brutit mot god publicistisk sed.
