Den svenska vården, med en undermålig tillgång på skyddsutrustning, bristande rutiner och saknade resurser har lett till en ansträngd situation där en mycket stor mängd sjukvårdspersonal blivit smittad av coronaviruset SARS-CoV-2. Det i sin tur tillsammans med det fokus vården tvingats ha på att bekämpa pandemins härjningar i Sverige har gjort att ”vårdskulden” – antalet patienter i vårdkö – hela tiden ökat och nu når kritiska nivåer. Enligt Sveriges läkarförbund (SLF) kan över 200 000 planerade operationer tvingas ställas in innan årets slut.
Smittad vårdpersonal
I början av utbrottet testades inte sjukvårdspersonal, vilket fick sjukskrivningarna i vården att skjuta i höjden. Personal som upplevde symptom, vilka även delas av vanliga förkylningar till viss del, valde att sjukanmäla sig istället för att riskera att sprida en potentiell smitta av coronaviruset vidare. Av nästan 1 000 bekräftade fall de fyra första veckorna hade 80 vård- och omsorgsanställda testat positivt. Först den 13 mars rekommenderade Folkhälsomyndigheten testning av personalen och patienter inlagda på sjukhus. Redan i mitten av maj hade 10 315 av totalt 20 754 positiva provsvar från vård- och omsorgspersonal kunnat konstateras. Det motsvarade nästan hälften av alla bekräftade fall under de första tre månaderna av utbrottet enligt siffror som Folkhälsomyndigheten sammanställt till TT.
Totalt har nu över 75 000 svenskar smittats, men det är oklart hur många av dessa som är vårdpersonal. Enligt flera rapporter av det svenska läget med nya bekräftade fall av coronavirussmittade som Folkhälsomyndigheten släppt har antalet nya fall till stor del, mellan 25-50 procent under olika veckor, varit just vård- och omsorgspersonal. Det är även oklart hur många av dessa som blivit allvarligt smittade eller avlidit.
– Jag känner till två läkare i Stockholm som har dött, där sannolikheten att de har blivit sjuka på jobbet är väldigt stor. Flera läkare har också legat inlagda för intensivvård, sade Johan Styrud, ordförande för Läkarföreningen i Stockholm och överläkare vid Danderyds sjukhus, till Aftonbladet.
Allvarliga brister i sjukvården
Bland förklaringsmodellerna för varför så många i vård och omsorgen, trots god kunskap och inövade rutiner, ändå blivit smittade finns det två som sticker ut som mest troliga. Den ena är att vården helt enkelt inte hade nog med utrustning, framförallt skyddsutrustning, för att kunna täcka upp det omfattande behovet som uppstod när smittan fick fäste i Sverige. Bristen på skyddsutrustning under de första veckorna har beskrivit som ”akut” på många sjukhus runt omkring i Sverige, trots att Socialstyrelsen istället gett en bild av att läget varit under kontroll.
– För dem som jobbade i den första linjen i primärvården och med avancerad vård i hemmet fanns hemskt lite skydd. Där var utsattheten bland personalen enorm, sade Styrud till Aftonbladet.
Även på sjukhusen var bristen på skyddsutrustning omfattande, och problemet förvärrades av att de 21 regionerna gav sig ut på den globala marknaden för skyddsutrustning och där plötsligt tvingades försöka konkurera med hela stater som inte sparade på slantar för att säkerställa leveranser först.
Bristfällig svenska riskfaktor
Den andra förklaringsmodellen som visat sig vara relevant är att en stor del av framförallt omvårdnadspersonal utan längre utbildning har svaga svenskkunskaper och inte har svenska som modersmål. Enligt flera personer inom vård och omsorg som Nya Tider talat med, sjuksköterskor och läkare bland annat, så har man oftare problem med att invandrare inte följer de rutiner som upprättas.
– Det sker inte av illvilja, men på min arbetsplats har vi flera gånger tvingats påpeka brister som vi ser gällande hygien, korrekta rutiner kring avstånd och hur vi skall behandla våra patienter hos delar av personalstyrkan, sade en läkare som ville vara anonym till Nya Tider.
NyT: Vad tror du det beror på och vad menar du att det får för effekter?
– Det finns en personalgenomströmning på vissa avdelningar där språksvårigheter tyvärr spelar en roll i att man inte följer de strikta rutiner som vi implementerat. Kort och gott kan man väl säga att detta inneburit att fler personer sannolikt smittats och drabbats av Covid-19, däribland i vår egen personal. Vi hade en incident jag kan nämna där en i personalen som inte talar mer än ett fåtal ord på svenska kommit i kontakt med ett flertal patienter och därefter med personal i utrymmen som skulle varit säkrade från smitta. Därefter insjuknade flera av de i personalen som varit närvarande. En av dessa vårdas nu på IVA. [Intensivvårdsavdelning] När vi tittat närmare på incidenten i efterhand visade det sig att personen inte förstod sig på varningarna och uppmaningar från övrig personal och agerat på ett riskfyllt vis och själv bar på viruset.
Sådana exempel finns det flera av och problemet har även rapporterats av massmedierna. Till exempel beskrevs massdöden på demensboendet Djurgården i Eskilstuna, där minst 29 äldre avlidit under våren – en sexdubbling mot det genomsnittliga dödstalet under föregående år – som ett misslyckande grundat till del på invandrares dåliga svenskkunskaper.
Enligt kommunens utredning av boendet har det funnits skyddsutrustning, men den har inte alltid använts av personalen. Bland personalen som fanns tillgänglig var det många som inte förstod hur de skulle använda skyddsutrustningen eller hur de skulle följa rutinerna visar utredningen.
”Sjuksköterskorna beskriver också hur personal inte använt skyddsutrustning på ett korrekt sätt. De basala hygienrutinerna brister när exempelvis en medarbetare går från en boende till en annan utan att byta förkläde eller handskar.”
Enligt utredningen kan bristerna på boendet bland annat bero på samarbetssvårigheter råder bland personalen och att ”personalgruppen generellt är språksvag och inte har svenska som modersmål”.
Undviker vård – bygger vidare på växande ”vårdskuld”
Bristen på sjukvårdspersonal har tillsammans med ett annat fenomen, nämligen att patienter som valt att undvika att söka vård av rädsla för att smittas av coronaviruset, samtidigt skapat en grogrund för ett växande problem inför hösten. Antalet personer som köar för att kunna genomföra operationer har kontinuerligt ökat under våren och allt fler operationer har även ställts in.
Totalt menas det enligt Sveriges läkarförbund (SLF) röra sig om över 200 000 operationer som ställs in i år, förutsatt att utvecklingen man sett under våren fortsätter över hösten.
– Redan innan coronainfektionen slog ner under våren så har det ju funnits en kösituation i hela landet som då beror på kanske framförallt platsbrist men även brist på andra resurser inom vården, sade SLF-styrelseledamoten Lars Rocksén, narkosläkare vid Örnsköldsviks sjukhus till Aftonbladet.
– Nu under våren har resurser behövts för att ta hand om patienter med Covid-19 och då har man stängt ner operationer och även inplanerade besök på mottagningar vilket gör att vårdköerna ökar över hela landet.
I de regioner som drabbats värst av coronapandemin har även antalet uppskjutna operationer ökat mycket snabbt. Bara i Stockholm rör det sig om tusentals uppskjutna vårdinsatser och vård som uppskattas omfatta två miljarder kronor, enligt Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd i Stockholm.
– Det kommer kräva fortsatt samarbete med alla vårdgivare – att vi mobiliserar all kapacitet vi kan. Samtidigt är det viktigt att våra medarbetare i vården får möjlighet till återhämtning, sade Anna Starbrink till Aftonbladet.
– I den planering vi har hittills räknar vi med ett mer normalt läge i vården från den 1 september, men framöver kommer det kräva ett stort arbete för att komma till rätta med de vårdköer som uppstått och kapa väntetider igen. Vi måste också arbeta förebyggande inte minst i socialt och ekonomiskt utsatta områden för att minska ojämlikheten i sjukdom och hälsa.
– Coronapandemin och att klara annan vård nu och framöver kommer att kräva stora resurser. Regeringens löfte att täcka alla coronarelaterade kostnader är oerhört viktigt för att vi skall kunna klara vårt uppdrag mot invånarna på bästa sätt.
