Sverige fick under 2019 181 nyinrättade naturreservat och den totala ytan av naturreservat ökade genom det med 45 000 hektar. Det innebär att ännu fler värdefulla skogar och vatten, fjäll och myrar, ängar och hagar och all dess mångfald av arter har fått ett skydd för framtiden. Även andra skyddsformer som skötselavtal, nationalparker, naturvårdsområden eller biotopskyddsområden och utökning av befintliga skyddade områden genomfördes.
Miljöbalken anger som skäl till att bilda naturreservat att syftet måste vara att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, tillgodose behov av områden för friluftslivet, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer samt skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter.
Naturreservat inrättas på såväl privatägd mark som på statens skogsbestånd. Det innebär starka restriktioner av markanvändningen och uttag av träd och för varje naturreservat upprättas individuella bestämmelser med särskilda föreskrifter eller begränsningar för markägarna. Det finns inga garanterade ekonomiska fördelar eller ersättningar för markägarna. Informationsskyltar eller parkeringar ordnas dock ibland när friluftslivet framhållits särskilt under reservatsbildningen.
Naturvårdsverket redovisar varje år till regeringen resultaten av penninganslagen för att vårda och restaurera värdefull natur. Redovisningen bygger i stora delar på material från länsstyrelserna och Naturvårdsverket ville i sin redovisning för regeringen särskilt lyfta fram följande tre punkter:
- Länsstyrelsernas arbete under året innebär att ytterligare 70 000 hektar numera är säkrade som naturreservat.
- Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter har gett goda effekter för bland annat sötgräs (sötgräs eller luktven är ett sällsynt flerårigt gräs som doftar gott sötaktigt) och violett guldvinge (en fjärilsart), liksom för humlepälsbiet, som har ökat från 150 till 600 individer under programperioden. Det starkt utrotningshotade humlepälsbiet finns endast kvar i Skåne och Brandenburg och bygger sina bon i solstekta husväggar av obränd lera i korsvirkeshus och gamla fasadtegelhus eller i motsvarande lerjordslokaler i naturen. Emellertid har det moderna jordbruket medfört stora svårigheter för humlepälsbiet att finna livsrum och därmed är det främst husen, och den traditionsbundna byggnadsvården av dessa med naturmaterial, som varit dess enda möjlighet till överlevnad.
- 1,8 miljoner besökare i Sveriges 33 naturum fick under 2019 kunskap om natur och friluftsliv. En nationell besökarundersökning visade att över 90 procent av besökarna var nöjda med sitt besök. Arbetet med värdefull natur beräknades under 2019 ge upphov till cirka 1 188 helårsarbetskrafter, varav 436 för kvinnor.
– Trots att 2019 var ett år då budgeten åkte upp och ner fortsatte vi, tillsammans med länsstyrelser och andra aktörer, vårt arbete med att skydda värdefull natur och göra den tillgänglig för upplevelser. Anslagen till värdefull natur bidrar till att nå de nationella politiska ambitionerna som rör biologisk mångfald, friluftsliv och viltförvaltning. Samtidigt leder de till en ökad social och ekonomisk hållbarhet genom att bidra till sysselsättning runt om i hela landet, förklarade Claes Svedlindh, avdelningschef på Naturvårdsverket.
Värt att notera är i övrigt är att två nya nationalparker är på väg att inrättas. Den ena på Värmdö i Stockholms län och det andra området som har god chans att bli nationalpark är Bästeträsksområdet på norra Gotland.
Nationalparker är alltid utlysta på statens mark och ger det starkaste skyddet för naturen. Arbetet med att skydda skog genom naturreservat däremot, har genom årtionden kantats av konflikter, och markägare har ofta körts över när reservat införts mot deras vilja. Naturreservat kan innebära att både små som stora inkomster försvinner utan egentlig ersättning. Längre tillbaka har även kommuner köpt upp skog genom ibland tvivelaktiga politiska ageranden med enda syfte att stoppa skogsbruk och alla gånger har det inte lett till 100-procentig reservatsbildning. Kommunerna har därmed samlat på sig produktiv skogsmark som ökat enormt i värde under flera årtionden utan att de tidigare ägarna fått del av det.
Det finns också regionala stiftelser som ägnar sig åt olika slags naturvård som förvaltar olika marker som är naturreservat eller sköts genom avtal. Ett exempel är den kommunal- och landstingsägda Västkuststiftelsen som samordningsförvaltar runt 270 olika naturreservat motsvarande en areal av cirka 40 000 hektar. Västkuststiftelsen har dessutom köpt in drygt 4 000 hektar skyddsvärd mark i egen ägo. Sammantaget har detta kritiserats som att miljövänner gjort sig själva till storgodsägare.
Elva procent av Sveriges yta är enligt Naturvårdsverket skyddat som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde eller biotopskyddsområde.